tisdag 22 januari 2019

Förmiddagspass ...


En gång i världen hade jag ett fantastiskt gott morgonhumör.
Det har jag inte längre.
När jag nu har haft flera dagspass på raken och vaknat klockan fem och lämnat sängvärmen vid kvart i sex och stämplat in vid tjugo över sju, ja, då har jag verkligen inte känt mig som nån pigg och alert människa. Det är knappt att jag pratar alls innan jag kommer till jobbet.
Men sen lättar det.

Idag var det nye butiksledaren Joakim och jag själv och så underbara Marie och så småningom även Cornelia H i delikatessen och efter hand dök även Mange upp.
Jag har ju berättat om det förut (allt har man berättat om under fjorton års bloggande!!) vilket helt annat kundklientel det är på förmiddagarna; väldigt många pensionärer och det är ett helt annat tempo. Så mycket lugnare. Ingen stress.


I ett par timmars tid ägnade sig Joakim åt frukten.
Dels att rensa och fylla upp och så ta hand om leveransen.
Sååå fint blev det!

Och det blev lite småprat med en äldre farbror (säkert i mitten av åttio) och jag tänkte att han har nog - som så många andra här nere - arbetat med jordbruk, men inte då!! Nej, han hade suttit i åtta olika styrelser och hållit på med ekonomi, inte en kossa eller plog så ögat kunde nå!


En ung kvinna kom för att hämta ut ett paket och jag hörde ju genast att hon pratade ungefär som exets fru karin, så jag frågade om hon (kunden) var från Norrbotten?
Jo, det var hon ju verkligen, hon var från Kiruna, men nu hade hon och mannen tagit språnget och flyttat söderut, ja, hon arbetar som lärare så det var ju inte så svårt att hitta arbete.
Så jag hälsade henne välkommen till Halland i allmänhet och i affären i synnerhet och hon berättade glatt att dom nu minsann skulle plantera fruktträd och oj, så roligt det skulle bli!!
Jo, det minns jag att vi också gjorde, då, när vi köpte hus utanför Ystad.
Vilken lycka det var att ha ett eget äppelträd .., bara en sån sak!

Hade nu på morgonen sedvanligt mejl från min syster i Australien.
Hennes hund Sophia börjar ju uppvisa precis samma tecken på demens som Nelly och det gjorde mig så ont. Hon står och stirrar rakt in i väggen .., kissar på sig och ja, sånt.

Och så skriver hon så här:
Solen fortsätter att vräka ner, det är kav lugnt och 37C  och på radion säger man att alla över
65 bör hålla sig inomhus och ta det lugnt med ACn på, så det är väl bara att lyda...

Själv eldar jag i såväl kamin som vedpannan för att få upp värmen. 
Ajöken, sa fröken.

Inga kommentarer: