... att en man ur bekantskapskretsen från tiden i Lycksele, inte längre är i livet.
Jämnårig med mig.
Och för några minuter sedan kom ett mail från en verkligt god vän (också jämnårig) som berättade att hon hade drabbats av en stroke och nu var döv på ena örat.
Själv ska jag strax åka till sjukhuset - målpunkt D -, och diskutera värkbrutna knän.
Det känns som om man sakta men säkert puttas längre fram i kön och så är det ju också.
Nåja.
Kaffet är gott, det har slutat att duggregna .., och jag är ledig även i morgon.
Hullerombullerlivet.
Just så.
7 kommentarer:
Ojojo... jäsiken vilket fint foto...!
En höjdarbild :-)
Instämmer med Gunnar.
Jag känner precis hur det är. Den underbaraste miljö att promenera i. Sådant väder här också, faktiskt, idag.
Jag gillar också bilden!
Precis som du blir jag också ofta påmind om hur skört livet är och hur tacksam jag är för varje dag som jag tar mig ur sängen. Igår fick en bekant ett cancerbesked... Och själv andades jag ut efter mitt mammografibesked förra veckan. Det är nästan som rysk roulette det här jordelivet. Idag fick jag ett besked av en helt annan art, som nästan fick mig att slå volter. Bäst att passa på att vara glad över sånger som får vingar...
Jag har slutat gnälla över min hörselnnedsättning, min odugliga tumme och muskler som känner av en långpromenad. Jag kan gå, stå och sjunga. Det räcker långt.
Ja, verkligen fin bild!
Ja en toppenbild !
Rysk roulett så känns det ibland.
Men ofta hinner jag inte tänka så för allt går så fort-och då måste man stanna upp och tänka på det bästa i veckan!
Jag instämmer med de övriga, både om din vackra diagonalbild och livets oberäknerlighet.
Ja man lär sig verkligen att uppskattada det friska. Livet kan ändras alltför snabbt.
Å bilden är Ljuvlig :-)
Skicka en kommentar