DBIV .....

Jahapp,  så var det dags igen för en ny runda i glädjelotteriet.

Förstapriset är en disktrasa (ja, det är minsann viktigt med disktrasor ,-) i form av en norrlandsparlör!
En sådan har redan susat iväg till Frankrike, men hamnat på avvägar .., nu har ännu en hamnat i ett kuvert och är på väg till Monet .., och här en tredje som ska lottas ut.



Matöppet i Slöinge och en disktrasa på väg till Frankrike. Nu ska bara portot på.
 



Det är sigge som sponsrar den här gången, men ellem i Skellefteå ska ha stort tack för hjälpen att få disktrasan till Halland.
Tack snälla, rara!

Andrapriset är en bild som visar ystra hönor på vift .., ja, gladare hönor har jag sällan skådat!
Vi träffade dem hemma hos pv:s lillebror Ulf, han som om knappt två veckor ska träda in i det äkta ståndet och bli make till fina Ines.
Fotografiet är inte lika stort som ett A4, men inte så värst långt ifrån, och ramen .., den är sigges och får nog hänga kvar på väggen.
Texten ..., ja, jag tror att det var nån av av bloggvännerna som skrev något liknande i en kommentar till hönsbilden och det kan ju passa bra.

Tycker man att det där med hönsen är ju fånigt värre, så kan man välja en bild med en ros.
Nånting för den mer romantiska typen, kanske?

Man kan även få hönsen i mindre storlek, 17 x 13 cm, lite mera lätthanterligt blir det då.

Och om det blir tio deltagare eller flera, så blir det ett alldeles underbart extrapris, det som räddar liv.

Nu så .., nu är ni varmt välkomna med er glädje!

Mejla bara till bisse151@gmail.com ..., och även om man har vunnit flera gånger, så kan man vara med.

Hej svejs!

(Dragning på söndag ....).

Och så här blev det ...

Förstapriset gick till Barbro i Uppsala, hon som är så glad i att vara ute på Raggarön och där hade hon upptäckt att digitalisen blommade som bäst .., stora sjok av den .., och det var det som värmde hennes hjärta den här gången.

Till Barbro går alltså boken "Kitschiga vykort", sponsrad av .., ja, harry eller sigge, jag kommer inte ihåg vem av dem det var.

Grattis Barbro och tack som delade med dig!

Andrapriset - skänkt av påhittga Turtlan - det hamnar i Frankrike, hos Monet
Själva tanken med det här hittepålotteriet, det är ju det här med att delad glädje är dubbel glädje, ja, jag skulle vilja säga femdubbel glädje!

Så .., tack vare att ni delar med er av glädje, så delar Turtlan med sig till Unicef ..., och på så vis delas det ut 250 blyertspennor till barn som verkligen behöver dem.
Grattis Monet .., tack för att du delade med dig och på så sätt bidrog till detta underbara!

 

Så här står det på insidan av kortet, som idag ska skickas till Frankrike!

(Disktrasan gick iväg i lördags, Monet .., tack ellem som hjälpte till med en ny!)

 

Stort tack nu till er alla som var med och öppnade hjärtedörren och berättade.

Nu ska jag göra ett nytt inlägg och tala om vad som blir veckans vinster.

Dagens fönster ...

Monet har varit på besök i Italien och där åkte håven fram .., här är en del av fångsten!

Tack snälla! säger jag.

Och här är vinnarna ....



Stort grattis till de två madamerna!

Och tack Turtlan .., ikväll gick din första finurliga och sååå kloka vinst!

Snart är det dags ...

Ja, för veckans dragning.

Här är ni som har delat med er av glädjen .., två nya har vi (en halv-ny ...), nämligen ....

Bente i Norge

och

Friherrinnan Lena i Steninge

Sen är det ...

Monet i Frankrike

Babsan i Uppsala

Anne i Mantorp

Eva i Tyresö

Anna-Lena i Tumba

Eva på Frösön

Ann i Göteborg

Det bästa för Bente i Norge ...

På favorittstedet finnes det store hjerter på himmelen ...

Tror jeg kvalifiserer til å være med i oppmuntringslotteriet denne uken .
Var i går på innvigningen av  Nya Finnkulturcentrumet i Lekvattent .
Lycka !!

I dag ligger jeg på lading med ett stoooooooooort smil om munnen.
Kram Bente.


Lenke til Värmlands museum :http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/87/1/

Det bästa för Lena i Steninge ...

Frukostbrickan dukad ute i trädgården
havet blått blått
måsarna skriker
skatungarna leker på gräset
fölungarna jagar varandra nere på kohallarna

det är livet för en pensionär
hälsar friherrinnan

Ny dag, ny giv ....

Och eftersom jag har sovit längre än pv som kämpade med matchen England - Italien mitt i natten, så tog jag första rundan med harry.

Nu är det slut med den övermåttan ljufvliga fågelsången om morgnarna, nej, nu är det skatorna och kajorna som håller låda, särskilt dom sist nämnda vars ungar är ute på vift och oj, vad det tjattras och varnas när vi kommer promenerande.

Inte en enda snigel upptäckte jag ...., däremot grannfrun på väg till motionsrunda och nere på vägen mötte vi en kvinna med stavar och hörsnäckor .., harry tittade häpet på henne när hon mimade "hej du" och sen gick vi hem igen och nu ligger den fyrbente uppe hos sin husse, medan matte är pigg och ska ägna sig åt tidningsläsande.

Ikväll är det dragning i lotteriet .., någon fler som vill vara med ..?

Dagens fönster ....

Någon semestrar i Frankrike och tar fram fönsterhåven .., en annan - till exempel en Lycklig Groda - tillika journalantecknare/skidåkare/kortfattatskrivare ..., hon har också semester, sitter på ett tåg och tro det eller ej .., även den madamen kommer ihåg att ta fram håven och vips, kommer två fönster seglande genom rymden!

Det är dom ni ser här.

Jag säger bara en sak: I love You!
(gäller alla fönsterfångare, hemma i Sverige eller annorstädes!)

Exakt en månad kvar ...

Den fjortonde juli är det dags.

Lika så gott att börja öva.

Det bästa för Monet i Frankrike ...

Fullkomligt underbar bild, Monica!

Mitt bästa i veckan har varit de härliga möten vi haft med både fransmän och svenskar. Nu och under senare tid. I veckan hade vi vårt avslutande bokcirkelmöte hos en av vännerna som bor gudomligt vackert precis intill strandkanten i en liten fiskeby. 

Här satt vi på hennes altan och pratade Frankrike, valet, livet och böckerna vi läst. Och bjöds på gudomlig lunch som avslutades med färska aprikoser, mandlar ( i sina gröna luddiga skal) och stora söta körsbär. Livet på en pinne!!

Hälsningar Monet.

Idag ...

Anna-Lena, Barbro, Ann, Eva på Rödön .., och hon i Tyresö ..

... och inte minst Anne i Mantorp och jag själv ... ligger nu och skramlar i glasbyttan, ni vet, den med lotterna.

Fler får mer än gärna vara med!

Öppna nu hjärtedörren, den där du har gömt det där som värmde lite extra .., få se .., vad var det nu för nånting ...?

Och så, om du vill och känner för det, kan du väl mejla den där glädjen (för så är det verkligen, att delad glädje blir till tredubbel glädje!)  till bisse151@gmail.com, så är du med i Glädjelotteriet/Evighetslotteriet/Uppmuntringslotteriet och kan vinna boken med kitschiga vykort och så dom där fullkomligt underbart påhittiga rädda-livet-vinsterna från Turtlan i Karlstad.

I morgon blir det dragning!

Det bästa för Barbro i Uppsala ...

"Nu blommar digitalisen! Alldeles underbart är det!" skriver Barbro.

Det var det som värmde hennes hjärta ....

Tack snälla! säger jag.

Dagens fönster ...

Vet ni hur glatt hjärtat blir när människor som man aldrig har träffat i verkliga livet .. när dom åker på semester och där - plötsligt -, kommer på att ta fram fönsterhåven och sedan skickar bilden via rymden till ett gult hus i landet Halland?

Anar ni glädjen?

Ja, men ååå, så glad man blir!

Fönsterfångerska den här gången var min namne, hon som heter Elisabeth men kallar sig för Dubbelörnen och som är på semester i Frankrike.

Så här skriver hon:

"Hälsningar fr underbara vackra Languedoc.
Kram Örnen :)"

Idag ...

Natten mot idag drömde jag nåt så gräsligt hemskt och ännu, när klockan närmar sig tre på eftermiddagen, har jag inte riktigt kunna ta mig ur den. Drömmen, alltså. 

Mest ingenting har blivit gjort. 

Några telefonsamtal .., småprat om stort och smått ..., disk .., hundpromenad. 

Men för övrigt: intet.

För en stund sedan tänkte jag mig att ta ett dopp i havet här nedanför. 

Egentligen vill jag ha en stege - så länge balansen inte är på topp -, men moppenycklarna hade råkat åka med bilen och jag tänkte att jag går väl då .., det är inte så långt ner till havet och jag får ta små steg.

Då hördes plötsligt ett muller och jag vände mig om.

Detta (bilden) var vad jag såg. 

Något bad blev det inte.

Minns ni Em ...?

Kommer ni ihåg honom .., den unge pojken i Thailand som hjälpte Guy när han var mer eller mindre liggandes efter sin vurpa med motorcykeln?

Och det ena ledde till det andra och det tredje och en våldsamt impulsiv madame föreslog att vi kanske kunde gå samman och hjälpa den här killen till ett bättre liv - förhoppningsvis - ja, hjälpa honom att finansiera studierna.

Det blev ett gäng som hoppade på tåget .., lite darrrrigt blev det när Guy blev sjuk, men tänk, det har fungerat ändå! Och nu idag kom ett mail från Guy med bild på Em och Guy skriver att nu är första läsåret tillända och den unge mannen har fått bra betyg och jag blir så lycklig och så glad, så det är inte sant!

T a c k   snälla, rara, fina, goe Guy som blev den som tog hand om allt detta!
Att komma på en idé är ju inte svårt, men att få den förverkligad .., det är helt och hållet Guys förtjänst.

Och så tänker jag på dikten som mamma så ofta läste upp för mig, nämligen denna av Stig Dagerman.

”Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra,
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket,
att själva stjärnorna ler.
En hungrande broder mindre,
betyder en broder mer.”

Nu handlar det ju inte om hunger, men om en möjlighet till ett bättre liv.

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej!

Nu var det så himla länge sedan jag var med i lotteriet. Tycker jag har vunnit så mycket och så blir

det bästa lite samma hela tiden. Och så tycker jag att det händer bästasaker stup i ett.

Men det som var idag slår dom andra bästa som varit sista tiden. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka

min stolthet och glädje och en del tycker väl inte att det är så märkvärdigt, men jag blev så lycklig att

tårarna trillade.

Glöm inte att titta till slutet! (Detta har jag filmat av från Facebook ..., och det visar en del av solot, hälsar Elisabet).

Det var på skolavslutningen i kyrkan och barnen sjöng så fint och det talades snällt till barnen av rektor och präst och som avslutning står mitt barnbarn där framme och spelar solo på sin trumpet och då brast farmodern ut i tårar.

Han är bara 11 år och spelar så fint och det var inte bara jag som fick tårar i ögonen..

Så är det så härligt att läsa om din rehabilitering. Simma är säkert bra och du är så tuff som kämpar på. Snart så kan du gå omkring som vanligt tror jag.

Kramar till er alla från Anne i Mantorp

// Sååå duktig han var! hälsar bloggmadamen.

Fredagsfönstret ...

 Hej!

Ett bidrag från mitt besök i Örebro i förrgår 11 juni.

Examen var temat för Örebrobesöket men en Turtla hinner alltid med att turista lite på samma gång.

Tack till kära Kattis som tipsade om Naturens Hus.
Där hittade jag det här stora härliga fönstret.
Nu med destination Gula Huset.

Turtlan

// Och tack till såväl madame Turtlan som Kattis! säger madamen i det gula huset.

här och nu ...

Lillrundan som jag brukar gå med harry.

Eller mer där och nu, kanske.
Eller där och då.

Stranden finns i Steninge och varför det heter Steninge och Stensjö är kanske inte så svårt att räkna ut ....? Överallt finns stenar!