Trettioen avsnitt ... "eller heter det trettioett ...? nej?)
Det var mer som av en händelse ., men jag fastnade direkt för P-O Enquists sätt att läsa sina egen bok "Ett annat liv" - en bok jag tidigare läst -.
Ja, jag köpte endast ett päron. Köper jag flera - det är mest jag som äter dem - så hinner dom mjukna och jag föredrar nästan stenhårda Conference!
Så bra var det, att jag inte genast gick in när jag kommit hem, utan satte mig i trädgårdsstolen (den som står nära eken och där man i lugn och ro kan titta på småfåglar och ekorrar på väg till frukost eller lunch) med matkassen intill mig, ja, jag lyssnade då via mobilen.
Gårdagens avsnitt var det trettonde och då återstår alltså arton.
Tidigt nu på morgonen när jag vaknade, backade jag "bandet" och började från början, så nu ska jag ta dem allesammans, även om jag kommer ihåg mycket av det som lästs.
Tänk, vilka fantastiska västerbottniska författare vi har och har haft!
Otroligt, helt enkelt.
5 kommentarer:
En liten tanke om räkneorden:
Det heter nog "avsnitt nummer trettioett",
men "trettioen avsnitt"??
💖🤗
Monica i Lysekil: ja, så hade jag ju kunnat skriva, då hade det känts rätt!
Tack för tipset! Jag ska se om den boken finns i Nextory. Helst läser jag själv, men när jag är ute och går är det lite svårt... nej, mycket svårt.
Eftersom ordet avsnitt är neutrum, ett avsnitt, så borde det heta trettioett avsnitt, men trettioen låter bättre i mina öron. Jag skriver ju rätt mycket och snubblar ofta över konstigheter i språket. Om det inte är lätt att hitta svaret i ordlistan eller "Svenska skrivregler" så kringgår jag det och löser det med ett annat ord eller ett annat uttryck.
Ja! Den finns att både lyssna på och läsa i Nextory.
Kerstin Ekmans serie om vargskinnet (avnjuten två gånger, hela serien) hade jag problem med i bok nr 2, det var så många jämtska uttryck som jag inte förstod. Jag klagade på bibblan och fick tipset att lyssna på den i stället. Total skillnad. Å, vad jag njöt.
Bloggblad: flera ggr när jag - såväl läste som lyssnade till den här boken - funderade jag över hur man på ett vettigt sätt översätter dialektala uttryck. ”Flänne”, t ex, betyder att man har gråtit. Och L:et är verkligen norrländskt, ungefär som i .. gapflabba. Nej, jag hittar inget L som blir rätt. 😉
Skicka en kommentar