 Bollnäs, Gavleborgs Lan arrived on "Elisabet" |
| Bureå, Vasterbottens Lan arrived from cikoria.blogspot.com on "Elisabet" |
| Boden, Norrbottens Lan arrived on "Elisabet" |
| Trelleborg, Skane Lan left "Elisabet" via sydfranskby.blogspot.com |
| Värnamo, Jonkopings Lan arrived on "Elisabet" |
| Trelleborg, Skane Lan left "Elisabet" via grammofon.bloggagratis.se |
| Umeå, Vasterbottens Lan arrived on "Elisabet" |
| Örebro, Orebro Lan left "Elisabet" via vaplan.com |
| Örebro, Orebro Lan left "Elisabet" via 3.bp.blogspot.com |
| Trelleborg, Skane Lan arrived on "Elisabet" |
| |
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen trelleborg. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen trelleborg. Sortera efter datum Visa alla inlägg
söndag 30 november 2008
Godnatt Bollnäs, Bureå, Boden, Trelleborg, Värnamo, Umeå och Örebro!
tisdag 14 november 2017
Dagens fönster ...
... kommer från Skåne, närmare bestämt från Trelleborg och hedgrenskan.
"Ett god morgon - fönster", skriver hon.
Så vackert, så vackert! säger jag.
Hittar en fyra minuter kort - eller lång - film från just Trelleborg, där stadens invånare får säga vad dom tycker är bäst med stan. Och sämst. Synd bara att dom inte hade en bättre mikrofon, det blir en hel del brus och vid-sidan-om-ljud.
Och har någon svårt att förstå vad som sägs i filmen om Trelleborg (väninnan Ingrid i Falun, t.ex ...) så kan ni alltid lyssna till Fredrik Lindström och hans dialektprogram som var så vansinnigt intressant att följa på SVT!
Här är det skånska som gäller.
En till, tar vi.
Här har jag själv lite svårt att hänga med i vad som sägs, men så har ju dom mat i munnen också.
Hur som haver .., härligt med dialekter och jag tycker om skånska - om inte den grövsta sorten -.
... kommer från Skåne, närmare bestämt från Trelleborg och hedgrenskan.
"Ett god morgon - fönster", skriver hon.
Så vackert, så vackert! säger jag.
Hittar en fyra minuter kort - eller lång - film från just Trelleborg, där stadens invånare får säga vad dom tycker är bäst med stan. Och sämst. Synd bara att dom inte hade en bättre mikrofon, det blir en hel del brus och vid-sidan-om-ljud.
Och har någon svårt att förstå vad som sägs i filmen om Trelleborg (väninnan Ingrid i Falun, t.ex ...) så kan ni alltid lyssna till Fredrik Lindström och hans dialektprogram som var så vansinnigt intressant att följa på SVT!
Här är det skånska som gäller.
En till, tar vi.
Här har jag själv lite svårt att hänga med i vad som sägs, men så har ju dom mat i munnen också.
Hur som haver .., härligt med dialekter och jag tycker om skånska - om inte den grövsta sorten -.
lördag 8 augusti 2020
När livet tar en annan väg ...
Godmorgon Elisabet!
Godmorgon Elisabet!
Jag blir så glad över att läsa dig både på Insta och framför allt på bloggen. Nu har jag varit med dig och tagit morgondoppet - i tankarna alltså - för jag har badförbud. Egentligen gör det inte så mycket då jag är en sann badkruka även om jag älskar havet och här i Trelleborg tar det mig tio minuter att cykla ned till vattnet. Men men i rådande situation med pågående cytostatikabehandling och en s k PICC-line i armen är det inte tillåtet med några bad alls.
I övrigt ska jag inte klaga, det går framåt med behandlingen och jag ser ett slut på cytostatika. Sen kommer strålning och lite efterbehandling men ljuset i tunneln syns. Jag mår också förhållandevis bra men det är klart att nån gång faller jag ned i något slags ledsenhål men det går snabbt över.
Jag har alltid haft ett bra luktsinne men under den här perioden är det ännu mer utvecklat. De flesta gångerna är det positivt och jag luktar verkligen på sommaren! Det är helt fantastiskt ljuvligt att dra in luften och bara njuta av alla dofter. Kan stå långa stunder och känna ett härlig lugn komma in i kroppen och det spelar ingen roll hur vädret är. Det blir som en slags meditation.
Men jag kan också ta anställning på räddningstjänst för jag känner blixtsnabbt om det brinner någonstans. Igår vaknade jag 04.29 av brandlukt. Kollade snabbt på appen SOS alarm och visst brann det i närheten. Den här gången i en container. För några veckor sedan var det bilbränder.
Än en gång tack för dina fina och härliga berättelser och jag önskar dig en fin helg. Själv kommer jag att sitta under äppelträdet i min koloni, sticka, lyssna på radio, plocka lite tomater, gurka och squash, rensa bland pelargonerna och som svalka - stoppa fötterna i en balja med solvarmt vatten.
Många varma hälsningar
Catarina i Trelleborg
//Elisabet skriver: och jag säger TACK Catarina för att du delar med dig av
d i n vardag! Ditt liv. Dina känslor! Stor kram!!
måndag 30 juli 2012
Någon som vet ....?
Du Lena/Motvillig Blogg som har koll på detta med sädesslag .., eller den allvetande Bert ..., är det här korn eller råg? Kerstin i Trelleborg .., du kan säkert också?
Det är AP som undrar.
Ja, jag med.
Kerstin i Trelleborg ..., säger så här:
"Korn har långa horn" Jepp, detta är korn! Råg har korta strån, vete inga strån alls och havre har vippor, sa Hedgrenskan.
Eva på Frösön (som har födelsedag i morgon ...), hon visste också att det var korn.
Tack snälla, rara, underbara!
Du Lena/Motvillig Blogg som har koll på detta med sädesslag .., eller den allvetande Bert ..., är det här korn eller råg? Kerstin i Trelleborg .., du kan säkert också?
Det är AP som undrar.
Ja, jag med.
Kerstin i Trelleborg ..., säger så här:
"Korn har långa horn" Jepp, detta är korn! Råg har korta strån, vete inga strån alls och havre har vippor, sa Hedgrenskan.
Eva på Frösön (som har födelsedag i morgon ...), hon visste också att det var korn.
Tack snälla, rara, underbara!
måndag 14 januari 2019
onsdag 1 juli 2020
Dag 7 ....
Hela natten har varit turbulent .., det har varit storm i byarna och nåt så som båten skakat och som det har knakat och knirrat och jag tänkte - det var vid tvåtiden i natt - att nu sliter den sig och vi guppar iväg ut på ett bråkigt hav.
Det gjorde den såklart inte.
Vaknar till aningen svagare vindar, men det slår vattenkaskader över piren och vi avvaktar med ge oss av. Tidigt i morgonbitti, kanske.
Inte en endaste båt har kommit eller lämnat hamnen sedan vi lade till, däremot är här herrar och kollar till sina förtöjningar .., det ändras och hålls på!
Och idag?
Jo, vi tar Palmbussen som är av modellen hop-on-hop-off som går mellan Trelleborg, Gislöv, Dalens bad och Smygehuk och så går det för runt igen. Perfekt för båtmänniskor utan bil! Och gratis är det också. I Trelleborg ska vi proviantera .., det måste fyllas på i kylen.
Kanske får vi också besök av pv:s lillebror Ulf med fru Inez?
Vi får se.
Ajöken, sa fröken.
Hela natten har varit turbulent .., det har varit storm i byarna och nåt så som båten skakat och som det har knakat och knirrat och jag tänkte - det var vid tvåtiden i natt - att nu sliter den sig och vi guppar iväg ut på ett bråkigt hav.
Det gjorde den såklart inte.
Vaknar till aningen svagare vindar, men det slår vattenkaskader över piren och vi avvaktar med ge oss av. Tidigt i morgonbitti, kanske.
Inte en endaste båt har kommit eller lämnat hamnen sedan vi lade till, däremot är här herrar och kollar till sina förtöjningar .., det ändras och hålls på!
Och idag?
Jo, vi tar Palmbussen som är av modellen hop-on-hop-off som går mellan Trelleborg, Gislöv, Dalens bad och Smygehuk och så går det för runt igen. Perfekt för båtmänniskor utan bil! Och gratis är det också. I Trelleborg ska vi proviantera .., det måste fyllas på i kylen.
Kanske får vi också besök av pv:s lillebror Ulf med fru Inez?
Vi får se.
Ajöken, sa fröken.
onsdag 11 juli 2018
Tack du rara Kerstin!
Madame Hedgren i Trelleborg läste på Instagram att vi letade efter ett köksbord.
Så skrev hon att där finns en jätteloppis i Trelleborg, hon skulle kunna kolla där.
Toppen! tänkte vi.
Sen tog det bara nån minut, så kom förslag på löpande band - från en facebooksida för Skåne - och se där, där fanns det ju, bordet!
Bord och fyra stolar för 500 kronor (iläggsskiva också)! Perfekt!
Så nu ska vi boka släpvagn i morgon och köra till Bårslöv utanför Helsingborg och så får vi väl måla på lite; säljaren var helt ärlig vad beträffar skavanker, men det ordnar sig.
Nytt tyg till stolsitsarna ska också skaffas.
Madame Hedgren i Trelleborg läste på Instagram att vi letade efter ett köksbord.
Så skrev hon att där finns en jätteloppis i Trelleborg, hon skulle kunna kolla där.
Toppen! tänkte vi.
Sen tog det bara nån minut, så kom förslag på löpande band - från en facebooksida för Skåne - och se där, där fanns det ju, bordet!
Bord och fyra stolar för 500 kronor (iläggsskiva också)! Perfekt!
Så nu ska vi boka släpvagn i morgon och köra till Bårslöv utanför Helsingborg och så får vi väl måla på lite; säljaren var helt ärlig vad beträffar skavanker, men det ordnar sig.
Nytt tyg till stolsitsarna ska också skaffas.
söndag 13 december 2009
Bilder från helgen ...
Har ni sett en sötare liten raggsocka ..?
Inte jag.
Och rosa kalasbyxor.
I vanliga fall ser min dag ut ungefär så här: frukost, träning, dusch, hämta posten, lunch, bokläsning, skidskytte alternativt kunskapskanalen .., kaffe .., kokoskaka .., middag .., prat, prat .., sova.
I går var allt annorlunda.
Då blev det Ikea i Helsingborg .. besök i Svedala hos den här madamen och mormor Bettankax och lilla, rara, goa Ebba ..., fika och prat och urgoda lussekatter och ännu godare mjuk pepparkaka .., prat-och-prat ..., och sen iväg till Söderslätt .., till Trelleborg och Hedgren .., tre trappor upp och underbar lägenhet och gamla möbler och mycket böcker.
Pratochpratochprat och skratt och rar tös och skånskt uttal av Boel (och hela tiden säger jag fel) och hund som lossar hår och osynlig katt och utsikt över tegeltak och Trelleborg är bara så mycket S k å n e!
Så blir den dagen.
Lilla Ebba-gull.
"Oj, vad hon saglar ...", säger mamman.
I Västerbotten dreglar man.
Och sist av allt kustvägen till Ystad.
Långsamt går det.
Vägbulor nästan hela tiden.
Om hon som är mormor är stolt?
Å, det är bara förnamnet!
Så blir det besök i affären och kramar och kramar och puss på kinden.
Karina och Cowboy-Maria och Malin i kassan och Hanna.
Och rara kunder som frågar och ler.
En av pensionatvärdens bästa sidor, det är att han är så bra med djur.
Och med småttingar.
Ebba hon ligger där på magen och vänder sig ideligen om och tittar på den där filuren intill.
"Hej på dig du ...!" säger han och hon kämpar för att hålla huvudet upp och kolla in.
På kvällen när vi har låst upp dörren till min lägenhet, ramlar bloggmadamen ihop en enda hög.
Hon får våldsam frossa .., skakar som ett asplöv .. hackar tänder och har sprängont i benet!
Det blir dusch i skållhett vatten och nästan att hon somnar innan klockan är åtta på kvällen.
Hela natten blir ett enda snurrande i sängen Sultan.
Utsikt från Hedgrens balkong.
Och så blir det söndagmorgon och frukost från Möllers.
Besök igen i affären.
Emelie i kassan.
Och ännu fler rara kunder.
Sist av allt åker vi till Benestad, någon mil norr om Ystad och hämtar Sigge Nilsson.
Alldeles sjövild är han den första halvtimmen i bilen och till slut gör jag som ryska gummor gör med dom nyfödda; jag virar in honom hårt i en frottéhandduk, lägger honom i mitt knä och masserar hans öron och fötter.
Efter en stund har han somnat.
Resten av vägen .., i mer än två timmars tid .., ligger han och sover ihopkurad - utan att jag behöver hålla fast honom - i mitt knä.
Han slickar min hand ..., nosar mig i ansiktet .., snuuuuusar .., lägger sig till ro .. strääääcker på sig .., och vi sitter där, pensionatsvärden och jag själv .., och bara smajlar.
Inköpslista för kvällen.
Pelle tar emot ytterst vänligt, men sen ..., blir det fräs och fräs.
Och en lusing delar han ut också.
Sigge Nilsson .., åååå, han vill så innerligt gärna få leka med den där stora kissen .., ååå, han smyyyyger sig nästan ända fram, men när pElle fräser .., då viker Sigge Nilsson av åt sidan och låtsas att han egentligen hade tänkt gå en annan väg .., ja, t.ex till vardagsrummet, näää, näää, inte hade jag tänkt störa dig inte, tänker han nog.
Och i ett huj har Sigge lärt sig att ta trapporna till övervåningen och medan jag sitter här och skriver, ligger han på Hildas säng och sover.
pElle .., han har hoppat upp i sin fåtölj.
Och pensionatsvärden, han är i stan och sjunger på en adventskonsert.
Ungefär så har vi det.
söndag 20 juni 2010
Och så ...
En så fin kopp har hon med sig, som present.
Tv:n visar .., nej, inte bröllop, utan fotboll.
.... blir det härligt besök av madame Hedgren från Trelleborg.
Mellan Ystad och Trelleborg är det inte många mil, men det är krångligt att ta sig dit, i alla fall utan bil.
Men .., det har hon ..., och det blir ett par timmars surrande och hon har med sig en god paj och jag har gjort sallad och till efterrätt blir det mjuk pepparkaka av den torrare sorten (någon glömmer att ta ut den ur ugnen ...) med färska jordgubbar.
Ja, det blir trivsamt, helt enkelt.
Och även någon sorts terapi-surr mellan två kvinnor i dryga femtioårsåldern.
Stenar vrids och vänds på ..., och ååå, så många kloka saker säger som sägs.
Om man sedan kan leva efter dem, ja, det är förstås en annan sak.
Säger vi leende.
fredag 30 november 2018
torsdag 4 juli 2019
Spridda skurar - eller solsken - från en resa ...
Jo, det blev en helt annorlunda seglats än vi tänkt oss.
Det kom in vattnet i oljan i motorn och nu är pv inte den som går för motor om det inte är av nöden tvunget, men när man ska in i hamnarna, då är det skönt att puttra på med motorn och ha koll på hastigheten. Hur blev det då?
Jo, vi möttes i Limhamn (jag körde bilen och hade Harry med mig,vi kom fram exakt samtidigt!) och efter två nätter där, med bland annat besök hos sonen och svärdottern och lille Elliot (pv hade redan innan fått kontakt med någon som skulle hjälpa till att fixa motorn, om han nu bara fick fatt i en topplockspackning till just den sortens båtmotor som han har!) så tog vi sikte på Ystad.
Helt perfekta vindar från Limhamn och mäktigt att segla under Öresundsbron.
Dånet från Öresundståget hördes ..., jo, högt ovanför oss körde bilarna åt olika håll.
För att det inte skulle bli för långa pass på båten för Harry, stannade vi till vid Falsterbokanalen och medan pv rastade harry, fixade jag lunch och fyllde på vattenflaskorna. Vi var fem båtar som lämnade kanalen och tre av oss skulle mötas senare under seglatsen.
Och vi beslöt att ta sikte på Gislövs läge, söder om Trelleborg. Ååå, vilket underbart fint litet fiskeläge och där, bland pyttiga hus, växte lavendel som var lika omfångsrika som dom man ser i Frankrike! Gamla fiskebåtar fanns i en särskild del av hamnen .., med skyltar om vem som byggt respektive båt och vad den användes till.
En liten vallmo skuttade in i mitt hjärta.
Strax efter att vi lagt till, kom den här båten och ombord på den fanns inte bara lilla hunden Emma (mitten av bilden), utan även två systrar från Berlin. Den ena var narkossköterska, den andra assisterade vid operationer. Sååå rara och fina!! (Dom skulle också vidare till Ystad - dagen därpå - och därefter till Bornholm).
Senare på kvällen dök vänliga tulltjänstemän upp och kontrollerade flickornas pass och annat.
Tänk, det hade jag noll koll på att det fungerar på det viset!
Att komma till Ystad var förstås som att komma hem.
Och tyskorna, dom seglade in i hamnen tio minuter efter oss .., vi hade sett deras segel under alla timmarna från Gislövs läge.
I fyra dagar har vi strosat omkring och gått på långa promenader längs havet och vi har ätit frukostbuffé hos Café Diana och jag har mött sååå många före detta kunder från Fridhems Livs, kvartersbutiken som inte längre finns, utan har förvandlats till lägenheter.
När den här bilden togs, tänkte jag på dig, annannan.
En häst som står på gågatan och jag undrar hur många händer som strukit över densamma?
Och Österporttorg. Där stod vi och väntade på utspringet när sonen blev student .., genom den parken har jag genat hur många gånger som helst! Och där brukar vara loppis och träden är plataner.
Tänk .., för ett par år sedan fick jag fruktansvärt ont i mina ben om jag promenerade omkring på kullerstensgataor! Nu? Inte tillstymmelse till nåt sånt!
Och överallt rosor i alla de färger!!
En morgon, på väg till frukostbuffén på gågatan, ser jag den här mannen komma cyklande mot vårt håll. Men det är ju Christer!! Christer var vaktmästare på Fridhem under mina tretton år i affären och han var stadig kund i affären och världens snällaste i sitt yrke!
Sååå glad jag blir av att se honom! Det blir ett riktigt kramkalas!
Och Malin och hennes sambo Jörgen kom och hälsade på i båten!
Malin var arbetskamrat till mig i kvartersbutiken och vilken vitamininjektion den människan är och var!! Hennes pappa är från Iran och hennes mamma från trakten av London, men Malin själv adopterades i tidiga år till Skåne. Här gosar hon med Harry i båten!
Jag berättar om mötet med Christer och då säger hon ..."ja, han var underbar som vaktmästare, han brukade komma och ta bort spindlar som fanns i min lägenhet!"
En kväll tar vi tåget till Malmö och därefter buss till Limhamn (för Harry är det första gången någonsin han är med om detta och han fixar det galant!) där bilen är parkerad, ja, jag mötte ju upp pv där och hoppade på båten. Så vi tar bilen och kör till Räften där pv:s lillebror Ulf, han trummisen, bor med sin Ines.
Ulf och Ines är människor med hjärtat på rätta stället, så hos dem bor ett äldre par från Rumänien, tiggare helt enkelt, som får bo gratis och så hjälper dom till med lite av varje. När jag hälsar på mannen och kvinnan, ler kvinnan så stort och frågar på knagglig engelska om jag är Ulfs mamma?
Har pv någonsin blivit så glad!!!
Jaha, så på bilden ser ni min sextiotvåårige son Ulf.
Jag fick honom alltså vid fyra års ålder.
Dagen därpå - nu har vi ju bil! - kör vi till min rödvitrandiga syster utanför Hörby och där är min australiensyster som, precis som i fjolsomras, blir här en månad och hon bor hos Rigmor. På Möllers hade jag köpt smörgåstårtebitar ocvh så blev det kaffe och så mycket skratt och roligheter!
Den här madamen är en gladlynt kvinna och r o l i g och ytterst rättfram!
Jätteroligt att träffas!
Och en dag tittar jag in hos Lindsténs Elektriska där Åse arbetar.
Denna underbara Åse, som var den stora tryggheten på Fridhems Livs!
Lugn och go och rar.
En människa att l i t a på.
Och så ofattbart vänlig!
Inte långt från Marinan upptäcker jag en kvinna med en helt osannolik kjol!!
Eller .., en kjol med ett högst ovanligt mönster!
Jag frågar om jag får ta en bild och det får jag.
"Titta här!" säger hon och håller ut den på sidorna och jag får veta att hon köpt den på loppis.
Vi går på promenader västerut, mot Svarte till - men inte fullt så långt - och stannar till där jag under så många somrar brukade cykla och sedan tillbringa ett par timmar på stranden.
Så här ser det ut.
Det blåser ganska friskt, men jag har packat ner baddräkt och handduk och tar mig ett dopp i ett iskallt hav. Men oj, så skönt!! (Nu ser jag att jag byter till nutid, ja, ja, jag är för trött för att ändra).
Och jag hittar en sten som får följa med hem.
Så många minnen som väcks till liv!
Det var så här det var.
Det var min tredje sommar som ensamseglare och Maria var så omtänksam och kom med Emil och Emma till stranden där jag var .., så även om dom bodde hos morfar och hans nya fru i det hus där jag en gång också bodde, så fick vi umgås, småttingarna och jag själv.
På väggen i hallen, bland andra fototavlor, hänger det här fotografiet.
På väg hem från stranden och badet, möter vi ännu en cyklist, ja, men det är ju Leif, även han tidigare kund i affären. Nu är han dryga sjuttio år men känner igen mig, trots dom tio åren och vad dom fört med sig (grått hår och rondör) och så blir det ännu mera kramar och han är så snäll och gör mig så glad.
"Ja, nog minns jag dig, du var ju som en solstråle i den affären!" säger han leende.
Om nån hade givit mig det allra finaste betyg med superlativer av alla de slag, så hade jag inte blivit mer glad än över hans ord. Det handlar om den där pusselbiten som jag flera gånger berättat om; att vara en del i ett sammanhang .., att bli accepterad för den man är.
Att bli godkänd.
För mig betyder det så mycket.
"Är du nån gång och hälsar på i Malå?" frågar Leif.
Vilket minne han har!!
Igårkväll, någon timme innan pv och jag skulle köra till Tommy och Karin och titta på fotbollen - nej, vi har ingen tv i båten och vår båt var den näst minsta av alla båtar i hamnen, men jag tycker om den ändå - kom ett sms från en instagrammare. "Kateaso", heter kontot och jag verkligen undrat vad hon egentligen heter. Hon bor i Trelleborg, stickar alldeles omåttligt mycket och kom väl i kontakt mig på ig via kanske Ulrika eller Kattis i Närke
Vi har en timme på oss att mötas (vi har aldrig setts på riktigt) och hon bjuder generöst på ett glas vin, allt medan hennes man och hennes son spelar i orkestern på Ystads Teater (det är föreställning med Sven Melander, Marianne Mörck m fl).
"Elisabet, vi måste ta en selfie!" säger hon och jag vägrar ta den inne i Marinan bland alla andra gäster, så vi går ut på verandan och när bilden är tagen, säger jag att det nog är dags med en selfiekurs!
Och innan pv hämtat mig fvb till Bjäresjö, visar hon mig det senaste stickprojektet, sockor, där båda två stickas s a m t i di g t!
Jag behöver knappast säga att det här är en färgstark kvinna.
Det visar sig också att hon vuxit upp bland annat i Ljungby och såväl pv som min son Ulf (hans lillebror) kände mycket väl till Monicas pappa som var chef för musikskolan just i Ljungby och pv sa, när jag berättade att Monica var därifrån .. ,jaha, är du Monica Ahlvin!!"
Så är det.
Världen ä r liten.
Nu tar jag paus från skrivandet och slänger tvätt i maskinen.
Vad var bäst under den här veckan borta?
Lätt som en plätt: alla möten!!
All mänsklig värme!
Alla kramar!
Ps. Jag har fått massor av fönster och några mejl medan vi varit borta, men det har blivit nåt vajsing, så jag kan inte läsa mejlen från min mobil. Ni som skickat fönster .., dom läggs prydligt i fönstermappen och så lägger jag in dem allt eftersom! Tusen tack! Ds.
Jo, det blev en helt annorlunda seglats än vi tänkt oss.
Det kom in vattnet i oljan i motorn och nu är pv inte den som går för motor om det inte är av nöden tvunget, men när man ska in i hamnarna, då är det skönt att puttra på med motorn och ha koll på hastigheten. Hur blev det då?
Jo, vi möttes i Limhamn (jag körde bilen och hade Harry med mig,vi kom fram exakt samtidigt!) och efter två nätter där, med bland annat besök hos sonen och svärdottern och lille Elliot (pv hade redan innan fått kontakt med någon som skulle hjälpa till att fixa motorn, om han nu bara fick fatt i en topplockspackning till just den sortens båtmotor som han har!) så tog vi sikte på Ystad.
Helt perfekta vindar från Limhamn och mäktigt att segla under Öresundsbron.
Dånet från Öresundståget hördes ..., jo, högt ovanför oss körde bilarna åt olika håll.
För att det inte skulle bli för långa pass på båten för Harry, stannade vi till vid Falsterbokanalen och medan pv rastade harry, fixade jag lunch och fyllde på vattenflaskorna. Vi var fem båtar som lämnade kanalen och tre av oss skulle mötas senare under seglatsen.
Och vi beslöt att ta sikte på Gislövs läge, söder om Trelleborg. Ååå, vilket underbart fint litet fiskeläge och där, bland pyttiga hus, växte lavendel som var lika omfångsrika som dom man ser i Frankrike! Gamla fiskebåtar fanns i en särskild del av hamnen .., med skyltar om vem som byggt respektive båt och vad den användes till.
En liten vallmo skuttade in i mitt hjärta.
Strax efter att vi lagt till, kom den här båten och ombord på den fanns inte bara lilla hunden Emma (mitten av bilden), utan även två systrar från Berlin. Den ena var narkossköterska, den andra assisterade vid operationer. Sååå rara och fina!! (Dom skulle också vidare till Ystad - dagen därpå - och därefter till Bornholm).
Senare på kvällen dök vänliga tulltjänstemän upp och kontrollerade flickornas pass och annat.
Tänk, det hade jag noll koll på att det fungerar på det viset!
Att komma till Ystad var förstås som att komma hem.
Och tyskorna, dom seglade in i hamnen tio minuter efter oss .., vi hade sett deras segel under alla timmarna från Gislövs läge.
I fyra dagar har vi strosat omkring och gått på långa promenader längs havet och vi har ätit frukostbuffé hos Café Diana och jag har mött sååå många före detta kunder från Fridhems Livs, kvartersbutiken som inte längre finns, utan har förvandlats till lägenheter.
När den här bilden togs, tänkte jag på dig, annannan.
En häst som står på gågatan och jag undrar hur många händer som strukit över densamma?
Och Österporttorg. Där stod vi och väntade på utspringet när sonen blev student .., genom den parken har jag genat hur många gånger som helst! Och där brukar vara loppis och träden är plataner.
Tänk .., för ett par år sedan fick jag fruktansvärt ont i mina ben om jag promenerade omkring på kullerstensgataor! Nu? Inte tillstymmelse till nåt sånt!
Och överallt rosor i alla de färger!!
En morgon, på väg till frukostbuffén på gågatan, ser jag den här mannen komma cyklande mot vårt håll. Men det är ju Christer!! Christer var vaktmästare på Fridhem under mina tretton år i affären och han var stadig kund i affären och världens snällaste i sitt yrke!
Sååå glad jag blir av att se honom! Det blir ett riktigt kramkalas!
Och Malin och hennes sambo Jörgen kom och hälsade på i båten!
Malin var arbetskamrat till mig i kvartersbutiken och vilken vitamininjektion den människan är och var!! Hennes pappa är från Iran och hennes mamma från trakten av London, men Malin själv adopterades i tidiga år till Skåne. Här gosar hon med Harry i båten!
Jag berättar om mötet med Christer och då säger hon ..."ja, han var underbar som vaktmästare, han brukade komma och ta bort spindlar som fanns i min lägenhet!"
En kväll tar vi tåget till Malmö och därefter buss till Limhamn (för Harry är det första gången någonsin han är med om detta och han fixar det galant!) där bilen är parkerad, ja, jag mötte ju upp pv där och hoppade på båten. Så vi tar bilen och kör till Räften där pv:s lillebror Ulf, han trummisen, bor med sin Ines.
Ulf och Ines är människor med hjärtat på rätta stället, så hos dem bor ett äldre par från Rumänien, tiggare helt enkelt, som får bo gratis och så hjälper dom till med lite av varje. När jag hälsar på mannen och kvinnan, ler kvinnan så stort och frågar på knagglig engelska om jag är Ulfs mamma?
Har pv någonsin blivit så glad!!!
Jaha, så på bilden ser ni min sextiotvåårige son Ulf.
Jag fick honom alltså vid fyra års ålder.
Dagen därpå - nu har vi ju bil! - kör vi till min rödvitrandiga syster utanför Hörby och där är min australiensyster som, precis som i fjolsomras, blir här en månad och hon bor hos Rigmor. På Möllers hade jag köpt smörgåstårtebitar ocvh så blev det kaffe och så mycket skratt och roligheter!
Den här madamen är en gladlynt kvinna och r o l i g och ytterst rättfram!
Jätteroligt att träffas!
Och en dag tittar jag in hos Lindsténs Elektriska där Åse arbetar.
Denna underbara Åse, som var den stora tryggheten på Fridhems Livs!
Lugn och go och rar.
En människa att l i t a på.
Och så ofattbart vänlig!
Inte långt från Marinan upptäcker jag en kvinna med en helt osannolik kjol!!
Eller .., en kjol med ett högst ovanligt mönster!
Jag frågar om jag får ta en bild och det får jag.
"Titta här!" säger hon och håller ut den på sidorna och jag får veta att hon köpt den på loppis.
Vi går på promenader västerut, mot Svarte till - men inte fullt så långt - och stannar till där jag under så många somrar brukade cykla och sedan tillbringa ett par timmar på stranden.
Så här ser det ut.
Det blåser ganska friskt, men jag har packat ner baddräkt och handduk och tar mig ett dopp i ett iskallt hav. Men oj, så skönt!! (Nu ser jag att jag byter till nutid, ja, ja, jag är för trött för att ändra).
Och jag hittar en sten som får följa med hem.
Så många minnen som väcks till liv!
Det var så här det var.
Det var min tredje sommar som ensamseglare och Maria var så omtänksam och kom med Emil och Emma till stranden där jag var .., så även om dom bodde hos morfar och hans nya fru i det hus där jag en gång också bodde, så fick vi umgås, småttingarna och jag själv.
På väggen i hallen, bland andra fototavlor, hänger det här fotografiet.
På väg hem från stranden och badet, möter vi ännu en cyklist, ja, men det är ju Leif, även han tidigare kund i affären. Nu är han dryga sjuttio år men känner igen mig, trots dom tio åren och vad dom fört med sig (grått hår och rondör) och så blir det ännu mera kramar och han är så snäll och gör mig så glad.
"Ja, nog minns jag dig, du var ju som en solstråle i den affären!" säger han leende.
Om nån hade givit mig det allra finaste betyg med superlativer av alla de slag, så hade jag inte blivit mer glad än över hans ord. Det handlar om den där pusselbiten som jag flera gånger berättat om; att vara en del i ett sammanhang .., att bli accepterad för den man är.
Att bli godkänd.
För mig betyder det så mycket.
"Är du nån gång och hälsar på i Malå?" frågar Leif.
Vilket minne han har!!
Igårkväll, någon timme innan pv och jag skulle köra till Tommy och Karin och titta på fotbollen - nej, vi har ingen tv i båten och vår båt var den näst minsta av alla båtar i hamnen, men jag tycker om den ändå - kom ett sms från en instagrammare. "Kateaso", heter kontot och jag verkligen undrat vad hon egentligen heter. Hon bor i Trelleborg, stickar alldeles omåttligt mycket och kom väl i kontakt mig på ig via kanske Ulrika eller Kattis i Närke
Vi har en timme på oss att mötas (vi har aldrig setts på riktigt) och hon bjuder generöst på ett glas vin, allt medan hennes man och hennes son spelar i orkestern på Ystads Teater (det är föreställning med Sven Melander, Marianne Mörck m fl).
"Elisabet, vi måste ta en selfie!" säger hon och jag vägrar ta den inne i Marinan bland alla andra gäster, så vi går ut på verandan och när bilden är tagen, säger jag att det nog är dags med en selfiekurs!
Och innan pv hämtat mig fvb till Bjäresjö, visar hon mig det senaste stickprojektet, sockor, där båda två stickas s a m t i di g t!
Jag behöver knappast säga att det här är en färgstark kvinna.
Det visar sig också att hon vuxit upp bland annat i Ljungby och såväl pv som min son Ulf (hans lillebror) kände mycket väl till Monicas pappa som var chef för musikskolan just i Ljungby och pv sa, när jag berättade att Monica var därifrån .. ,jaha, är du Monica Ahlvin!!"
Så är det.
Världen ä r liten.
Nu tar jag paus från skrivandet och slänger tvätt i maskinen.
Vad var bäst under den här veckan borta?
Lätt som en plätt: alla möten!!
All mänsklig värme!
Alla kramar!
Ps. Jag har fått massor av fönster och några mejl medan vi varit borta, men det har blivit nåt vajsing, så jag kan inte läsa mejlen från min mobil. Ni som skickat fönster .., dom läggs prydligt i fönstermappen och så lägger jag in dem allt eftersom! Tusen tack! Ds.
måndag 15 maj 2023
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)