Bäst i tv ...

Bilden från SVT.
Om jag hamnar i fängelse för att jag lånat den, så kom gärna och hälsa på mig!


Helt ärligt finns det inte ett enda program i SVT som får mig att sitta och smajla så där från öra-till-öra, som när det är dags för Solens Mat med Bo Hagström.

Det blir trettio minuter av ..., ren och skär livsglädje.

Och man undrar vad det är som gör att just det matprogrammet är så annorlunda?

Jo, här är inte programledaren i fokus .., här är människorna runt omkring viktiga.

Här finns närbilder av gatulivet och av gamla tanter och man får en känsla av att man är med .., att man står intill och liksom tittar på och hela tiden säger jag ...."men Thomas, vi måste bara ta en bilsemester i Italien!"

Allt eftersom herr Hagström byter landskap, förändras mina semesterplaner.

I kväll var det Umbrien och nu vill jag åka just dit!

Minns jag rätt görs programmet på plats med endast fotografen Per Anders Rudelius (och fotot är ju halva glädjen, för att inte tala om klippningen av alltsammans!) och herr Hagström själv.

Helt fantastiskt är det!

Kväller ...

Januari i landet Halland.

... blir norsk dokumentär som handlar om en prat, - och skrattglad fiskare.

Hela tiden pratar mannen, ja, prick hela tiden.

Därefter stundar svensk dokumentär från Sarek .., filmen handlar om björnhonan Rapa och i en timmes tid blir vi sittandes i soffan Ektorp och följer Rapas öde.

Det slutar med Döden och är sorgligt värre.

Klockan sju: konsert från Berwaldhallen och då tänker man osökt på den eminente bloggaren som har sin arbetsplats just där.

Och i morgon är det arbetsdag för pensionatsvärden.

"Ja, helt ärligt skulle jag hellre vara hemma hos dig och sigge nilsson ..., gå och fixa lite och sånt ...", säger han som har haft tre veckors jullov.

Det är väl någon slags ångest inför vad som komma skall, förstås.

Ute har mörkret lagt sig.

Här är becksvart .., tittar jag till höger är allt jag ser min egen spegelbild i fönstret.

Jag tror att det är därför som jag ofta är så trött om kvällarna här i landet Halland.

Utan billysen och starka gatljus och utan skränande ungdomar som har fest .., så följer man på ett helt annat sätt med i dygnsrytmen och helt ärligt skulle jag - lätt som en plätt - kunna gå och lägga mig nu när klockan är 19.12, pip.

Från tv-rummet hörs Bryn Terfel sjunga på italienska.

Har jag sagt att jag gillar den mannen?

Inte.

Då säger jag det nu.

Och vi är flera som tycker om honom.

Kommer ni ihåg det här ...?

På väg till Getinge idag - för kalasbyxeinköp -, kommer vi att prata om humor.

Och jag kom att tänka på vad jag själv tycker är kul.

Sånt här, t.ex.

Söndag .., kl. 15.44

Vid fågelbordet spatserar herr Fasan.

Minus 0.8 ute.

Söndag ....

Utsikt från en liten kulle i landet Halland.

När bilden tas är klockan 12.45.

Skidskytte på SVT.

Strålande sol ute.

I köket leker sigge nilsson med sin egen svans.

Insikt nr 190 ...


Och många av bloggvännerna är lärare av det ena eller andra slaget.

Då kanske den här sidan kan vara av intresse ...?

Tänker jag.

Tiden går ...

Man förstår ju att åren har gått .. ,

när det är dags för utförsåkning i tv och man upptäcker en åkare vid namn Zurbriggen.

"Jaha .., ja, det är väl Pirmins son ..?" tänker man.

Ännu mera tips ...


Och helt fantastiska bilder råkar jag snava över, bara så där tjopp!

Här, finns dom.

Filmtips ...


Har man inget annat för sig och tycker om dokumentärfilmer, då kommer här ett tips.

SVT 2, kl.12.00

Filmen heter "Mamma har gått bort".

Så här skriver SVT.

"Under många år följde filmaren Yngve Baum sin mors vardag.

Han filmade stunder av glädje och ångest och - till slut även hennes bortgång."

Det här är en film som inte väjer för just någonting.

Bara så ni vet.

Dagens fönster ...

.... kommer susande genom rymden, från Norrbotten till landet Halland.

Så här skriver avsändaren.

"Taget genom fönstret på nattåget mellan Gävle och Jörn.

Jag minns tyvärr inte var, men någonstans i Hälsingland tror jag.

Kram!."

// Och hur snäll är man inte om man kommer ihåg att ta fram fönsterhåven mitt i det att tåget rusar fram genom vårt avlånga land? Tack, tack! säger bloggmadamen.

Jenny sa...

Det ser ut som Holmsveden, mitt emellan Gävle och Bollnäs.

Den perrongen har jag stått på många gånger och det är skönt att kunna sitta i en så fin kur och vänta när det är lite kulet väder ute.

Kväller .....

Då sitter pensionatsvärden och bloggmadamen mitt emot varandra runt stora slagbordet och surfar runt.

På pallen vid elementet ligger pElle och sover.

I köket leker sigge nilsson med sig själv.

Snart kommisarie Lewis på SVT 1.

Ett enkelt liv är det.

Ett bra liv.

Stjärnorna på slottet ....


Aldrig kan jag skriva vad jag egentligen tycker om ett program som är tänkt att roa, så där lite småputtrigt, för då är jag orolig att någon från programmet ska googla på sitt namn eller programmets titel och så hamnar dom här och läser sånt som kommer att göra dem ledsna.

Jodå.

Det händer.

Herr Wester från Hipp-Hipp gjorde just så, - googlade och hamnade på den här sidan - (det var ju bara positivt skrivet, men ändå ...) och en programledare från Filmkrönikan gjorde sammaledes och jag har aldrig skämts så mycket som då. (Jag hade kommenterat hans frisyr och vad hade jag med den att göra?)

Sedan bestämde jag mig för att det jag inte kan säga rakt ut till någon - kändis eller inte -, mitt framför ögonen på dem, det tänker jag inte skriva här heller.

Så det gör jag inte nu heller.

Men nästa veckas program ser jag fram emot.

Faktiskt.

Aldrig får man vara värst ....


Snökaos.

Brist på el.

Köldrekord i Hemavan.

Och på Den Gröna Ön .., där råder k a o s.

Läs här och förundras!

Insikt nr 188 ...


"Vill du ha kaffe?" frågar pensionatsvärden.

"Ja, jättegärna ...!" svarar jag.

"Ska vi låtsas att vi är gifta ..?" frågar han då.

Med det menas att man då får ta sig sitt kaffe själv.

Säger han smajlande.

Ja, helt ärligt ...

En klicka-på-bild.

... så nog tycker jag att det är ljuvligt med sommar.

Och Bente .., här var du med.

"Snarare en dörr ..."

... har madamen från Portugal skrivit som rubrik till bilden.

Det spelar ingen roll.

Och nu är det bara att sätta igång att fantisera om vad som händer just där, vid nr 310.

Soffpotatisar .....


I princip hela dagen har ägnats åt skidor, skidor, skidor och som pricken över i, reprisen av hockey-finalen i Lillehammer 1994.

Finns det nånting i världen som är, eller kan vara ..., så gastkramande som idrott?

Och tänk, nu har vi återigen fått glädja oss åt Peter Forsbergs sanslösa straffmål och jag har googlat på Curt Lundmark för att överbevisa pensionatsvärden (som egentligen inte tvivlade ...) om att denne herr Lundmark är född västerbottning.

Pensionatsvärden har för övrigt tillbringat natten på klosterhotellet i Vadstena.

Rent av salig var han vid hemkomsten.

Underbart fint hotell, bra läge och billigt .., 600 kronor för ett dubbelrum.

Jaha .., kanske skulle man planera in en övernattning eller två där till sommaren?

Och ....

.... pElle är sjuk idag.

Kräks och kräks ännu inte mera.

Och lille sigge nilsson, han förstår inte vad det är som händer?

Bildhälsning från ...

... Portugal!

"Mera glugg än ett fönster ...", skriver fönsterfångerskemadamen.




Och herr Jom har, tillsammans med hustrun, besökt Barcelona.

Så här skriver han:

"Hej Elisabet!

Här får du ett antal fönster från Barcelona.

Fotografiet är taget inifrån Centre de Cultura Contemporania, eller
CCCB som det förkortas.

Vi såg en jättefin utställning av samtida konstnärer där.

Jom."

Lördagmorgon ...

Häftiga annonser i dagspressen i all ära.
Men inte slår den lilla Tildes hemgjorda skylt.
Det var nere vid vattnet vid Mjällomslandet, sommaren 2009.


Blir kaffebryggarsörrrpel .., kokt ägg och en sprallig sigge nilsson med julgransglitter på svanstippen.

Och ring-så-spelar-vi förstås.

Prat och mera prat.

Malena Ernman sjunger höga toner .., en glad polis från Stenungsund berättar om sin boxervalp .., och kvinnan från Moskosel hetsar inte upp sig för vinterkylan.

I ett gult hus på en kulle i landet Halland visar termometern på elva minusgrader ute och sexton plus i köket.

Snart vankas skidor på SVT och Peter Robinson-boken i soffan .., tända ljus på ett bord och inte minst: en massa glädje över att man faktiskt får leva och ha det bra.

Ungefär så.