Dr Sören Larsen, enligt någon på sjukhuset, en av världens främsta knäkirurger, pratar med min salsgranne.
Innan jag skriver en enda rad till, måste jag bara få säga T A C K för alla övermåttan vänliga kommentarer .., för de ljufvligaste sms-meddelanden som kommit när dom som bäst behövdes .., för telefonsamtal och för besök, ja, ni är så rara och goa och generösa så det är inte klokt!
Tack igen!
Och så kan jag berätta att nu är besöket i Hässleholm över.
Natten mot idag blev en orolig historia .., det liknande rena skyttegraven .., ja, det small både här och där och på morgonen sa jag till mina rumskamrater .,. att om det hade fattats ljud till filmen "Kanonerna på Navorone", hade det lätt kunnat åtgärdas med en bandspelare på sal 13.
På det hela taget har det varit intressant, hemskt, underbart, roligt, smärtsamt och hela alltet.
Första kvällen och efter operationen var jag fullkomligt övertygad om att mitt ben skulle sprängas .., och dom som opererats efter mig (jag stod först i kön ..) hade inte alls så ont och kvittrade glatt.
"Vänta ni bara ...", sa jag.
Efter några timmar voro vi fyra damer som med stor iver deltog i kräknings-mästerskapen och inte det minsta lilla kvitter hördes.
Och man är totalt dödens slut på.
Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg .. men jag orkar inte.
Svetten lackar efter att ha gått uppför pv:s trappa och jag ska lägga mig på soffan Ektorp.
Och visst är PV en suverän skribent!
Förstår ni varför jag föll för den mannen . ...?
Humor, är en oerehört tilldragande egenskap!
Nu mot soffan och Skavlan!
Ha det så gott alla bloggvänner!
15 kommentarer:
Så koselig å ha deg tilbake...
Men vikaren har gjort en bra jobb.
Stoore kraaaaaaamar till deg og til sjukskøterskan(les PV).
Härligt att du är tillbaka! :)
Kram, kram!
Skönt att du är hemma igen. Nu kan det bara bli BÄTTRE!!
Bra du är hemma igen och med ett nytt knä. Grattis till väl genomgången pärs! KRAM
Riktigt riktigt riktigt välkommen hem igen! Ta nu ordentlig tid på dig och var för all del ingen "Duktiga Annika". Låt alla andra ta hand om dig.Dom vill ju inget hellre! Ha det så gott som det någonsin går med ett nyopererat knä.. ;)
Många kramar.
Skönt att du mår såpass att dom skickar hem dej. Ta det nu lugnt i trapporna och tänk över det där gamm-huset en gång till.
Hälsa Tomas att det var brano åhitte men tur att ni fann varann!
Kram
Ingela
Välkommen hem Elisabet!
Njut av att sova i din särk igen :)
Kramar
Vilka fantastiska manliga händer du varit och är i;-) Är bara att gratulera:-) Du måste ju själv ha någon viss talang där att vaska fram guldkornen.....Lycka till med allt, tycker det låter lovande att du gått så pass mycket och i trappor också om jag inte fattat fel.
Fint att ha dig tillbaka här! Hoppas du nu får vila och att PV pysslar om dig, vilket jag ärövertygad om att han gör. Den mannen verkar ha allt vad man önskar sig av en man. Kram och krya på dig!
hej och jag är glad att du klarade det hela. Jag blev oerhört imponerad av PV:s humorististiska skrivglädje, i det närmaste poetiska. Kanske han borde skaffa en egen blogg.
kram från kusinen
Skönt att höra att du är hemma igen och att allt har gått bra *kram*
Bente (jag ringer dig idag! tack för det som väntade när jag kom till PV!) .., anna of sweden (dig har jag tänkt på .., HUR kommer man sig upp, om man ramlar ..?), love, literature .., bettankax, ingela, Lisette, Annas mamma,lindalotta, kusin Barbro, milda makter (tack för sms:et .-)och Eva: ja, det är HÄRLIGT att vara hemma igen! På morgonen och förmiddagen är man pigg och alert, sen är det som om orken bara susar iväg .. men det är okej.
Det får ta tid.
Nu ska det bli frukost och Ring så spelar vi!
Välkommen tillbaka Elisabet. Skönt att du blir så fint omhändertagen men det visste du ju.
Det låter som en smärtsam upplevelse men det är säkert som med barnafödande - "glöm-ont" som min mamma brukar säga.
Varför kräktes ni allihopa? Av smärtan?? Eller effekter av bedövningen? Jag tycker det är konstigt att ni inte fick bättre smärtlindring faktiskt, det finns väl morfinsprutor i såna lägen och inte "strrong pills"?
Lycka till nu med din rehab:-)
Monet: alla utom bloggmadamen tålde morfin och fick det också och sen sprang dom likt gaseller på savannen i korridoren.
Efter mycket pysslande fick jag Citodon x 2, tre eller fyra gånger per dag, plus Panodil, plus kylförband och det hjälpte.
Vi kräktes alla en tre timmar efter att ryggmärgsbedövningen hade släppt och eftersom jag var först ut, så kom de övriga efter, pö om pö.
Jag måste säga att personalen var helt UNDERBAR och verkligen gjorde allt för att vi inte skulle ha ont.
Monet igen: sen fick piller mot illamåendet också .-)
Jag tål ju öht inga starka piller .., så även Citodon gjorde mig illamående till en början.
Skicka en kommentar