Efter segelbåtsstädandet tar vi bilen och åker till Steninge och jag ringer friherrinnan och frågar om hon kan tänka sig ett kvällsdopp? Det kan hon.
Vi lägger ut filten i lä och pv skippar doppet - det gör han ofta, nästan alltid - men alla kan ju inte tycka att kalla bad är underbara.
Men ikväll är det inte kallt.
Det är s k ö n t i vattnet och vi är inte dom enda som badar.
Sanden är ljumen och så len!
Vi har med oss kaffe och lite gott till och sitter där en stund .., pv telefonsurrar med god vän sedan evigheter som funderar på att bli båtägare och pv säger att han gärna hjälper till att segla hem båten från Blekinge till Skåne. En motorseglare är det.
Ja, lika så gott att stanna på stranden och titta på dom som badar .., tänker väl husets herre.
Och nävorna har börjat blomma.
Är det midsommarblomster?
Väl hemkomna tar jag som vanligt en titt i rabatten .., plockar lite ogräs ., rycker upp kvickrötter .., gläds åt liljekonvaljerna..., ser att aklejorna börjar blomma (vackrast är den gräddvita) ...,och tänker att livet är så rikt, så rikt.
I morgon, då det lär ska bli upp mot tjugofem grader varmt, blir det stranden i ett par timmar, den saken är säker. Och många dopp.
7 kommentarer:
Jag hoppas på att det blir tvåsiffrig temperatur i morron. I dag vart det 9,8 grader som mest och kyliga norvästanvindar så det var riktigt kallt om öronen.
Vi har haft en fin och mycket somrig dag här också. Städat tomten och inomhus delvis. Någon bygger på sin låda. Jag har varit och köpt blommor både hit och till stugan.
Planen var först båtiläggning som igår men det var någon toakran som måste fixas av båtvarvet först. Så tanken på soliga båtturer blev det inte. Men skönt ha ordning här hemma nu efter alla byggnadsställningar.
Så härligt ha så nära ner till havet och en sandstrand. Det var väl tur och perfekt att pv hade sitt pensionat just där!
Gunnar i Vaplan: i morgon lär vi ska komma upp i tjugofem grader! Då blir det verkligen stranden! Hurra!
Turtlan: ja, det var det verkligen, men när jag kom hit första gången var det februari och hemsk vinter, det blåste och var isande kallt. Tanken på att lämna Ystad som jag ju älskade så högt och innerligt, kändes som en total omöjlighet. Nu trivs jag bra här; börjar känna mig hemma på riktig.
Ps. Turtlan .., det tog ju två och ett halvt år innan jag kunde bestämma mig också ,-) Ds.
Ja men hörru :-) Vi var ju ihop i drygt 6 år o lite till innan vi flyttade ihop. Fast det förstås, vi bodde ju lite mer nära varandra under de åren.
Det är inte bara o packa o flytta heller. Det tar sin tid landa i ett sånt beslut.
Vad härligt att det finns fler som vågar njuta och tacksamt ta emot det goda - trots allt hemskt som händer. Det gäller att vara glad för det man har - vi kan ju inte bära hela världens bördor. Känns nästan farligt att ens tänka så... men jag är så tacksam för varje lugn och fin dag och njuter. Speciellt nu när jag har så mycket roligt på gång :)
Det är en så ljuvlig tid nu! Jag börjar varje morgon med att gå ut och se vad som har hänt i trädgården sedan dagen innan :)
Skicka en kommentar