Lördag ...
.jpg)
En sväng med pv till Halmstad (inköp av utomhus-förlängningssladd till båten) .., jag hittar en (av pv) gömd jordnötspåse i bilen ..., köper enklaste hamburgaren hos MAX och ser ett gäng mellanstadiekillar stå vid ett bord och en av dem spottar två gånger på golvet och jag säger till honom att lägga av, så gör man väl ändå inte.
Jag förstår nog vad dom tänker .., så där att man är en töntig kärring som borde hålla tyst.
Nåja, jag är van.
När vi bodde i Kungsängen satt jag ute vid sandlådan tillsammans med en annan mamma och vi hade båda var sin fyraåring, plus en nyfödd i vagnen.
Inte långt ifrån oss, fanns en fristående tvättstuga och på det taket sprang en kille på kanske fem, sex år, nej, lite äldre, 7-8 år kanske och jag hojtade att han omedelbums skulle komma ner därifrån. Jag var då tjugotvå år.
Pojken tittade föraktfullt på mig och sa "Håll keften (ja, med e ...) kärringjävel!"
Tur att man är härdad. Sen hemåt.
För övrigt?
Hon som är mellanbarn ringer och är yster och pratar på i full speed .., det handlar om jobb .., om en trivsam fredagkväll .., om Katarina kyrkogård ("dit ska vi gå när du kommer nästa gång!", säger hon) och om stallet förstås. Och han som är yngst hör också av sig. Han har som vanligt varit på Bauhaus och jag tänker att den dagen deras hus är färdigrenoverat, blir det nog färre mobilsamtal.
Ungefär så är det här just nu.
8 kommentarer:
❤
Kom ihåg att ibland kunde jag se stor pöl av spott på bussgolvet vid ett säte där det suttit någon och spottat under resa. Jodå gubbjälvel kunde jag också bli kallad när jag var under 25 års ålder. :-)
Tony: vi kanske kan bilda en förening ,-)
Walkaboutsweden: Detsamma till dig!
Bra gjort att säga till de spottande ynglingarna. Alla borde reagera när andra gör dumheter. Lätt för mig att säga som själv inte vågar, men jag beundrar de som gör det trots att de vet att man kan bli kallad kärringjävel eller gubbstrutt.
”It takes a village to raise a child” är ju begrepp som är högst aktuellt idag. Ju fler vi är som vänligt men bestämt säger ifrån när barn och nästan-barn går utanför gängse normer, desto bättre. Jag gör det alltid och har alltid gjort och det skrämmer mig inte det minsta. Kärringdjävel bemöter jag, om jag har tid, också här i Sverige och det brukar ofta sluta i ett bra samtal. I vårt kära Frankrike fanns det inte på kartan att barn eller unga tilltalar den äldre generationen på det sättet. Vrålmoppepojkar eller allmänt busiga småbarn som sprang ner häcken in i vår trädgård eller var dumma mot en katt stannar ögonblickligen upp när man som vuxen påtalar det olämpliga i deras beteende. Och säger ursäktande att de inte ska göra om det, ber om ursäkt och tilltalar en med Madame. De uppfostras helt annorlunda än här, skola och grannar, lokalpolis och övriga vuxna finns, precis som det var för 50 år sen i Sverige och som man febrilt efterlyser en återgång till nu. Så fortsätt att säga till!
Säger också till och har bemötts med sura miner, axelryckningar osv, men hittills inte blivit kallad "kärringjävel" och det kanske är nå't att glädjas åt? Jag fortsätter - "droppen som urholkar stenen" ...
Gunnel, Monet och Kristina: Ja, jag säger som regel till och dom här pojkarna var inte uppstudsiga, men jag förstår vad dom tänkte när jag gick därifrån. Det är likadant på tågen, när ofta ungdomar ockuperar mer än ett säte och brer ut sig med väskor och sedan låtsas sova när nya passagerare kommer ombord. Många äldre blir stående och vågar inte säga till, det är ju hemskt.
"Kom här, här finns det plats!"brukade jag säga och peka på sätet där någon satt sin väska och inte hade en tanke på att dela med sig.
Det behövs lite mer verbal rotting nuförtiden, eller hur.
Skicka en kommentar