torsdag 7 september 2017

Lediga dagar ....


Inleds ofta med en kopp kaffe vid soffan Ektorp.
Och SVT:s Morgonstudion som känns aningen stressande då nyheter sänds varje kvart - det blir liksom inte så mycket tid över till annat -, men om inte annat, så innebär det att jag får mer tid till annat på morgnarna. (Nej, jag satt inte klistrad, men tv:n var ofta påslagen).

Tid till vad?
Ja, att dammsuga och vattna blommorna.
Läsa den där boken som hamnade vid sidan av sängen.
Sånt.



Man kan också få besök av en friherrinna som sitter i loppisfåtöljen och berättar om ett liv som kommer att bli annorlunda. Ett annorlundaliv.
Att hösten är här, råder inget tvivel om.


I takt med att mitt knä har blivit bättre, så orkar man förstår mera.
Längre promenader och framför allt: i ett högre tempo!
Så jag tar båda hundarna med mig och går johanssonrundan.
Först ner mot havet och sedan upp längs åsen och precis hela tiden är Nelly pigg och glad och hänger med i ett tempo som jag sällan sett henne i; inte på det senaste året!


Gårdagen blir en lååång dag för pv.
Upp klockan fem, cyklar vid sex, kommer hem vid halv åtta - då har det varit föräldramöte och han har handlat lite på hemvägen -.
Och så berättar han om brorsonen Anton som om några veckor ska äntra en segelbåt och tillsammans med seglarkompisar ta sig över Atlanten.
En finurlig app finns för att följa med på äventyret och den laddar jag ner och häpnar över hur många båtar som - likt myror - fyller haven en alldeles vanlig onsdagkväll! Jag måste bara lära mig vad dom olika färgerna betyder.
Appen heter MarineTraffic.


Från det gula huset ser vi inga fartyg, men det gör däremot friherrinnan, så det här vore ju en app för dig, Lena?

Spår av rödbetor.

Sist av allt på den lediga dagen bjuder jag pv på kokta rödbetor med getost som fått smälta ovanpå, ja, pinjenötter och lite honung också.
Och så tar jag kontakt med en för mig helt okänd människa - men ändå inte - hon har hand om instagramkontot Destination Halmstad där det mest ljuvliga bilder visas och hon skriver så vänligt och tackar den som skickat in dagens bild; ja, hon tackar på ett sätt så att det nästan ångar värme om kontot och för det har jag tackat henne (nej, jag har inte försökt skicka in någon bild) och så har jag fått reda på att hon kommer från Kramfors och på sitt eget konto berättade hon en dag att hon längtade efter surströmming.
Sagt och gjort!
Nu har jag bjudit hem henne hit nästa torsdag, så ska det bli surströmmingskalas!
Så roligt det ska bli!

Nu är det ännu en ledig dag.
Om en timme ska friherrinnan och jag själv åka in till stan och uträtta några ärenden .., det är mulet ute ., Nelly vandrar av och an och livet känns bra.



Och eftersom jag som bekant är en enjängd typ, så får underbara Luisa Sobral återigen sjunga för mig.

7 kommentarer:

Evas blogg sa...

Livet. Sådär lagom lugnt som man behöver när man börjar bli lite (obs lite) äldre.

Anonym sa...

Nu imponerar du stort på mig, att bjuda hem en människa som du inte träffat är modigt och spännande och kan ju bli hur kul som helst. Att ni ska äta surströmming är ju för mig en gåta däremot och att man kan längta efter det är en ännu större gåta. Men det blir säkerligen en mycket lyckad måltid.
Kram/Anne i Mantorp

Babsan sa...

Du är för härlig😘.. men surströmming gillar jag inte så norrlänning jag är🙊Inte hjortron heller .Blir nyfiken på Friherinnas nya liv.....

Elisabet. sa...

Evas blogg: precis!

Anne i Mantorp: sånt oroar jag mig inte det minsta för! Det var ju ungefär likadant när man träffade pv :)

Elisabet. sa...

Babsan: men så är det ju, när man läser någons konto under en längre tid, då liksom träder en bild fram av människan ..., du skulle lätt som en plätt få komma och äta surströmming - eller palt kanske hellre - fast vi aldrig träffats på riktigt ,-)

Friherrinnans nya liv kommer hon nog att berätta om vad det lider.
Det är inte enbart glädje inräknat i det.

Babsan sa...

Men nu blir jag orolig för Friherrinnan 🤔

Cecilia N sa...

Hihi, kul med suratrömmingsfesten. Och så typiskt dig ... och kanske mig med.