Man kanske skulle ....

... ägna sig åt lite Feng Shui.

(På bilden syns en av mina favoritfilmer, japanska "Avsked" .. - om någon vill låna filmen, så hojta!  -, där är DN:s Namn och Nytt-sida och jag hade ju kunnat vända på tidningen, då hade ni sett Kulturrubriken, men det vore att luras .., det är baksidan jag tycker mest om .., och så skymtar det där underbara vykortet jag köpte på Fotografiska med färger som gör mitt hjärta glatt .., där är ficklampan från Turtlan - vinst i lotteriet -, armbanden från Eva på Frösön - som inte fått sova som hon skulle, på grund av rökande/pratande ungdomar -, där är en chilipåsarna från Birgitta i Västmanland .., en inköpslista från Marseille .., snäckor från stranden i Ugglarp .., några små stenar från Bente i Norge - dom ligger bland snäckorna -, en present i form av en kylskåpsmagnet - inslagen i grönt papper - , ja, det är väl det mesta. I hörnet uppe till höger skymtar resten av vykortsinköpen från Fotografiska)

I väntan på Feng Shuiandet lyssnar jag till underbara Carin Götblad som idag är gästprogramledare i Ring-så-spelar-vi.

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Katten heter sigge nilsson och är fyra år gammal.

Men det visste ni väl förstås.

Igenkänning .... 

Man kan undra vad det är som gör att man känner igen sig?

När jag - av en händelse - tittar in på en hemsida på Facebook, en där malåbor lägger ut allt möjligt till försäljning, då vet jag precis.

Där finns en slags stillsam humor och självdistans, som går rakt in i mitt hjärta.

Den här annonsen t.ex .., tänk er en bild på skor med hög klack.
Så här lyder texten:

Livsfarliga skor säljes

Storlek 38

I ett stressigt ögonblick i juni inhandlade jag dessa styltor bara för att lyckas ta mej ut ur en skoaffär.
Hade på nåt sätt förträngt att jag skulle klara av att gå i dem.
De är använda några timmar under en kväll...
Jag diggar mera foppa dojja stilen!

Säljes för 500 (nypris 999kr) eller bud till någon som har bättre balans än mig!

Eller han som säljer ett "motionspaket" - skateutrustning - för att "Beach 2013 gick åt helvete".

U n d e r b a r t!

 

 

Det bästa för Monet i Frankrike ...

.... är, som någon annan skrev, att jag hittat tillbaka till skaparlusten.
Desto roligare eftersom jag varit sänkt av elakt, envist franskt virus under två veckor.
Jag målar inför nästa utställning i december och det här den första bilden som manifesterade sig.

Nu har jag vunnit chili som ska bli spännande att prova och önskar mig de vackra armbanden!

Kram från
Monet

Det bästa för Gunnar i Jämtland ...

Foto: Vera Sikmo

Det bästa för mig i veckan som var när min vän Vera bakade en efterlängtad semla och kom och bjöd på...!

Ficklampan eller någon het krydda ser jag fram emot.
Skulle det mot all förmodan bli så att jag vinner Eva på Frösöns superdupervackra armband, så bidrar jag med dom som pris till nästkommande dragning.

Gunnar.

Hej, vad det går undan! 

Åtta stycken ligger redan och skvalpar omkring i glasbringaren!

Här är deras bilder ...
(En åttonde bild kom med, det är min .., lilla Nelly i badkaret).

Fler som vill bidra med glädje?
Mejla då bara till bisse151@gmail.com, så lägger jag in ditt bidrag också.

Veckans vinster är vackra armband från Eva på Frösön, en livräddande liten ficklampa (perfekt att ha i fickan som reserv) från Turtlan, samt hot-hot-chili från Birgitta i Västmanland.

Foto: Ulrika i Västmanland

Foto: Eva på Frösön

Foto: annannan i Portugal

Eva i Tyresö hjälper barnbarnet med matteläxan.

Gunnar i Jämtland har fått en semla av vännen Vera Sikmo.

Foto: Anna-Lena i Tumba på besök i Dalarna.

Foto och konstnär: Monet

Foto: lotteriföreståndarinnan

Foto: Turtlan i Karlstad.

Det bästa för Eva på Frösön ...

God morgon Elisabet!

Det bästa i veckan var egentligen bilden som följde med fönsterbilden igår.

Men jag kör en ny variant nu :)

Det bästa i veckan har, återigen, varit alla fina höstpromenader tillsammans med Otis.
Jag mår så bra av alla färger, den klara luften och mitt trevliga sällskap.

Något annat som känts bra är att jag har fått tillbaka skaparlusten igen, den kommer inte av automatik. Men nu finns den här och nu skapar jag av hjärtats stora lust.

Kram Eva

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

 

Hej Elisabeth, förra veckans bästa var resan upp till Dalarna för svärdotterns 30-årskalas.

Vi hann med både att sova över i äldsta bonusdotterns splitternya hus i Falun och att fira 30-åringen i Leksand med mexikansk mat. 

 

Några promenader hann vi också med i det vidunderligt vackra höstvädret. 

På bilden är den nyblivna 30-åringen med sin hund Saga.

 

Kram Anna-Lena.

Dagens fönster ...

Från Östersund kommer en omgång fönster och inte bara det .., lika mycket vackert hus och vackra färger!

Eva hade håven med sig!

Tack och bock! säger jag.

Det här var en bonusbild som följde med.
Ja, vackert är ju bara förnamnet!

Kvällens lista ...

Upptäckte en lista hos såväl Ulrika som Kattis, ja, den norpar jag.

Låt som när du är ledsen sörjer till? 

Ja, sörjer var väl att ta i ..., det är ytterst sällan jag är ledsen, nästan aldrig (har förmodligen för dåligt minne ...), men om jag vill bli aningen sentimental, då spelas titelmelodin till filmen här ovan.

Beroende av: 
Helt klart datorn och alla avsnitt av danska "Hospitalet".
Vi kan väl klämma till med min Iphone också.

Käre herr Larsson, hjälp mig att få ordning på knäna!

Vem behöver du mest just nu? 
Ingen särskild, jo, ortopedläkarens välsignelse.

Vad tror folk om dig? 
Förmodligen att jag är fullkomligt blogg-tokig.

"Hej Bettan!" ropar hon i affären.

Vad får du oftast komplimanger för? 
Små, rara kunder (som Isabelle här ovanför) brukar säga att jag är snäll.

Brukar du skratta för dig själv? 
Ofta.
Inte högljutt, men jag ler ofta för mig själv. 

Den nyblivna tvåbarnspappan. Två småpojkar på en gång.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?
 
Så här:  "Hej Bettan! Det är helt underbart! En obeskrivlig känsla får jag väl säga. Visst sover man inte så mycket och trött är man, men det spelar ingen roll då man är lycklig hela tiden! T.om. när man vaknar klockan 3.00 för att mata och byta blöja."

Avsändare var min arbetskamrat Mattias som alldeles nyss blivit pappa till två småpojkar.

Nästa mål i ditt liv: 
Att bli bra i benen.

Hur svarar du i mobilen? 
-Ja, Elisabet  ...

Den flitiga ringerskan ....

Vem ringde dig senast?
Äldsta dottern. 
 
Antal timmar sömn inatt: 
Sex kanske.

Oftast en halvtimme i förväg.

Brukar du komma i tid? 

Alltid. 
I  v ä l d i g t   god tid.
Jag tycker t.om att det är himla trevligt att sitta i ett väntrum.

Efter iskalla doppet ...

När mår du bra? 
När jag får sitta på stentrappan och dricka kaffe och lyssna till koltrasten.
Och när jag simmar under ytan.
Tar iskalla dopp i havet.
Läser dagstidningen.
Moppar hemåt.

Hur känner du dig nu? 
Tillfreds. I nån slags harmoni.

Vanligaste färg på dina kläder:
Vitt (anoraken gånger fem) och svart.

Var du aktiv i skolan? 
Det tror jag nog inte att man kan säga.
Aktiv med att vara förälskad däremot. 
I Anders, Roger, Lars-Gunnar och Hans-Olof.

Kaffe vid datorbordet.

Favoritdryck på morgonen: 
Zoegas skånerost. Helst Mollbergs blandning.

När brukar du oftast gå och lägga dig?
Kring elvasnåret kanske. Halv tolv.

Är du blyg?
"I många sammanhang är jag faktiskt det. I andra inte alls."
Så svarade Kattis och det stämmer exakt på mig. 

Jag kan hålla tal på bröllop och begravningar, men får ångest i stora sällskap där jag inte känner mig helt trygg och hemma.

Sysslar du med någon idrott:
Om! Ni skulle bara veta! Min bästa gren är höjdhopp.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? 
Absolut.

Är du bortskämd? 
Ja, säkerligen.
Pv är världens snällaste och alldeles oerhört omtänksam, så på det viset är jag bortskämd.
Är detta att man är frisk, är det att vara bortskämd?
Det tycker jag inte.
Då är man lyckligt lottad.
(Upptäcker precis att Ulrika använt samma uttryck, ja, men det får stå kvar ändå. Det är precis så jag menar. Och ni trodde väl ändå inte på det där med höjdhoppet  ...,-)

"Jag har fått en stroke ..."

Foto: fåglar över åkern i Stensjö.

Ni som har följt med längs bloggvägen ett längre tag, ni vet också att vännen Guy i Arvidsjaur, han som flyttade till Thailand, drabbades av en stroke och fick åka hem till Sverige.

Där har vi fått följa honom längs vägen .., det har varit smågropigt och knaggligt och ett par tia-attacker och hopp om bättring och ambulansfärder som han ville avbryta, men nu har han varit frisk och kry - även om allt inte längre är som förut - och på lördag susar han iväg till Thailand igen.

Genom Guys blogg har vi fått veta hur det kan vara att plötsligt slås till backen.

Idag fick jag - som jag skrev om tidigare - ett mejl från en av mina allra bästa vänner hemifrån.
Vi är i det närmaste jämnåriga.

Så här skrev hon, hon som förutom rädslan att drabbas på nytt, blev döv på höger öra.

Foto: bloggmadamen

"En dag när jag var ute med hundarna slog det plötsligt lock för höger öra.
Jag knallade hem och trodde att jag höll på att bli förkyld, så jag tog nässpray och echinagard.

När jag skulle ut med dogsen igen på kvällen gick jag vingligt men tänkte inte mer på det utan gick isäng och under natten blev jag så himla yr och åkte karusell.

Fram på småtimmarna började jag spy och halv 7 på morgonen ringde jag sonen och sa att du måste komma NU, jag behöver hjälp.

Han kom blixtsnabbt (hörde nog på mig att det var bråttom) han hade inte "hunnit gå och lägga sig". Först fick han gå ut med hundarna och så fick jag ge instruktioner om deras mat och medicin (har ju en liten stackare som äter levaxin - hon hade de lägsta värde veterinären sett). Och så packa en kasse med lite kläder och sånt medan jag ringde ambulansen.

Elva dygn på 5-stjärnigt hotell i Danderyd, all inclusive.....

Sen har min syster varit här en och en halv vecka sen jag kom hem och skött mig.
Hon åkte igår och nu ska jag stå på egna ben.  (Lägg märke till ordvitsen...)

Obehagligt är det.
För man mister en del av sin trygghet och väntar hela tiden på nästa smäll.
Och jag har inte tid med sånt tjafs.
Jag har ju ett liv att leva, en son att ta hand om och så hundarna....."

// Den  här dikten länkar min väninna till.

Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

I frysen fanns ett sommarminne kvar som vi kalasade på i helgen som var.

Tre vuxna och tre yngre runt matbordet. Fniss och härliga kommenterar när de tre yngre skulle få ut det ätbara ur de små röda djuren.

Speciellt när "bajssträngen" i kräftstjärten skulle tas bort....

Uuuhhh bläää lät det rätt som det var.

Men sen åt de gladeligen upp kräftstjärten. Gott, gott!

Hälsningar Turtlan.

Det bästa för Ulrika i Västmanland ...

Älskade, fina, goa, knasiga katter! :-)

Fika med Henke. Kolla tårtan de hade gjort på konditoriet vi besökte - visst är den söt?!

Solsken! Och jag har fixat vad jag tror kan bli Drömjobbet!

Folkrace i Karlstad (NGK Master 2013) tillsammans med Henke och Stoffe. 

Varmt och soligt, massor med folk, folkrace, härlig stämning. Underbar dag! 

Och sen på det, middag hemma hos Cilla & Mats tillsammans med Henke och Cillas barn. 

 

Jag minns inte när jag senast skrattade så mycket! :-)

Det bästa för Eva i Tyresö ...

 

Det bästa i veckan är nog läxorna och läxläsningen.

 

Den här veckan var det tre elever.....på olika sätt. Med olika behov.

 

1) Det är Erik som siktar högt och är oerhört envis och uthållig Han orkar flera timmar!   klass 7 barnbarn

 

2)  Det är en femtonårig flicka som är syster till en elev i skolan som haft mig!

Han rekommenderade henne att komma till mig.

Hon har svårt och hennes självförtroende har fått en rejäl inbuktning. Av betygen bl.a.

Hon kommer en gång i veckan och kämpar på,

men orken räcker inte riktigt för mycket ligger ovan hennes förmåga och då gäller det att syssla med självkänslan.......

 

3) Mera sällan är det mitt andra barnbarn som kommer med läsläxan och lite matte. 

Han är 14 år ,har autism och går i särskoleklass. 

Då gäller det att passa på medan han är ÖPPEN för inlärning.

Det brukar vara en kort stund....minuter....

Tyvärr kan JAG inte öppna den dörren utan han måste ha öppnat den själv!

 

Oj vilken inlevelseförmåga man måste ha.

 

Som tur är kommer de inte samtidigt alla tre.(Men ettan och tvåan går bra ihop)

Efter dessa läxpass är jag trött  ---- men lycklig.

 

Bilden visar ett läxpass med Erik i aug.2013

 

 

Mitt eget bästa ...

I stallet i Tvååker fanns ett badkar, men utan vatten. Vilket elände för lilla Nelly

En gång i ett annat liv, det var i början på 80-talet, satt hela familjen - den som fanns då - vid ett bord på en enkel restaurant i landet Grekland.

Inte långt ifrån oss - vid ett långbord - satt en grekisk familj, ja, dom var säkert tolv, tretton stycken, minst .., och där fanns en ingift finska med hennes kritvithårige lille son och hela tiden gick lillkillen mellan sin farmor och farfar och det var släktingar hit och dit och han fick ömsom lugg och ömsom pussar och jag tänkte att åååå, tänk att få ha det så .., tänk, att få ha en stor familj omkring sig, vilken outsäglig glädje!

Ungefär så var det förra lördagkvällen.
Då satt båda döttrarna vid matbordet och där var Sonja och Gösta och pv .., och jag kände mig så oändligt rik! Och AP var själaglad över att hästen nu skulle få komma hem och ja, allt var bara värme.

Ja, ja ... man kan väl krafsa lite då, eller bara stå stilla och vara vacker.

Att ha två hundar i huset kändes också bra.
Tant Nelly, som inte är så där förfärligt social utan mest av allt vill gräva i vattenbaljor, hon sprang omkring och viftade på sin lilla svans och det värmde också.

Kaijas hand.

På lördagseftermiddagen kom min före detta svägerska Kaija på besök. 
Det var nog tjugofem år sedan sist och det blev ett par timmar med mycket prat och skratt kring köksbordet. Efteråt, när Kaija hade åkt hem, kom ett sms farande genom rymden och när äldsta dottern läste upp det, ja, då ville mitt hjärta sprängas!
Om du läser här Kaija, så  t a c k!

Härligt var också besöket på Fotografiska och att på kvällen få borsta Emmas hår och att få sitta på sängen i Emils rum och titta på när han spelade nånting som jag inte fattade vad det handlade om och att bli bjuden på god mat och dricka gott vin .., allt värmde hjärtat!

Det bästa för annannan i Portugal ...

Foto: madamen i Porto, förmodar jag. Klicka gärna på bilden.

Den här veckan måste jag ju bara vara med - oslagbart bäst var förstås:
http://annannan.wordpress.com/2013/10/13/gladjen-i-att-inte-vara-som-alla-andra/

Om det fortfarande är badtemperatur på lördag och inte hällregnar så lutar jag åt att göra om det.

Tack för att du håller igång oss med detta fina tema!

Idag fick jag veta ....

... att en man ur bekantskapskretsen från tiden i Lycksele, inte längre är i livet.

Jämnårig med mig.

Och för några minuter sedan kom ett mail från en verkligt god vän (också jämnårig) som berättade att hon hade drabbats av en stroke och nu var döv på ena örat.

Själv ska jag strax åka till sjukhuset - målpunkt D -, och diskutera värkbrutna knän.

Det känns som om man sakta men säkert puttas längre fram i kön och så är det ju också.

Nåja.

Kaffet är gott, det har slutat att duggregna .., och jag är ledig även i morgon.

Hullerombullerlivet.

Just så.

Idag ...

Det finns fler utbrytare; såna som inte vill hålla sig inom ramarna.
Ett litet gröngult löv, till exempel.

Och några vackra strån som gärna vill se vad som döljer sig där bakom planket.
Ahaaaa .., var det på det viset?
Där finns ju ett gult hus och en liten ek .., det är alltså därifrån allt fågelkvittret kommer .., och titta, där är en rabatt med kattmynta och utblommade rosor och där är stäppsalvia och kärleksört!

Och nere vid vägen blommar ännu några tappra klematis.

Hos grannen ser det ut så här.

Och snart ska den gamla och ståtliga björken, den vars stam skymtar till vänster, falla till marken.

Den som vill bli lite upphettad ....

Här finns chansen!

Fröken Krasse ...

.... är en enveten madame.

Inte på några villkors vis vill hon gå i samlad tropp .., absolut inte bo i växthuset bland tomater och gurkor.

Nej, hon ska nödvändigtvis slingra sig ut genom en liten springa och så blommar hon så fint, så fint där ute i det fria.

Jag blir glad var gång jag ser henne!

Dagens fönster ...

.... kommer från Wadköping och det var Ulrika som höll i håven.

Tre minuter och fyrtiosju sekunder ...

Det är vad det tar .., att förflytta sig hemöver.

(Och titta på tankeordet uppe till höger på hennes sida. Å, så jag tycker om det!)

Här finns också något läsvärt.

Och har ni inte redan läst Svens analys om det här med skjortkragar, så har ni något att se fram emot!
 

Det bästa ....

Så var det dags igen för det där som gjorde hjärtat extravarmt!

Den här omgångens priser kommer från Eva på Frösön (som inhandlat dom fina armbanden i Edinburgh i Skottland) och ett livräddande pris har Turtlan i Karlstad bidragit med; nämligen en liten ficklampa, perfekt att ha när man går ut om kvällarna!

Tack till er båda!

Ett tröst-tröstpris finns också - det glömde jag ju -!
Påsarna med röda prickar har redan försvunnit - (en till Monet i Frankrike, en behöll jag själv - tack Birgitta Palm - Andersson i Västmanland!), men fyra finns kvar och nu tar vi påse nummer tre. Bara att välja för den som får tredjepriset.

Och ni vet ju alla hur det går till ..,  mejla bara den där glädjen till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom.

Förra veckans priser (boken till Margareta i Huddinge, chilin till Monet och dvd-filmen till Eva i Tyresö) kommer med posten! Nu, när jag är hemma, ska jag ordna med ivägskickning.

"Köpte du inget annat ...?"

... frågade jag pv när han återvände efter besöket på Rusta.

Jag minns inte vad han svarade, men nu, när jag tömmer bilen, upptäcker jag somriga stolsdynor.

Ojdå.

Ja, men det blir nog skönt för rumpan att vila på.

Dagens fönster ...

.... finns på Fotografiska museet i Stockholm.

Där fanns flera fönster och utsikten var lika hänförande var man än satt.
Och där var soffor att vila benen i .., och sittgrupper lite här och där.

På väg ner till entréplanet mötte jag ett sällskap .., och jag hörde en kvinna säga att "ni förstår, vi har haft Sveriges Television här idag .., ja, det handlade om ...", fast allt sades på engelska och en av gästerna som fick veta detta, det var en färgad kvinna iklädd afrikansk utstyrsel och det var så vackert, så vackert, så vackert, ja, hela hon var en skönhet!

Den kvinnan var nog den allra största behållningen på museet.