Elisabet

Bilder att fästa minnen i .... och lite annat.

Bloggen är ju en slags dagbok för mig själv - en öppen dagbok - och även om jag har visat många av bilderna på instagram, så vill jag ännu hellre ha dem här. 

För mig själv är det så oändligt mycket enklare att leta efter text eller bilder på bloggen, än på instagram. 

Så jag kör på, så där som jag brukar och tänker lägga in några bilder per dag, för att kunna gå tillbaka och läsa/titta om det är så det känns.

Den här jättelika banderollen hänger på den ukrainska ambassaden i Riga. Men varför just där?

Jo, mitt emot - på andra sidan gatan - är den ryska ambassaden belägen och hur roligt kan det vara för personalen där att titta på en mindre angenäm Putin? Nej, just det. 

Inte undra på att gardinerna var fördragna. "Seger åt Ukraina!"

S o m   vi promenerade! Inte långt från hotellet (som heter Monika) och på gatan som heter Elizabets iela, ligger en jättestor park som är så vacker så det är inte sant! 

Där finns flera alternativa promenadvägar att nå Gamla Stan och en av dem löper längs kanalen. 

I Riga för övrigt är trafiken sååå hetsig och att då vandra genom parkerna, ja, men det var så oerhört fridfullt. 

Vi såväl såg som hörde (inte det minst det senare) män med lövblåsare och redan vid sjutiden om  morgnarna var dessa igång. 

Gott om gatsten/kullersten förstås, särskilt i den gamla delen av Riga. 

Sååå vackert! 

Gatsten är inte det ultimata underlaget om man har stela ben och första kvällen hade jag så ont i såväl benen, som  den högra höften och fötterna. Och vanvettigt trött var jag. Hade sovit dåligt två nätter på raken och så all denna väntan på Kastrup. 

Väl inne på hotellrummet fyllde jag upp badkaret (har inte badat i badkar på säkert tjugofem år!), lade mig raklång i badkaret, tog duschkräm som badskum, vecklade ut min frodiga lekamen i det heta vattnet och somnade rakt av! 

Vaknade och kände mig helbrägdagjord. I alla fall nästan. Och så skulle man ju krångla sig upp ur badkaret. Jo,det blev ett äventyr som hette duga.

Buss åkte vi dagligen och jag tycker att det är ett bra sätt att få en blick över hur det ser ut i omgivningarna.  

Ett 24-timmars busskort kostade ungefär 65:- och då kunde man använda sig av såväl buss, tåg, som trådbussar. Det hade varit mer lönsamt att köpa ett 3-dagarspass, men det glömde vi. 

Rena och fina bussar och även om det på eftermiddagarna var fullsatt, så var det inga bekymmer. 

Kollektivtrafik valde vi när vi till exempel skulle till stranden. 

Det kändes som om det var mest äldre kvinnor på bussarna och på sträckan till eller ifrån universitet, ja, det motsatta förstås .., mest ungdomar.

Där fanns flera träd som jag aldrig någonsin hade blivit presenterad för tidigare och det här var ett av dem. 

Bildgooglade och fick svaret: Catalpa bignonioides. 

Såå vackert när solen lyste upp bladnerverna. Påminde om ett hjärta eller en moderkaka.

Nu är klockan snart 18.00 och idag har vi tömt båten på allt som inte ska vara där under vintern. 

På klädstrecket hänger nu sängkläder för vädring eller på tork och i två kassar har pv tagit hem torrvaror, typ fisksoppa och tonfisk och annat som vi inte använt oss av. 

Over and out.