tisdag 12 maj 2020

En äventyrlig dag ....


Jo, det blev det sannerligen.
En morgon när pv - som övernattat på segelbåten - cyklade på bryggan och dråsade i vattnet med cykel och allt (ryggsäck, mobil, Ipad) men som på något underligt sätt tog sig upp och själv hade jag inte haft en  c h a n s  att göra det!

Några stegar finns inte och att ta sig upp när man ramlat där vid båtarna, ja, då måste man först krångla sig under bryggan där det finns ett slags stenskravel och sen häva upp sig till själva bryggan.
Men det gjorde han alltså.
Cykeln hade tydligen hängt i någon förtöjningslina, åtminstone delvis.

Vad hände sedan?
Jo, pv cyklar iväg i dyngblöta kläder och det är femton kilometer till stan från hamnen och det är i n t e  varmt ute vid sextiden på morgonen! Inte idag i alla fall.
Men det gick bra, det med.
Och tänka sig, mobilen överlevde, även hans Ipad (visserligen utan ljud just nu), däremot hade nycklarna försvunnit i havets djup. (Ja, det är väl inte mer än 2.5 meter där han föll i, men ändå).

Om detta visste jag intet, förrän han - framme på skolan - ringde och undrade om jag möjligen hade badat idag? Det hade jag inte. Men han.


Själv har jag varit ute i ett par timmar och rensat i rabatten, den mot öster.
Har hängt ut tvätt (som senare blåste ner), har varit på tre långa promenader med harry (plockade med mig några kvistar blommande hägg och tog hem) .., upptäckte ett stort bestånd av liljekonvaljer inte långt hemifrån .., har dammsugit och lagat mat och lyssnar nu till Europapodden.


Och nu?
Jo, ikväll kommer friherrinnan med hembakad Budapestbakelse för att gratulera denne något .., ja, jag vet inte vad jag ska kalla honom .., men en bakelse ska han få i alla fall, tänk, han hade ju kunnat drunkna rakt av eller så skallen i nåt vasst, ja, det finns många variationer på vad som h a d e  kunnat hända.

Och Sigge har nu sovit gott och ätit ännu godare.
Ekorrar har kommit och gått. Sädersärlan på gräsmattan.

Ungefär så.

Nej, jag glömde en sak: idag fyller Ulrika 49 år!! 
Alltså var hon kanske femton år yngre när vi första gången träffades. Jag mötte henne på järnvägsstationen i Ystad .., hon var ganska tillbakadragen och lite blyg, men vänta bara, det gick över! STORT grattis till dig och ditt nya liv, Ulrika! 

5 kommentarer:

Ulrika sa...

Tack snälla!! :-) <3 <3

Och Pv...alltså...hjälp!

Anonym sa...

Oj, vilken innehållsrik dag, både för dig och PV! Så tur att han tog sig upp och var helskinnad, om än blöt. ellem

Elisabet. sa...

Ulrika: ja, tänk vilket annorlunda liv du lever nu! Oj, så mycket som har hänt.
ellem: när han själv berättar om det här, låter det så fjuttigt ,-) cykeln hade tydligen blivit hängande i några förtöjningstampar och själv tog han sig snabbt upp. Jag hade aldrig fixat det, inte att häva mig upp på det viset.

Bert Bodin sa...

Men ... finns det inte stegar upp mot bryggan på va 10:e meter, som här i stan? Finns vid alla kajkanter och höga bryggor.

Tur att drt gick bra och att han är van vid kalla bad.

Elisabet. sa...

Bert Bodin: det finns inte en stege där vad jag har sett.