torsdag 21 september 2017

Idag ....


... strålade solen från en höstigt klarblå himmel och jag tog hundarna på promenad längs lillrundan.
Som vanligt blir nelly skuttig när vi närmar oss kustvägen och strax efter att den här bilden togs, så skulle hon undersöka nånting i gräset vid sidan av vägen och så dråsade hon ner på åkern och det är ganska brant - i alla fall för en liten hund som inte är så spänstig - och där var stenar och massor med brännässlor.
Nej, hon tog sig inte upp, hur hon än försökte.
Och så började hon skrika nåt hemskt - ungefär som när hon blev ormbiten - och jag släppte harry och hasade mig ner bland nässlorna och lyckades fösa upp henne och oj, så förskräckt hon var!

Vi skippade kustvägen och vände om tillbaka, samma väg som vi kom.


Nelly haltade lite och tidvis bar jag henne,  men innan vi svängde vänster var hon som vanligt.


Man skulle lätt som en plätt kunna göra hur många blogginlägg som helst med enbart misslyckade bilder. Innan vi kom in på Ejdervägen, ja, då stannade jag till, lyfte upp Nelly och lät stoet nosa på henne, mest är det tassarna och svansen som är intressant och hon - stoet - är så enormt försiktig och varsam och Nelly sitter blick stilla i min famn.
Det var ju tänkt att bli en fin bild av all denna ömhet, så blev det nu inte.

När vi bara hade sista biten kvar, hördes ett jaaaamande och då kom sigge ut från träddungen intill och han var trött och strääääckte på sig och låg sedan och kråmade sig på asfalten.

Väl hemma igen slog jag mig ner på stentrappan och sigge kom och lät sig omfamnas och i säkert en halvtimmes tid låg han i mitt knä och jag strök honom över huvudet och tänk, han låg kvar alldeles stilla.

Jag tänkte på det här med pensionen nästa sommar och detta att inte behöva titta på microugnsklockan för att se hur länge till jag kan vara hemma .., nej, då kan jag sitta timmavis med en liten gråspräcklig katt i knäet, om det nu vore det som lockade!


Hur ofta är det inte så att det är dom där små tingen/händelserna här i livet som gör hjärtat glatt?
I alla fall för mig.

Nu ska jag ringa friherrinnan och fråga om vi ska ta ett mitt-på-dagen-dopp och kanske en kopp kaffe efteråt?

En skön torsdag önskr jag er alla!

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Vilken härlig bild på Nelly.

Härligt att du har sol. Här har jag inte sett den sedan jag var på Kreta. I söndags alltså. Förutom en kort glimt på 6 minuter då jag var ute i stugan och kollade läget i måndags.

Nu har SMHI dessutom tagit bort löftet om ett H i mina trakter i helgen. Molnen härskar. Det är så trist.

Elisabet. sa...

Bert Bodin: jo, hon är verkligen lätt att få fin på bild ,-)

Underbart fint här idag ...., men det kyler fort på kvällarna.