Tillsammans ....
.... simmar en hel drös med svanar ..., och där är även andra sjöfåglar och långt borta på ett skär, sitter mängder med skarvar.
I morse när jag låg i sängen med helt öppet fönster, tänkte jag att bor man nära havet .., då blir det aldrig riktigt t y s t där utanför. Det var det jag lade märke till när vi låg på
hotell i Ystad och jag öppnade fönstret .., där var - mitt i natten - alldeles, alldeles t y s t.
Här, hörs alltid som ett dovt ...., inte dån och inte vågskvalp .., men havet hörs.
Så är det.
Här mynnar lilla ån som blev till en bäck som blir till en del av ett västerhav.
Danmark på andra sidan.
Det är rent otroligt så roligt det är att ha fler än en hund!
En stor och en liten är helt perfekt.
Nelly - som är van att vara i stallet - är inte det minsta rädd för hästarna som kommer galopperande så snart dom ser oss.
"Ja, fast såååå bråttom behöver ni väl inte ha ...?" tänker hon kanske och går därifrån .., låtsas väl kolla in den fina stenmuren som grannen har gjort, alldeles själv.
Kvar står en något förvånad häst.
Och nyfiken.
Sen svänger vi höger in på gårdsplanen till "polska ambassaden".
Det som tidigare var en stor lagård, är nu ett fint stall.
På taket sitter kajorna och inväntar våren.
Kanske har känslorna börjat komma lite i svang nu ..., innan bilden togs räknade jag till fem par som satt två och två.
Jodå.
Kärleken spirar.
Till vänster om huset porlar bäcken, den som mynnar i havet.
Någon trodde att huset hade varit en kvarn ..., men om detta vi intet.
Ett ögonblick av lite solsken ..., då ser det ut så här.
Jag tänker på Ingela i Malå som på Facebook visar vilka mängder med snö som fallit .., det skottas och skottas och skottas!
Så här ser det ut hemma i Malå idag.
Jag ringde Britt-Marie Sellman som på Facebook visat just detta och frågade om det var okej att låna den här bilden, densom togs på morgonen.
"Ta vad du vill!" sa hon.
Det blev en stunds prat - jag sa att hon lät ju som en trettioåring på rösten - och hon vittnade om glädjen att känna sig alert och hur hon hade inhandlat en ny keyboard (ett nytt, kanske det heter .., ja, ja, ni förstår ...) och nu hade hon spelat på äldreboenden och på Galejan .., "ja, du vet,
All of me och sånt!"och jag tänkte att malåbor är så vänliga, så vänliga .., och efteråt blev jag så rörd .., nästan så jag inte kunde prata.
"På bilden är det maken Leif som skottar .., andra omgången för idag ...", berättade hon.
Tack snälla, rara! säger jag.