Små armar runt min hals ...
Igår fick vi fint besök från Skåne; då kom nämligen sonen upp med minstingen på en övernattning och oj, så roligt det är!
Vi har hälsat på hos grisarna i Ullarp (ja, det var roligt, tyckte han!), sett tusentals höns (genererade noll intresse) och pratat med några får (samma sak där), men allra roligast var i alla fall att få sitta upp på den urgamla traktorn som står inte långt från hönsgården. Vilken lycka!
Och så gick vi ner till havet och vadade i vågorna.
Små fötter gör små avtryck.
Och som en egen lite skog blir strandarven.
Jag bara ä l s k a r dem!
Nu har sonen, pv och minstingen givit sig av till Ystad för att bistå exet med sjösättning av hans omsorgsfullt finputsade segelbåt - en Maxi 77:a -och masten ska på och pv erbjöd sina tjänster och ska sova över.
"Men herregud, så snällt!" skrev båtägaren och jag tänkte, som så många gånger tidigare, att å, vad jag är tacksam att dom här herrarna trivs bra i varandras sällskap.
Annat att glädjas åt: idag kommer vännerna från Tyresö ner till sin stuga i Haverdal.
Det var deras dotter som blev påkörd av en bil i förra veckan och som har fått operera båda handlederna och sy igen en lårmuskel. Två gipsade handleder .., vilket elände!
Har tagit fram middagsmat så behöver dom inte krångla med mat när dom kommer.
Det ska bli såå trevligt!
Och oj, så glad Harry ska bli! Han är sååå förtjust i Evas halvlånge man!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar