Elisabet

Skagen ....

Är det knepigt att hitta till hotellet i Odense, ja, så är det desto enklare när vi kommer till Skagen. Tack vare Google Maps har jag redan långt innan avresa kollat var hotell Skibssmedien ligger, alldeles vid svenska sjömanskyrkan och lätt som en plätt är det att hitta dit.
Ååå, så fin den lilla kyrkan är!

Det är dåligt väder mest hela tiden .., regn och rusk och styv kuling!
Vi kör runt lite i stan för att orientera oss (den är inte stor) ..., och beslutar oss för att ta såväl Michael och Anna Anchers hem samt Skagens konstmuseum på lördagen och förresten är vi ganska möra efter allt körande.

Halv nio på kvällen äter vi middag på Bodilles Kro, nere vid hamnen.

Innehavaren heter inte Bodille - men väl Dorthe - och är som en snäll mamma.
I tio år har hon drivit den här krogen.
Så där sitter vi i värmen och utanför öser regnet ner och det är mörkt och väldigt mycket november.

Och så kommer maten!
Detta är det mest makalösa vi har sett i portionsväg och fyra köttfärsbiffar tronar på ett stort, avlångt bufféfat, lägg därtill halva Skånes skörd av gröna ärtor, ett sällskap morötter ., ett stort berg av pommes frites och i en såssnipa finns hemlagad bearnaisesås.
Jag kan säga att detta med resår i kjolen är väldigt bra att ha såna gånger.

Så blir det lördag och ännu mera ösregn!
Efter frukosten strosar vi omkring i småbutiker och jag hittar en glittrig adventskalender - en sån som friherrinnan önskat sig - och lite annat smått och gott.

Klockan 11.00 öppnar museet eller det som är konstnärsparet Anchers hem.
Eller var. 
Huset är rödmålat och i den lilla biljettluckan sitter en herre och säger vad vi får och inte får göra och hela hemmet är fyllt med konst och inte enbart av makarna Ancher, utan också av deras vänner.
Tyvärr var det så mörkt i husets alla rum, så det var närapå omöjligt att kunna njuta av allt detta.

Bilden från museets hemsida.

Allra, allra bäst tyckte jag om Michael Anchers dörrmålningar!
Så totalt underbara!

Bara en liten bit från Anchers hus, ligger Skagens konstmuseum.
Det kan jag säga .., att så nära paradiset har jag nog inte varit på länge!
Tänk er sal efter sal med den allra mest ljuvliga konst .., och därtill sköna bänkar att vila benen på.

Med hjälp av en finurlig broschyr kan man se vilken tavla som är målad av vem.
En App finns att ladda ner - Skagens museum - och då blir det hela ännu mera intressant, ty då kan man välja ut en tavla eller en konstnär och på så sätt få ännu mera information!

Och i museets lilla butik (som inte är så liten ...) köper jag en bok som handlar om Michael Ancher och gode vännen - tillika konkurrenten - P.S. Kröyer; dom båda står för övrigt staty framför museets entré. Titta, vilken fin handstil Ancher hade!

Och helt annorlunda är Kröyers!
Sånt här tycker jag är så himla intressant!

Några dubbla kort fick följa med hem, bland annat det här som visar paret Anchers dotter Helga.
Konstnären var engelsman och hette Adrian Stokes. Är den inte alldeles underbar ....!
En svensk konstnär vid namn Oscar Björck hade flera fina alster på väggarna.

Kronprins Fredrik med sin fina familj ...

Efter de båda museibesöken och inköp av svindyra frimärken (i Sverige kostar ett porto inom Europa 13:-, i Danmark 35:- svenska kronor!!!! Då blir det bra mycket billigare att använda sig av detta och så är det samma pris över hela världen och blir mer personligt. ) blir det eftermiddagskaffe i svenska sjömanskyrkan - den ligger ju bara alldeles intill hotellet -.

Men här skulle jag kunna tänka mig att slå till ..., säger jag till pv.

Kyrkan tillhör numera en stiftelse och drivs av såväl någon anställd som volontärer.
Så vacker den är!

En liten barnhörna finns också ..., ja, eller nåt sånt.

Samlingslokalen ligger en trappa ner från gatuplanet och det är där vi träffar vi foxterriern Ivar som är tretton år och så otroligt charmig. Här sitter Ivar och hoppas kanske på en vaniljkakebit .., ja, men det tycker han nog vore på sin plats.

Ivars husse - som är från Bohuslän och känner till bonden där min f.d. svärmor en gång hyrde sommarstuga - tar fram sin mobil och visar bilder på en förfärligt sargad Ivar; en inte alltför vänligt stämd rottweiler hade bitit honom svårt över ryggen, men nu är Ivar sig själv igen och jag berättar att Ivar var min pappas namn och så heter även min son .., kanske är det därför jag blir så förälskad i den här fyrbente krabaten?

Vad gör man då där i Svenska Kyrkan?
Tjaaa, vi dricker kaffe och kalasar på en jättegod vaniljsockerkaka (värdinnan ger oss receptet) och vid ett av borden sitter fyra kvinnor och så Ivars husse och en av kvinnorna - hon som heter Rita och är på bilden här ovanför - hon stickar halsdukar och mössor som ska gå till julförsäljning.
En liten mössa och en lika liten halsduk (kommer ni ihåg såna där babyhalsdukar där man liksom sticker in ena delen i den andra?) får följa med hem och bli till present till lille grannen Julius.

Runda-bordssamtal .....

"Men ååå, det måste vara att drömjobb att vara här ...!" säger jag till kvinnan som ansvarar för det hela,.
Jo, det tycker hon också .., alla dessa möten med människor som tittar in .., det kan vara bröllop och konfirmandläger och så alla ströbesökare och sjömän och alla andra.

"Men du kan komma hit och arbeta som volontär Elisabet, man kan arbeta bara två veckor om man vill ...", säger hon.

Jo, sånt kan man fundera på; det är ju bara två år kvar tills det vankas pension.




Nu hade vi ju inte förväntat oss solsken och tjugo grader varmt - det blev ösregn, styv kuling och en dunderförkylning - men kanske om vi åker dit till våren .., eller hösten?

Hur som helst: Skagen rekommenderas varmt!
Och vi kom varandra nära, tycker jag.
Dom senaste månaderna har det varit så mycket jobb för pv; ja, vi har knappt hunnit prata med varandra.

Mer om svenska sjömanskyrkan och även detta med volontärarbete, kan man läsa här.