På tåget mellan Ystad och Malmö ...
... sitter en långbent ung man och spelar lite försiktigt på gitarr.
Bara lite, lite.
Så där så man a n a r tonerna.
Vid Skurup blir det munspel också.
Svagt - svagt.
Kvinnan mitt emot sträääcker ut benen och ler.
Jag blir glad.
Ett slags prattystnad sänker sig över kupén.
I Malmö reser sig gitarrmannen upp .., han är hässjestörslång och har svart hög hatt och är kanske lite över tjugo ...?
"Så underbart du spelade ..,, tack som förgyllde den här resan ..!" säger jag när han passerar mitt säte.
Då lägger den unge mannen sin vänstra hand på min axel, ler vänligt och klappar lite .., så där "klapp-klapp, stryk-stryk".
Och kvinnan mitt emot mig, hon ler hon också.
Så mycket betydde hans musik för oss.
4 kommentarer:
Åh, vad mysigt det låter! Kan han inte få anställning av Sj och åka runt på en massa tåg och spela gitarr för oss.
Vonkis: precis vad jag tänkte ..! Hur många människor skulle inte gå ner i varv .., det var så stillsam musik .., knappt att den hördes .. men så lugnande .-)
Vilka sköna och minnesvärda tågresor du ofta har!
Jag spelade munspel lite svagt för min tågpendlarkompis Sofia på väg till jobbet för några veckor sedan. Det var dock ingen alls i vagnen som smålog (kl 07.12...), men S. hon gapskrattade!
Jag måste ÖVA ÖVA ÖVA.... för att komma upp i samma klass som PV, Gunnars mamma och Gunnar - men dit kommer jag nog dessvärre aldrig...
Mian: såklart att du gör! Du kan bistå mig när jag har gått i pension och ska spela fiol för mitt uppehälle ,-)
Och nä, jag har ännu inte börjat att öva.
Bloggmadamen
Skicka en kommentar