DBIV för Eva på Frösön ...

Hej!

Nu hade jag den stora glädjen att vinna förra veckan så jag borde kanske inte vara med den här veckan. Fast det är ju så kul!

Det bästa i veckan var nog gårdagen, alltså söndag.

En av mina "idoler" är K G Hammar och en är Dag Hammarskjöld. 

Igår predikade K G Hammar i Frösö kyrka, en predikan som talade rakt in i mitt hjärta.
Bl a pratade han om: vad är hjärtats röst och vad är egots röst? Hur kan vi lära oss se skillnaden?

Det blev många funderingar efter att ha lyssnat till honom. Det lilla hjärtformade lövet hittade jag på vägen utanför kyrkan. Jag ser det som en slags symbol för dagen.

På kvällen höll Hammar ett föredrag kring Dag Hammarskjöld.
Om hans bok "Vägmärken" och lite kring hans död i flygolyckan. Kyrkan var nästan fullsatt och det var knäpptyst när Hammar talade. Jag tror att de flesta blev berörda av vad han berättade.

Dag Hammarskjöld.

Jag slutar med några ord av Hammarskjöld (ur samlingen Vägmärken):

”Trött och ensam. Trött så sinnet värker. […] Gråt, om du kan, gråt men klaga inte.
Vägen valde dig - och du ska tacka."

Kram Eva.

// Elisabet säger: Eva, när min mamma 1967 reste till New York - alldeles på egen hand -, så besökte hon FN-skrapan och skrev då i sin dagbok om  just Dag Hammarskjöld och om jag inte minns fel, så fanns där ett rum för stillhet, som han hade infört och som hon tittade in i ..? Om man kunde säga att mamma hade någon "idol", så var det just den mannen.

DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Spinnmadamen Cecilia - hon med det goda minnet -.

En kväll fick jag sådan otrolig spinnabstinens fastän jag borde sitta och läsa och läsa. Så jag spann lite på den bruna rocken. Sen tvinnade jag det här garnet som jag började tvinna när det var spinnaoffentligtdagen.

Fast naturligtvis gick det inte jämnt ut så då spann jag lite mer av det gula så att det sedan gick jämnt upp.

Och efter en stunds ullande gick det bra att sätta sig och läsa igen.
Det var nog det här som var bäst förra veckan.
(Fast garnet i sig är nog rätt stickigt verkar det som.)

Cecilia/

DBIV  för sportigajenny ....

Veckans bästa är nog känslan i fredags kväll då jag inte behövde sätta alarmet på väckning till på lördag!

Efter att ha jobbat x antal helger sedan maj förra året så jobbar jag nu, fram till 31/12 nästa år, vardagar. 8-16.30.

Ja om inte schemat ändras under tiden, men det tror jag faktiskt inte.

//sportigajenny

DBIV för Turtlan i Karlstad ...

Mitt bästa i veckan blir Kärestan och Vänner!

När tillvaron snurrar till helt och fullt så har M och de där två speciella vännerna varit guld värda.

M för att han finns och är helt underbar. Krypa nära så jag kunde tryggt få gråta ut då i torsdags.

Bästa kompis B som ringer och kollar läget. Peppar och stöttar.

Gamla resekompisen ringer från Turkiet där han är på resa. Han som knappt kan messa skickar ett sms dagen därpå (varför messa när man kan prata med folk är hans paroll sen många år)

De båda och M har redan gått igenom detta med svårt sjuka föräldrar. Nu var det min tur.

Ni var mina bästa den här veckan som varit. Tveklöst!

TURTLAN

DBIV för Monet i Frankrike ...

Mitt bästa den här veckan och förra också var och är att det går att äta middag ute på terrassen i början av oktober! 

Efter maten sitter vi kvar en stund och njuter av vårt upplysta olivträd och de likaledes upplysta mindre ekarna längre ner på tomten. 

Det är mörkt (och bilden är därefter, tagen utan blixt) men "koftljummet". 

Klockan är kvart i nio på kvällen. 

Så här års saknar vi inte Sverige ett enda dugg. (bortsett från trattkantarellerna då förstås!)

Monet. 

(Titta gärna in hos henne och se hur hennes tavla växer fram ...! hälsar Elisabet.)

DBIV för Ulrika från Västmanland ...

Ord är överflödiga .., tycker Ulrika om det som var förra veckans bästa.

Och det stämmer nog.

Kommer ni ihåg ....

... pv:s morbror, Gösta Pehrson, som vid åttio års ålder har skaffat sig en dator.

Idag hade jag följande rader i min inkorg: " hej prov med email pågår "

Å, vad jag tycker om honom!

DBIV för Barbro i Uppsala ....

Hej Elisabet

Resan till Chania,Agi Apostoli var det bästa efter denna sommar med sjukdom och elände.
Nu har jag hämtat krafter med sol och bad, ljuvliga varma kvällar.God mat.
Ett väldigt fint hotell med god service och trevlig personal.

Då vi varit där tre ggr tidigare så känner de igen oss och det känns bra.
Damen i lilla affären blev så glad över att se oss att jag blev rörd.

Ska man ta ut något riktigt bra så var det aldeles otroligt skönt att ta ett fisk-SPA, fötterna blev så mjuka och fina.

Hoppas allt är med hos dig i landet Halland
Ha det så gott
Barbro i Uppsala

DBIV för Eva från Tyresö ...

Teckning: Eva H.

 

Det bästa var att den syriska familjen som kommit efter en förfärlig flykt undan kriget

fick en barnvagn och flera kassar kläder till barnen från BVC sköterskan (min dotter)

 

De bodde i en liten  lägenhet 15 personer ihop med släkten.

Den chockade familj som kommit på lastbil och båt och hade fått kasta sitt bagage i sjön--

hade ingenting. Men babyn hade fötts sedan de kom in i Sverige i alla fall.

 

Gissa om de blev glada när de fick leksaker och lite kläder!!!Och en barnvagn!

 

Jag njöt också när jag hörde hur det var....

 

På måndag skulle den senast anlända familjen till Flen där man orkar ta emot flyktingar.....

 

Eva i Tyresö

Minns ni Hasse i Ö-vik ...?

Bilden är klickbar ...

Jo, ni som varit med på bloggen under många år, ni kommer nog ihåg Hasse med alla fina bilder - ofta från fjällen -!

Likt gubben i lådan har denne eminente fotograf tjoppat upp från ingenstans och skickar några bilder.
Jag tror att den här har visats tidigare, men den är så vacker, så den får gärna vara med en gång till.

Tack Hasse!

DBIV för Kerstin Hedgren i Skåne ...

"Det här var bäst i veckan som gick ...", skriver Kerstin kortfattat och mer behöver väl inte sägas.

Fyraårskalas för lilla tösen med världens lockigaste hår och i profil såååå lik sin mormor, så något DNA-test behövs inte för att konstatera släktskapet!


/ Först ut med veckans DBIV var den här madamen ...

Dagens fönster ...

... finns vid den charmiga butiken vid Särdals Kvarn, inte långt från Haverdal.

Och så lite blomster ...

Hade detta varit för tio år sedan, eller kanske bara fem, så hade jag väl skrivit att ååå, titta, här är mormors hjärtegull som uppvaktas med blombukett, ja, nu när det har gått så bra i fotbollen.

Den som uppvaktar är en ledare för Bollstanäs BK.

Men sånt, det där med hjärtegullandet, skulle Emma förstås tycka vore urtöntigt .., (jag tror inte att hon läser mormors blogg, men tänk om ...!), alltså skriver jag bara så här: "Emma får blommor. Jodå, det har gått bra när det gäller bollsparkandet."

Och så säger jag som jag brukar när vi telefonpratas (vilket inte är alltför ofta numera .., hon är svårflirtad när det gäller sånt ...): I love You och det alldeles oavsett hur duktig du är i fotboll eller nånting annat!

I love You för att du är just den du är .., snäll, klok, go och rar och ett himla trevligt ressällskap!

DBIV .....

Tänk, vad veckorna susar iväg .., nyss dragning och så ny sväng igen!

Vill ni vara med?

I vanliga fall brukar Eva från Tyresö vara först på plan, sen ellem och Anne i Mantorp .., men se nu var en skånska i Portugal snabbast i starten!

Den som känner för att dela med sig att sitt bästa från förra veckan .., ett ögonblick av glädje eller värme .., vad som helst - stort eller smått - ååå, ni är så välkomna med era bidrag och nästa dragning ska inte dröja så länge, men jag har jobbat sex av veckans sju dagar och fortsätter med två till, innan det blir onsdag och en helt fri dag!

Och ni vet ju hur det är .., gärna bild till, om ni har.

Adressen: bisse151@gmail.com.

Det här var nånting som gjorde mig glad förra veckan: brevet från Eva i Tyresö.

Och underbare Gösta som "skulle skriva och tacka alla Elisabets bloggvänner" .., sa han.

Tanken på mamma som gjorde mig så varm ....

Nu kan ni sätta igång och fundera, alla rara bloggvänner!

DBIV för madamen i Portugal ...

Hej,

Får man skicka så här redan innan det utlysts?

Jag låter det få bli hela helgen - får jag det?
(Svar från E: ååå, så glad jag blir när ni hakar på, utan att jag ens pipit om det!)

Den var tre dagar, för det var helgdag i fredags. Och jag kände redan då att jag skulle komma i kapp mig själv den här helgen. Inte bara själsligen utan också rent praktiskt.

Nu, mer än 20 månader sedan vi flyttade in, är det Helt och Hållet Ordning i Stora Rummet.
Det är också på väg att bli ordning på mitt arbetsrum, en hel del har höststädats i trädgården och smultronfröer är sådda.

Dessutom har jag repat upp en hel koftärm som inte blev bra och stickat en tredjedel igen, nu rätt.

Alltihop är som att ha tagit en lång promenad vid havet fast jag inte har gjort just det.

Hälsningar
annannan

Bakom kassan ...

Den här veckan blev det jobb under sex av sju dagar och så fortsätter det med måndag och tisdag.
Resultatet är stela ben och fötter och ett knä som värker mest hela nätterna.
Frånsett idag, så har jag tillbringat massor med tid i mejerikylen och det är tungt med alla lyft av röda och blå backar med femton liter i vardera.
Plus allt det andra, förstås.
Men idag tog rara Josefine det mesta på golvet .., kollade datum (ni anar inte vilken tid sånt tar!), hela kaffegången och allt godis hann hon med och jag tog kassan och senare bröd och mejeri, ja, frukten också.
Och så hann jag med att skriva en inköpslista.
Senare under kvällen skulle pv ringa och påminna om ströbröd till fisken som skulle paneras.

Fortfarande beställer jag frimärken, gröna påsar och sånt som hör posten till.
Dom här utrikesmärkena (som givetvis går att använda inrikes också) är bara så totalt underbara och jag skyller på alla stickinlägg hos Ulrika .., man blir väl påverkad till slut?


Fina (eller mer som charmiga) är även hönsfrimärkena, men se, det finns många som tycker att dom är "barnsliga" och på inga villkor vill dom köpa såna.
Särskilt mogna män tycker så.

Och dom här är väl helt ljuvliga ..!
Såna här vackra frimärken brukar jag sätta på brev som ska utrikes ..

I frimärkslådan ...., en hälsning till arbetskamraterna.
Det gäller rymdmärkena.

Värst av alla frimärken är nån slags rymdhistoriemärken, som dessutom är trekantiga och rent anskrämliga, eller kanske mest: krångliga att dela.
Ingen, inte en enda människa väljer såna häften, så nu har jag gett mig sjutton på att vi ska bli av med dem.
Vi får helt enkelt ta såna när kunder väljer att skicka REK som ju kostar 60 kronor.
Härligt, då blir vi av med dem!

Och nu är klockan snart halv elva och jag sitter här och väntar på SVT 1 och brittiska dokumentären Akuten.

Söndagspromenad ...

Arbetar man nästan enbart kvällar, så blir det inte mycket tillsammanstid och frånsett förra helgens utflykt till Ugglarp, så var det länge sedan vi tog oss samman och strosade nere vid havet; ja, här alltså.

Så det gör vi nu .., nu när jag inte börjar arbeta förrän klockan två.

Och harry blir  ö v e r l y c k l i g  för att vi är två .., ååå, så han springer och skuttar .., och ideligen kommer han fram till mig, så där som för att försäkra sig att det verkligen är möjligt .., ååå, både husse och matte är med!

Om man bor nära havet, då vet man att det blåser nästan jämt .., och idag mer än vanligt.
Stranden är nästan bortsopad ..!

Nån slags sandgrafitti, kanske.

Titta .., nästan helt översköljd är stranden där vi sommartid lätt tar oss ut till lilla klippön.
Och massor med tång har flutit i land, tillsammans med plastkorkar, rep, en rosa ballong .., och en tom chipspåse.

Här och var syns ännu rosafärgad trift .., och så dom här skönheterna.
Baldersbrå, kanske?
Ja, bäst att inte mopsa sig, då kommer Bert och rättar ,-)

Längst söderut på stranden, just innan fårstängslet, finns en liten fiskarbod och en grön plastbåt - den minsta båt jag har sett nästan; den heter Judit -och här är rälsen där Judit och hennes skeppare kan ta sig ut till havs.

Skummet yr!!

Och här och där har snäckor blåst i land.

Uppe på sluttningen ligger en gul sommarstuga, inte alls stor, och den tillhör Fabrikör Johansson.
Tanken var att han skulle riva stugan och bygga nytt, men så blev där inget byggnadslov och stugan är nu i samma skick som tidigare.

Priset?

"Omkring sju miljoner ..", säger pv.

Nästan hemma igen.
Hör ni hur den lilla bäcken porlar ...?

Och harry har sprungit hit och dit och hukat under vindpinade enbuskage - det doftar förstås kanin - .., och mellan varven gömmer vi oss och han kommer i raketfart och blir så glad, så glad!

Innan vi är hemma, hänger tungan rätt långt mot marken.
Ja, harrys tunga, alltså.

Morgonljud ...

Rödhakeknäppande från eken utanför sängkammarfönstret ..., Beatles på vinyl från grammofonen ..., och baconfräsandet från stekpannan.

Intill mig i sängen ligger pElle och heshostar.

Dagens fönster ...

... kommer från Järnboås .., där har Ulrika varit på promenad och då passat på med håven.

Fler bilder därifrån hittar ni här.

Brief encounter ...

... heter filmen från 1946, med Celia Johnson och Trevor Howard i huvudrollerna.
(Svensk titel: Kort möte).

Av en slump hyrde jag den på biblioteket .., tyckte väl att Noel Coward (som fanns med där bland texten) lät lovande och kanske var det omslaget också?

Ikväll har vi tittat på den.

Och jag säger bara en sak: vilken magnifik skådespelerska denna Celia Johnson var!!

Född 1908 .., död 1982 (hon spelade bridge med några goda vänner, drabbades av en stroke och dog några timmar senare).

Filmen var så  annorlunda .., vi satt och tittade på den pv och jag själv och sa ideligen "men ååå, så bra hon är!"

Vad den handlar om?

Jo, en förortshemmafru som under ett cafébesök råkar träffa en för henne helt okänd man - spelad av Trevor Howard - och hur hennes tillvaro i ett slag förändras. Det är kvinnan som berättar i filmen, den spelas upp baklänges och är inte så förutsägbar ..., helt förstummade var vi över denna Celia Johnsons skådespeleri!

Celia Johnson var gift med Peter Fleming, för övrigt bror till Ian Fleming.