"Hej Elisabet!
Här kommer några bilder!
Genom fönstret från ett engelskt tåg i början av veckan.
Linjen Stansted Airport - Cambridge - Leicester, närmare bestämt.
Det är mycket mörkmurrigt tegel och det var marsgrått, men i Stamford var stenarna ljusa och solen sken.
Och så utsikten från mitt hotellrum i Nottingham klockan halv sju på morgonen i tisdags.
Snart är det vårdagjämning och dagarna är lika långa på hela jorden.
All lycka med det nya livet!
Hälsningar annannan."
Det var just annannan som skrev den här kommentaren, den som handlade om hennes skånske far och hans katt.
En kommentar som seglade rakt in i mitt hjärta!
"Mellan min pappa och katten L har det pågått en tyst kamp om en av köksstolarna i minst fem år. Stolen mitt emot fönstret är där pappa vill sitta så att han kan se ut över ägorna.
Varför katten L vill ligga på den vet jag inte.
Var gång pappa ska äta något (och det är ju rätt ofta med den matordning en skånsk hedersman håller sig med) har han tagit stolen och liksom hällt över katten L på stolen bredvid.
Men härom veckan rapporterade han en revolution.
Han hade kommit fram till att han ser ännu mer av ägorna från stolen bredvid, så nu sätter han sig alltid där.
Katten L fortsätter att ligga på den stol hon alltid valt.
Oklart vem av dem som vann.
Kanske win-win, som man säger nu för tiden."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar