söndag 1 februari 2015

Vilken början på en morgon! 

Att klicka på en länk och få lyssna till annorlundaljud!

Att få Vara Med, om än på avstånd!

Om tio eller tjugo år eller inte ens det, kommer förstås människor att gapskratta åt vår (eller min) förundran över hur tekniken gått framåt .., tänk, att kunna vara uppkopplad via sin dator och få ta del av allt som händer runt jorden! Jo, men mest på gott är det väl ändå?





Har man vuxit upp i en tid när inte tv fanns .., ingen mobiltelefon .., och när tv:n kom var där bara en enda kanal .., radio handlade om P1 ..., alla såg samma tv-program och pratade om det nästa dag, ja, men då upphör man (i alla fall jag) inte att förundras och glädjas.

Och nu möjligheten att Vara Med.

Som det här, till exempel!

Men ååå, sicken ljuvlig början på den första dagen i februari!


5 kommentarer:

Dinah sa...

Du kunde ju ha gått ut och lyssnat på fågelkvittret. Det snöar blötsnö och var ganska mörkt när vi var ute men fåglarna kvittrade så glatt. De är som du och har fått mycket av livsglädjen.

Anonym sa...


Nu på förmiddagen gick vi ner till havet .På hemvägen kom vi förbi ett ganska stort buskage där sjung talgoxen så vackert


Friherrinnan

Bert Bodin sa...

Frågan är bara om man mår bra av all denna mångfald. Vad gör vi med all ögonblicklig och gammal information, som vi kan ta del av?

Men jag är lika fascinerad som du, även om det ibland känns övermäktigt.

Talgoxen sjunger också här. I snöyran. De är nog mera tidsinställda än väderdito, tror jag.

Bloggblad sa...

Ja du, jag undrar också ibland om och/eller när vi blir övermätta på allt som sker snabbt och fort blir gammalt...

Vi hade inte ens tv under den första tiden som Hylands hörna gick, men vi lånade hem en apparat från pappas jobb ibland (eftersom ingen tittade där). Det var lycka!

Det är väl många år sen man pratade om tv-program på jobbet? Nu är det mest: "har du sett det där klippet på youtube?"

Tidigt 80-tal jobbade jag på en skola där det ABSOLUT inte pratades om tv-program. Om någon råkade säga: Var det nån som såg... lyftes flera ögonbryn och minst en sa varje gång "JAG TITTAR INTE PÅ TV!!!"

Elisabet. sa...

Dinah: det var heltyst här utanför i morse .., dom hade nog försovit sig ,-) Men annars njuter jag lika mycket av blåmes-kvitter som afrikanska sångare.

Friherrinnan: jag börjar tro att jag matar dem och så flyger dom iväg till Steninge och har konsert ...

Bert och Marianne: jag är VERKLIGEN lycklig att jag lever just nu, med tillgång till internet och allt det andra, som förstås kommer att ses som urbota ålderdomligt om tio år. Om ens det.
Och tv har jag alltid tittat på. Jag tycker faktiskt jättemycket om det här med tv .., ser sällan filmer på datorn, även om jag har stor skärm .., nej, jag vill krypa i soffan.

DÄREMOT .., tror jag inte att det här hälsosamt att få veta precis allting som händer i varje minut över hela världen. Jag tror inte att hjärnan mår bra av att se bilder där människor får halsarna avskurna .., att varje dag matas med elände, sorg och bedrövelse. Inte är det väl underligt att dagens ungdomar känner förtvivlan och behöver psykofarmaka! Tack och lov att jag är så gammal som jag är.