Hällregn och åska ...

... klockan är halv fem när jag stiger upp och gör i ordning kaffe och mackor och plockar undan lite, ty om några timmar tar vi tåget till Malmö, för vidare befordran till Köpenhamn, där Anders idag ska lagtävla i cross-fit.

Stort tack till min arbetskamrat Mattias och hans flickvän som ska vara här och ta hand om Harry!
Jag hoppas att vädret blir bättre .., Mattias har nämligen tänkt stå nere vid havet och fånga fisk!

En trevlig lördag önskar jag er alla!

Dagens fönster ...

Ett fönster från Nora igen och det var Ulrika som tog bilden!

Jag höll på att skriva "ååå, dessa västmanländska vackra fönster!", men det slog mig att Nora kanske ligger i Närke?

Sandra från Valparaiso ...

Det här är Sandra, en av två städerskor som håller rent i affären.

Vi brukar småprata lite, ja, medan jag gör i ordning vid kassorna, tar in morgontidningarna och rapporterar dom som är kvar från kvällen .., fyller på med cigaretter och allt sånt.

Och Sandra, hon far omkring med dammsugaren eller moppen och några långa pratstunder blir det inte, men så där lite småprat om allt och inget. 

Hit ska hon återvända ...
Bilden har jag lånat från en chilensk turistbyrå på nätet.

Att hon är från Chile, det visste jag, men inte att hon är skild och numera gift med en italienare. 

Kanske anade jag - men visste inte -att hon längtar till pensionen, då ska hon flytta hem igen, till Valparaiso och till tjocka släkten och de nio syskonen. 

Inte heller visste jag att hennes mamma nyss har avlidit i en ålder av nittiosex år. 

"Hon dog två veckor efter att jag varit hemma på besök ...", säger Sandra.

På nästan alla arbetsplatser där jag har varit, har städpersonalen varit nästan osynliga. 

Osynliga för den övriga personalen, alltså. 

Jag kan på ena handens fingrar räkna de gånger jag har hört någon säga "godmorgon" eller frågat hur städaren/städerskan har det; det är som om dom inte finns. 

Någon gång i min ungdom läste mamma Maja Ekelös bok "Rapport från en skurhink" och när det sedan var frågan om att sjuksköterskorna skulle strejka för högre löner, meddelade mamma att det tänkte i alla fall inte hon göra; först skulle sjukstugans städerskor få löneförhöjning, ja, förresten tyckte hon att alla borde ha ungefär samma inkomst - för skulle städpersonalen tacka för sig, så kunde resten av sjukstugan också säga goodbye och slå igen -.

(Jag vet, detta har jag berättat flera gånger, men det finns kanske någon som  i n t e  råkade läsa dom gångerna ...).

Bacilluskerna skulle ta kommandot!

Och förresten var alla i personalen lika viktiga.

Pappa, trogen socialdemokrat, befarade att mamma hade blivit totalt galen .., fanns där då ingen solidaritet alls med facket och arbetskamraterna, ja, sjuksköterskorna alltså?! 

Mamma tyckte precis tvärtom ..., och att en av kollegorna kom hem till oss och satt vid köksbordet och med milda ord och och många argument försökte övertala den bångstyriga kollegan, det hjälpte inte det minsta. 

"Men tänk på vårt Ansvar, Ann-Gerd!" sa kollegan uppbragt. 

"Ansvar och ansvar ., städerskorna såväl som biträdena har minsann också ansvar!" tyckte mamma. 

Nu blev det ingen strejk (hon hade garanterat inte ställt upp) men på något sätt tror jag att allt detta

satte spår i mitt inre.

Hon, den "icke-solidariska", på ett jeepflak i Bolivia, utdelandes medicin till indianerna.

Helt ärligt tycker jag att det är bedrövligt hur många  behandlar den här yrkesgruppen! 

Att byta namn till "hygientekniker" - det är för mig bara ett sätt att än mer nedvärdera ordet städerska - tänk, vilket oändligt viktigt arbete detta är!  

Man ändrar ett ord .., snitsar till namnet, just för att man inte tycker att det duger i sig själv.

Är inte alla städare och städerskor själva navet eller grunden i vår tillvaro?

Tänk er en vecka, eller en månad på jobbet utan städpersonal! 

Vilket kaos! 

Jag minns dom som städade gatorna i Ystad .., vilket arbete och hur där såg ut innan dom kom igång; krossade glasflaskor, McDonald´s-papper, tomma cigarettpaket, ja, allt som människor slänger omkring sig! Och så några timmar senare ..., trottoarerna rena och fina igen!

Så, all världens heder åt er som städar!

Och här kan man läsa något intressant om städarnas villkor. 

(Och så kommer jag plötsligt ihåg nekrologen i Sydsvenskan för många år sedan, där en kvinnlig överläkare på MAS berättade om en arbetskamrat som var så fantastisk; hur denna kvinna hade spridit sån värme och glädje på avdelningen. Jag trodde i min enfald - och det säger förstås lika mycket om undertecknad - att det handlade om en kollega till överläkaren. Det var det inte. Det handlade om städerskan på avdelningen. I glädjen över detta kontaktade jag läkaren som hade skrivit det hela och berättade hur inutivarm jag hade blivit och fick då, en lång berättelse om den avlidna kvinnan och vad hon hade betytt för dem alla! )

Dagens fönster ...

Ulrika har varit på besök i Nora och där fångat mängder med fönster!

Det här får bli fredagens.

Löne-fredagens.

Dagen idag ...

Bilden togs innan han upptäckte herr Jösse ....

Visst är det underligt, att vissa morgnar när man vaknar känns allt fel och inte förstår man varför och kanske försöker man tänka efter om man har drömt nånting underligt eller nåt som väcker oro, men ofta hittar man ingen orsak alls.

Och lika förunderligt är det ju att man kan vakna och känna att allt är bara så himla bra!

En sån dag var det idag.
Är det.

Här någonstans bland alla tjusiga bröder, sitter Lenas pappa.

En stor del av glädjen ska jag tacka den för mig helt okända Lena Engebrand Nikou för.
Hon råkade en gång - av en slump, som så mycket annat - hamna på min blogg när hon googlat på sin pappas namn (allt finns här, det är i mina ögon så fantastiskt hur det kan slumpa sig!) och så läste hon igår att jag - om exakt två veckor - ska resa till London med Emma, 15 år .., och då kom hon med ett förslag på vad vi kunde göra.
(Den första kvällen ska vi titta på detta ...).

I många avseenden är jag en slow starter .., men när det gäller andra saker kan jag bestämma mig bums!
Så jag kämpade med att boka biljetter till detta som hon tipsat om (som jag inte skriver ut här, för det ska bli en överraskning ), men det bara strulade sig .., jag var tvungen att verifiera mitt visakort och inte förrän igårkväll kunde jag till sist klicka på bokningknappen och nu är det klart; på lördagkväll den 7:e september ska vi besöka en teater i London och se nåt häftigt!

Åååå, så glad jag blev över Lenas förslag!

Och nu känns det så nära .., bara två veckor kvar och tänk, att få dela rum med ett älskat barnbarn i tre nätter och få vara tillsammans i fyra hela dagar .., gå ut äta tillsammans och skriva minnen tillsammans.

Det finns inte ord för den glädjen!

Och kanske var det allt detta som gjorde att det skvimpade över .., att det liksom räcker även till idag.

Att det dessutom är helt sensommarljuvligt ute - på ett höstigt vis - jag hade anoraken på mig när harry och jag gick på promenad och han jagade en harpalt kors och tvärs över åkern och brydde sig inte det minsta i mattes protester .., och kom sedan tillbaka, flåsande och med svansen lite mellan benen, men lycklig.

Min pappa - harjägaren -skulle ha tyckt att han skött sig kanonbra!

Och jag loooog åt harrys glädje.

Just en sån dag är det.

Dagens fönster ...

En fönsterbild som jag föll  p l a d a s k  för!!

Ellem i Skellefteå - gårdagens vinnare av Ulrikas jättefina sockar - har varit på besök i grannlandet i öster; i Nykarleby .., och det var där hon plockade fram håven!

Titta vilken härlig färgsättning på huset och vilka detaljer ovanför själva fönstret till vänster!

Har ni tänkt på att man numera ser hur många hus som helst som har liggande panel?

Jag tycker att det är ursnyggt.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

Från Hammarö Skärgårdsmuseum i Värmland, där kommer det här fönstret.

Och Flitiga FönsterFångerskan Turtlan, som för övrigt har födelsedag idag, höll i kameran.

Snart dags för dragning ...

Och följande bloggvänner ska hamna i skålen och har alltså chans att vinna sockarna som Ulrika har stickat efter eget mönster. Stickerskan är alltså inte med i den vevan .., däremot får hon vara med i tröstpriset som är en bok av Marianne Fredriksson - "Den som vandrar om natten" - och är skänkt av Motvillig Blogg.

Eftersom jag arbetar kväll och pv dag, så blir det för mörkt för att filma det hela när jag kommer hem .., så jag fixar dragningen själv och hoppas att det blir bra.

Nu ska jag börja filmningen.



Här är vinnarna!
Grattis, grattis!

sigge nilsson

Vi träffar honom när vi kommer hem från promenaden.
Han sitter vid segelbåten och har just fångat en liten mus som strax blir till delikat frukost.

När harry närmar sig, morrrrrar sigge.

Sen kryper han in genom kattluckan och lägger sig på favoritplatsen i pannrummet.
Högt uppe.
Kompisen pElle som är sjutton år och inte längre ser så bra och därför är dålig på avståndsbedömning, har inte ens gjort en ansats att sova där uppe på vedstaplen.

Gissa, vem som fyller år idag ...! 

Jo, den här rara madamen!

Jättestort grattis härifrån!!

Dagens fönster ...

 

Flitig Fönsterfångerska är ellem från Skellefteå.

Här har hon varit på besök i Askersund och passade då på att fånga ett caféfönster.

Och vilken söt liten duk som skymtar i bildens underkant!

Gastkramande ..... 

Har man inget annat för sig och vill titta på en dokumentär som är så spännande att man, när programmet är tillända, har ont i bröstet och käkarna för att man har spänt sig så till den milda grad .., då ska man titta på det här programmet.

"En idealisk misstänkt", är titeln och det är bland det bästa jag har sett på länge!

I morgonkväll, alldeles för sent, går det i repris i SVT1, men man kan nog titta på det på nätet också.

Om två veckor ....

... nästan på pricken .., är det Emmas och min tur att vara i London och gå på musical.

Men vi ska se Billy Elliot .., Anders och Josefine som var där nu i helgen som var, såg Fantomen på Operan med Peter Jöback.

Och plötsligt känns det som höst ...

Igår tjugofem grader varmt och nästan så man inte fick luft.

Idag är känslan en helt annan.

Luften är comfortmjuk och mild mot kinden.

Dofterna annorlunda.

Och på "polska ambassadens" gräsmatta ser jag små skaror av gulnande björklöv ..,. äppelträdet dignar av frukt och långt borta på åkern kör bonden fram och åter med skördetröskan.

Dammet yr!

Mot himlen flyger svalorna .., men hur länge till?

Dagens fönster ...

Ena dagen fönster från en borg i Tyskland .., nästa dag en hel drös fönster från Portugal .., en annan dag fönster från Skåne och nu: fönster från ett västmanländskt uthus!

Å, så jag älskar mixen av era fönsterbidrag!

Nu var det vännen Ulrika som varit framme med håven.

DBIV för Gunnar i Jämtland ....

Det bästa vecka 33 var att det äntligen blev en riktig sommarvecka med sol och värme.

Många mils kajakpaddling på Alsensjön blev det.

Hälsningar från storpaddlaren Gunnar (ja, det där med storpaddlaren skrev jag, Elisabet ,-).



// Ja, ja .., tvåmilspaddling .., det kan ju den gode Gunnar malla sig med.
Jag vet en som har paddlat mycket längre!

Och det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!

Veckan som gick var årets sommarvecka. Maken började jobba igen, Otis och jag levde lugna dagar i skogsbrynet. Fick besök lite då och då av sommarlediga vänner. Solen strålade och kaffebryggaren puttrade mest hela tiden. 

De tidiga morgnarna var sanslöst vackra och frukostarna intogs på altanen (äntligen). Fredagskvällen inbjöd till surströmming, en dag efter premiären. Med vår egen mandelpotatis blev det en underbar middag. 

I lördags firade vi sommarens sista födelsedagskalas, sonen och hans flickvän fyller bägge år den här veckan. Vi hade ett litet förvägskalas med farmor, farfar och mormor.

Sedan tog vi med gamla mor ner till sjön, där Otis och hans husse och "lillhusse" badade. Gamla mor satt i en stol på stranden och njöt av dagen och gemenskapen.

I morse var det höst och jag är så glad över sommarveckan som var. Nu stundar nya tider.

Kram från Eva.

DBIV för Turtlan ...

På lediga dagen efter helgens nattjobb så sken solen som aldrig förr!
Fullträff!

Packade en matsäck, brassestolen, badkläder och solhatten och åkte till en favoritbadplats vid Vänerns kant.

Tänka sig att det här var FÖRSTA dagen på hela sommaren som detta blev av.
En hel dag vid stranden.

Sommaren har ju varit sådär här på mina breddgrader så glädjen var stor när en solig kalasdag inföll på en ledig dag.

Det blev flera bad och frampå eftermiddagen dök kära kompis B med kids upp.
En glädje bara det att få träffa mina småkompisar E & H!
Så då blev det mer bad och en fika till.

Jag åkte sen hemåt framåt kvällen uppbunkrad med sol och värme.

Gôtt!

Turtlan.

Och så ett kvällsfönster ...

I morse ett fönster från Lissabon (taget av en skånska), ikväll ett fönster från Skåne - från ett litet stenhus beläget söder-om-landsvägen -, och den som höll i kameran var vännen Kerstin, född och uppvuxen i Trelleborg.

Tack och bock! säger jag.
Ja, det säger jag till alla er som så troget håvar in fönster lite här och där.

Ni är  u n d e r b a r a!

Fler som vill vara med ...?

Ja, det där med förra veckans bästa, alltså.
 
Jag lägger in mejladressen här - bisse151@gmail.com - och har du bild till, så skicka med den också!

Dragning blir på onsdagkväll vid halv tio och vinsten är alltså Ulrikas egenhändigt stickade sockar.

sportigajenny berättar ...

Hej Elisabet!

En av veckans höjdpunkter var i torsdags i samband och efter min guidade busstur på Visingsö, då flera pensionärer från PRO Norrstrand kom fram och sade vilken bra guidning jag gav.

En dam berömde mig med orden: "Du är jätteduktig. Mycket intressant. Du vet att för oss lite äldre är det lätt att man blir lite trött efter lunchen och det är lätt att man slumrar till när man sitter i en buss. Men inte med dig som guide. Du håller oss vakna för man vill liksom inte missa något."

En annan höjdpunkt var självklart grillkvällen med Irma, Rita och Elin igår.

Vi lyckades pricka in en av sommarens allra bästa kvällar.
Och där satt vi i trädgården, på en gård någonstans på Visingsö, och såg solen gå ner över landet Västergötland!

//sportigajenny

mossfolk berättar om sitt bästa ...

Det absolut allra bästa vecka förra veckan var skogsturen med Cosmos i lördags.
Åh vad jag är glad över vår lilla hund!

DBIV för Ann i Göteborg ....

Det bästa förra veckan var nog minst två saker.

Det ena var att min nya daghund gjorde entre. Han heter Sigge, är 2½ år gammal och en pytteliten toypudel. Fast hans husse säger att han är stor för att vara en toy. Jämfört med Addis, min förra daghund, är han verkligen mini och han väger mindre än katten Shiva.

Första dagen var han inte riktigt med på att stanna hos mig, men idag, fjärde dagen, skuttar han in på morgonen och verkar glad att se mig. Man kan nog säga att han är inskolad.

Det andra “bästa i veckan” var att vi, Eva, min affärskollega, och jag skrivit kontrakt på en lokal som vi kan flytta in i den 1 oktober. 

Äntligen får jag en arbetsplats att gå till, en verkstad och ett showroom, som det så trendigt heter nu för tiden. Det ska bli jättespännande och jag tror verkligen att det kommer att bli bra!

Eva jobbar med klassisk massage, har utbildningar och kurser och säljer också ekologisk hudvård, som heter Maria Åkerberg. 

Tillsammans ska vi ha kundkvällar, mannekänguppvisningar och mycket annat...fast först ska vi flytta in och det blir under hösten. Jag kan knappt vänta...

Adressen? Prästgårdsängen...det låter väl som rena idyllen? STORARTAT!

hälsar VD:n

// Fler bilder från Anns produktion finns här .., en läcker tunika, t.ex.

Anna-Lena How om sitt bästa ...

Nästan det bästa jag vet är att gå i skogen och plocka svamp. 

Två turer blev det i helgen och naturligtvis plockade jag ännu mer kantareller som frysen redan är full av efter en kantarellsommar som denna. 

Men min nya tork kom också till användning eftersom Karl-Johan-svampen har börjat dyka upp. 

I går plockade jag också årets första blomkålssvamp som vi åt tempurafriterad. 

Supergott!

Anna-Lena

Det bästa för min del ...

.. var alla baden i havet och middagen - den där helt vidunderligt goda räkgrytan hos Eva från Tyresö och hennes make - kaffet på stranden .., moppeturerna hem från jobbet .., doften av tång som alltid kommer seglande när man passerar Steninge .., glädjen när jag ser vandrarhemmet där vi hade bloggträff och där det nu prunkar som i Edens Lustgård!

Och glädjen över den där mannen som kom till kassan och visade sig vara från Burträsk, men som mycket väl kände till Kalvträsk, där min pappa växte upp.

Känslan av En Slags Samhörighet.

Allt det gjorde hjärtat glatt förra veckan!

Bilderna togs idag, för ett par timmar sedan. 

Det var gräsligt kvavt såväl inom,- som utomhus ..., och hett som i helvetet och jag uthärdade inte längre, utan tog mig till stranden .,. simmade lääänge - mest under ytan - (det enda sättet man svalkar sig på, tycker jag .., men det verkar jag vara ensam om bland kvinnliga badgäster, alla kliver upp och är torra i håret!) och jag pratade en stund med en kvinna som bor på Tärnvägen och hade barnbarnen med sig. 

En bra stund blev det ... hälsar Elisabet.

Malåbor ..., med omnejd! 

Jag ser ju att någon hemma i Malå tittar in här och läser.

Varmt välkommen med ditt förra-veckans-bästa-bidrag också ..!

Anne i Mantorp om sitt bästa ...

Hej Elisabet!

Jag ger inte upp hoppet om att vinna i lotteriet, särskilt den här veckan när det lottas ut så
fina, värmande tossor, så här kommer mitt bästa.

Här är vinsten som Anne drömmer om ....

En mycket trevlig vecka har det varit och det allra bästa var premiären av Bondens marknad.
Åh så underbart att flanera runt bland stånden och smaka på allehanda godsaker, allt från
inlagda gurkor till strutskorvar och hemmagjorda ostar. Och dofterna av nyss upptagen lök
och potatis, alla blommor och stora knippor av dill. Som tur är så blir det marknad ända fram
till oktober så jag kan riktigt gotta mig i alla delikatesser.

Den här gången handlade jag cocktailtomater, snabbsaltad gurka, potatis, silverlök, paprika,
bönor, liljor, rökt lax (specialkryddad), ost, stenugnsbakat bröd och hade armarna orkat med
att bära mer så hade det funnits mycket mera godsaker som lockat. Men det får bli nästa
gång.

Kram från Anne i Mantorp som älskar augusti mest av alla månader.

Monet berättar om sitt bästa ...

Det bästa som hände i förra veckan var när mitt fjärde barnbarn Victor döptes av den svenske prästen Jan-Erik från Svenska Kyrkan i Nice. 

Dopet skedde i kyrkan i La Cadière d'Azur, (obs! glöm inte att klicka på filmen ...., och njut av det vackra kvällsljuset!) en underbar liten sydfransk by, inte långt från vår egen.

Den franske prästen krånglade under en längre tid med att vilja låna ut "sin" kyrka för ett protestantiskt dop men gav sedan med sig. Dopet var lika rörande som alla sådana. Och den fantastiske prästen kom med egen gitarr och vi sjöng svenska sommarpsalmer så det ekade i kyrkan. Flera av gästerna är körmedlemmar och det märktes verkligen.

Efter ceremonien vidtog en vidunderlig fransk buffé hemma hos den franska familjen. 

Vi var många, både från den svenska familjen och den franska och tre kusiner fick plötsligt också möta varandra, de små som aldrig träffats förr. En underbar dag i ett verkligt familjesammanhang!

DBIV för Cecilia N ...

Det kan ha varit att jag guidade i kyrkan och att de tyckte att jag kunde så mycket.

Det kan också ha varit internationella festen igår där jag smakade mat från Afghanistan, Japan, Vietnam, Sri Lanka och Zimbabwe. Och så arabiskt kaffe och småkakor från Irak på det.

Cecilia N

(Och idag träffade jag en cyklande turist. Det visade sig att han hette Fabio och är italienare men bor i Tyskland. Han har varit till Nordkap fram och åter. Jag tipsade om att åka in i Gränna på turistbyrån och på Hemköp i Haverdal och säga hej. Ba' så du vet om han dyker upp.)

// Elisabet säger: å, jag lovar att vara vänlig mot honom .., kanske kan få äta middag och övernatta här hos oss i det gula huset! Välkommen och Buon Giorno Fabio! 

DBIV  för Ulrika ....

Ojoj den här veckan har det varit glädje i massor!

Två häääärliga, lediga eftermiddagar i ett sommarvackert Nora. 

Den ena dagen hade jag sällskap av fina Pia (från rallyvärlden) och hennes dotter. Sååå roligt!

En myyysig fiskekväll vid sjön tillsammans med Marcus, Max och Christian.

En rolig lördag på motorstadion i Karlskoga tillsammans med Marcus, Andreas och Madde, en heldag med banracing, bl.a. TTA. 

Vädret var så där, men roligt hade vi!

En lördagskväll med färska kräftor och Plump-spel, allihop tillsammans.

Åh vad jag är RIK!!

ellem berättar om sitt bästa ...

Hej!

 

Det som satt sin prägel på denna vecka är makens 60-årsdag. 

Vi firade i dagarna två på olika sätt. Trevligt med släkt och vänner som kom. 

 

Solen sken (nästan i mesta laget) så vi kunde sitta ute och fika. 

Fick gå och låna bord hos grannen och det ställdes bland krasserankorna som vällde över från rabatten. Innan de tillresande släktingarna reste hemåt, hann vi med ett surströmmingskalas hos svågern. 

Tre intensiva, trevliga dagar! 

 

ellem

Det bästa förra veckan ....

Ja, så är det dags igen .., hjälp, så veckorna susar iväg!

Nästan varje måndag ler jag för mig själv när jag öppnar mejlen, ty där ligger då glädjebidrag och bara väntar på att tjoppa upp här på sidan!

Fler som vill vara med?

Mejla då ditt bidrag till bisse151@gmail.com och har du aldrig varit med tidigare och tycker att det här känns ju som en klubb för enbart såna som känner varandra .., glöm det! 

Du är såå välkommen med ditt bidrag!

Det här är veckans förstapris - sockor stickade av Ulrika, och som hon så generöst ger bort som vinst i lotteriet -!
"Storlek 37 och mönstret är mitt eget", skriver hon.

Tack Ulrika!

Den som inte har turen att vinna förstapriset, kan trösta sig med Marianne Fredrikssons "Den som vandrar om natten", som är en sponsorgåva från den här damen.

Stooort tack till dig också!

Ps. Förra veckans förstapris - en lavendelpåse från lilla butiken i Gränna -, samt en röd pippimagnet, inhandlad på Ottenby fågelstation på Öland, postades igår på jobbet och lär, hopefully, nå vinnarna i morgon. Pippimagneten vanns av Skullalundanna och hon är, eller har varit på fjällvandring, därför har jag dröjt med att posta hennes vinst. Ds.

Ett måndagsfönster ....

... som gör hjärtat glatt!

Det är annannan som varit i Lissabon och då passade på att ta fram fönsterhåven.
Bilden visar frukostcaféet alldeles intill hotellet där hon då bodde.

Ett underbart fönster .., ser ni speglingarna i glaset och de två arbetande kvinnorna?
Och tre män på gång att frukostera.

Hur ser dessa människors tillvaro ut?
Hur ha deras morgon varit?
Har dom kysst någon hejdå .., har det varit irritation?

Sånt kan man fundera över.

Nära vandrarhemmet ...

Sex timmars arbete och det är full fart hela tiden.
Kassajobb, mejeriet, frukten, brödgräddning, det som ska gräddas i morgonbitti görs i ordning, det kollas datum ..., mera kassajobb .., rensning i frukten .., påfyllning .., mejerit igen - fylla på och fronta och göra fint - .., juice/ost/sill tittas över .., fyller på där det behövs .., ja, sånt.

Sex pojkar kommer inrusande tio över åtta (smiter in när någon annan kund går ut .., annars är det stängt) och det drar ut på tiden .., och man slänger alltid ett extra öga på såna som kommer med väldig fart och just vid stängning .., man tänker att det är väl en tidsfråga innan butiken utsätts för ett rån.

När allt är klart moppar jag hemöver .., men stannar till i Steninge där pv står och väntar med harry.
Steninge ligger tre kilometer från Stensjö där vi bor; det var i Steninge vi hade bloggträff för tre år sedan och det är den stranden ni ser på bilden.

Vi har redan tidigare bestämt oss för ett kvällsdopp .., att liksom avsluta helgen med ett bad .., och harry får vänta i bilen och så åker arbetskläderna av och jag simmar ut i det grumliga vattnet  - och tänker lite avundsjukt på Helsingborg där vattnet är så klart och grönt ! - men det är skönt ändå och pv badar också och sen tar jag moppen och han bilen och det lilla påkörda rådjurskidet som låg vid sidan av vägen när jag åkte till jobbet, är nu borta.

I morgon väntar ledighet.

Fyra arbetsdagar nästa vecka.

Och högtrycket lär ska bestå, i alla fall tills i morgon.

Och så ser vi en huggorm ...

Tre timmar innan det är dags att ge sig av till jobbet, går vi ner till stranden.
Parkeringen fylls av bilar; bilar som i sin tur är fyllda med småbarn, mammor och pappor, solstolar, hinkar, spadar, luftmadrasser och simdynor .., picknickkorgar och parasoller.

Harry får göra oss sällskap och vi håller honom i koppel och så får han bada med oss ..., vi tar den vänstra sidan (som är den södra), där det är mer tång och där vi är ensamma.

Jag simmar och dyker .., vattnet är grumligt ..., man borde ha cyklop, tänker jag.
Och ändå inte.
Nog minns jag den där dagen på den grekiska ön Egina när jag använde cyklop och plötsligt upptäckte den där underliga fisken som liksom bodde i hålan i den sten på vilken vi klev upp på.
Då .., önskade jag att jag aldrig hade sett den.

Pv går hemåt .., säger att han ska komma med kaffe.

Och jag lägger mig raklång på sanden, med huvudet mot en knölig sten och ändå blir det alldeles perfekt.
Där ligger jag och lyssnar till vågskvalpet och alla rösterna; där är pappor som ropar på sina barn .., "Valter, kom nu, det är fika, du ska få en kanelbulle!" .., och där är två äldre damer intill mig som pratar om detta att vara nära havet.
"Jag tror det har att göra med horisonten, att man ser horisontlinjen, det blir en viss spänning ...", säger den ena.

Jag blundar.
Solen mot ansiktet.

Sen fylls himlen av molnskyar .., ingen pv har kommit och jag samlar ihop det lilla jag har och går hemåt.
På ditvägen upptäckte vi en huggorm som slingrade sig över grusvägen, nu går jag barfota i gräset och ser mig noga för.
Här finns gott om ormar!

Den för många kanske välbekante Sven Gillsäter hade en gång en exkursion inte långt härifrån och när deltagarna hade slagit sig ner för fika i det gröna, lär herr Gillsäter ha berättat att det här området var känt för att vara oerhört rikt på just ormar, varvid många av deltagarna plötsligt fann det mer angenämt att stå upp och dricka kaffe ,-)

Det är vad jag tänker på när jag går hemåt.

Och just då ser jag pv komma med fikat.

På parkeringen.
Nästan alla bilar är silverfärgade eller svarta.
Jag kan omöjligen se en bil utan att titta på registreringsskylten - hela tiden letar jag ord -.
På en av bilarna läser jag MAN ...

Grannsämja ...

Och när jag går ut på bron, vad hittar jag då ...?

Jo, detta.
Det är Gun, grannen, som förärat oss det nästan bästa jag vet !

Hur gott som helst blir det till lammsteken!

Eländes, elände .....

I mitten av juli sitter Guy i vår soffa och pratar miljö, tillsammans med Leina och hennes kompis Thomas.

Idag sitter Guy på ett hotellrum i Thailand och ångrar att han inte tog kurvan ännu försiktigare.
(Nej, han tog det verkligen försiktigt!)


Tror jag.

Vilket äventyr!

Bilden är tagen av Guy och jag har helt enkelt norpat den från hans sida.

Sen vacklade dom hem ....

Igår när jag kom till jobbet, möttes jag av en närapå utmattad charkpersonal!

Där i beredningsrummet stod Anne-Marie och Peter och gjorde vid det allra sista på tallrikarna - allt som allt 265 stycken - !

Två och två placerades dessa sedan i pappkartonger (133 brödkartonger totalt) vilka stod staplade i fruktkylen och därefter fraktades till Västerhage (typ en folkpark alldeles i närheten) där det var stor fest!

Själva utkörningen skötte chefen och hans fru Bodil om .., och dom var närapå lika trötta när dom återvände till butiken.

Lite senare på kvällen kom Peter in ..., nu var han ju ledig och såg ut att ha föryngrats si så där fem år i alla fall ....

(Den som är uppmärksam ser stapeln av grå plastbackar längst till vänster i bilden. Där står isbergssallad och ni kan ju tänka er hur enkelt det är för den som är 164 cm lång eller kort, att få fatt i den översta, ja, när det är dags att fylla på i frukten.)

Dagens fönster ...

Från Lundafarmor kommer dagens fönster.

Hon har varit på utflykt i landskapet som jag håller så kärt, nämligen i Skåne .., och bilden togs här.

Och utsidan ....

På Ängavallen finns det gott om grisar ...
En liten kulting fångdes på bild av den här madamen.

Hur man lär sig ...

Sundbyberg, Stockholms Lan arrived from google.se on "Elisabet: 2010-03-14 - 2010-03-21" by searching for hur lär man sig plu-koder.

Jo, det ska jag tala om för dig!

Man får helt enkelt traggla in dem!

Arbetar du på Hemköp kan du få några tips, om du nu har sån tur att ni har någorlunda likadana nummer.

bananer 4011
kravbananer 94011
ananas, st.pris 74029
tomater - svenska - 4800
kvisttomater 4807
isbergssallat 4061
jordgubbar svenska 74252
jordgubbar import. 74028
gurka 4593
bigarråer 4045
vitkål 3051


 Det är likadant med allt lösviktsbröd, grillkol (5226), briketter (5091), lösviktsgodis (5325) och läskbackar (5328).

Så där håller det på.
Det finns väl ett hundratal plu-nummer - minst -.


Traggla, traggla, traggla.

Besök på pv:s stege ...

Och för första gången hittar jag inte lillkameran, utan får ta min I-phone och en enda bild hinner jag ta, sen vrider herr pippi på huvudet och tackar för sig.

Han - eller hon - var väl sugen på en god småfågelslunch, förstås.

Dagens fönster ...

Den som orkat följa med på den här sidan under lång tid, vet att i familjen finns "Herr och Fru Prickigt Djur", ja, dom fanns även när jag bodde i den där lilla ettan i Ystad.

På en promenad i idylliska Nora, där upptäcker gårdagsvinnaren i Uppmuntringslotteriet ännu flera prickiga djur .., ja, titta bara!

Och grattis till lavendelpåsen, Ulrika!

Haverdal, fredagkväll ...

Och middag hos Eva från Tyresö och hennes långe man .., det bjuds på räkgryta på thailändskt vis och den är så vanvettigt god så det går inte i ord att beskriva - och efteråt blir det promenad ner till stranden för kvällsdopp och kaffe -. 

Vägen - som är en stig - går genom en snårig liten skog med vindpinade tallar och massor av enbuskar .,. där rinner en liten bäck och se där, där hoppar en råbock!  På marken ligger små tallkottar.

Som en djungel är det!

Från det gula huset till Haverdal är det kanske åtta kilometer, men tänk, stranden är helt annorlunda! 

Den är bred, säkert 40 - 50 meter - och sanden är hårdpackad, nästan som i Danmark där man kan köra bil ner till vattenbrynet och det görs här också - ja, på kvällarna när det är folktomt -, säger Eva.

Minst lika långgrunt som i Stensjö .., och vattnet är härligt ljum-svalt .., helt perfekt för ett kvällsbad!

Efter badet: i den bruna papperspåsen ligger fyra kardemummabullar från Solhaga Bageri.

T.v. syns Evas oändligt vackra vänsterhand och underdelen av den långbente mannen.

Längst till höger sitter en pensionatsvärd som inte hade nån större lust att bada.

Och här och där finns spår av sommarlediga småttingar.

"Den här gjordes av några tyska barn ...", säger Eva.

Hela den här soliga tiden nu i augusti, har hon och maken tillbringat på stranden.

Under parasollet har det lästs böcker och tittats på världen runt omkring .., och Eva berättar om de två kvinnorna i dryga åttioårsåldern som varje dag kommer ner till stranden .., går ut i havet med hjälp av käpp och där vankas vattengymnastik! 

Och jag tänker att ..., nej, det förvånar mig inte att hallänningarna lever längst i Sverige.

Undrar om man har nån chans som nyinflyttad, eller om det helt enkelt är genetiskt ...?

Andra bilder från Haverdals strand hittar du här.