... har det, medan jag befunnit mig utomlands, ja, i landet Halland, dykt upp ännu ett bageri!
Söderberg & Sara.
Läckert namn, tycker jag.
Och när jag har postat vykorten som vilar i min kappficka, beslutar jag mig för att titta in i bageriet.
Ååå, där är så härligt!
Från disken med bakverk ser man rakt in till en av bagarna, - det visar sig vara Söderberg som kommer från Stockholm -, men även expediten är bagare och det är förstås Sara det.
Sara kommer från Vadstena.
Ingen skånska här inte.
Jag köper två minibaguetter för 8 kronor stycket och så blir det lite småprat.
Och vilket mod, att våga utmana anrika Möllers på samma gata!
I skyltfönstret där det förut satt discoannonser, där finns nu bakplåtspapper.
Ååå, så finurligt!
Huset där bageriet ligger, tillhörde tidigare diskoteket Starshine.
Ni kan tro att det finns hyresgäster längs gatan (bloggmadamen är en av dem ...) som tackar högre makter att diskolivet nu har ersatts med färskt bröd.
I skyltfönstret ligger vackra bröd och lockar och pockar.
Det är en solig morgon det här, och när jag går till Rådhusets postlåda .,.stannar till vid bageriet .., tar några bilder - som denna till exempel, det gröna huset som en gång tillhörde Gustaf Persson -, blir det ideliga hejanden och vinkanden till och från människor som cyklar eller promenerar förbi.
Och när jag passerar Möllers, träffar jag Berit som är kund i affären.
Småprat och mera småprat
Och jag fylls av en sådan inutiglädje och värme, så det går inte att förklara i ord.
Dom här femton veckorna som återstår för mig i Ystad, ja, jag har på förhand bestämt att dom ska bli så bra .., ja, den här tiden ska få bli ett vackert paket med minnen och jag ska, när tiden är inne i mitten av juli, knyta ett glansigt snöre runt paketet och där inne ska allt småpratet .. alla vinkningar och hejanden och all värme jag har mött under sjutton år här i stan .., få kura tillsammans.
Och någon gång i framtiden när jag sitter på stentrappan i landet Halland och kanske känner mig lite ensam .., då ska jag ta fram paketet och öppna så där väldigt försiktigt och bara titta på allt det där som har betytt så mycket för mig.
Just så.
Så länge har jag min egen trappa av sten.
I sju år har den varit "min".
Igår satte jag ut vårblommorna.
Och stockrosorna - frön från LindaLotta, tror jag - är på väg upp.
"Men du inser väl att du måste ta bort alltsammans när du flyttar, hur skulle det se ut om alla hyresgäster börjar plantera blommor ut mot gatan ..?" säger förvaltaren myndigt.
Ja, hur skulle det se ut ...!
(Och brödet var ... himmelskt!)
9 kommentarer:
Så fint du har gjort det på trappen... i år med.
Hoppas att det går bra för dem, Söderberg & Sara. Jag är mest fascinerad över det att du faktiskt gått in och fotograferat honom. Sådant är jag alldeles för feg för :)
Perfekt för dig i allafall, med två bra bagerier så nära.
mossfolk: men jag har blivit mycket fegare när det gäller sånt, sedan jag var sjukskriven och inte åkte så mycket tåg.
Men nu har jag bestämt mig: jag SKA våga.
Så jag frågade bara om det var okej och det var det.
"Fast jag är inte särskilt bildskön ...", sa herr Söderberg och log.
Takk for en rundtur på Regimentsgatan :-)
Du är min förebild Elisabet när det gäller MOD att prata med okända!
Kul vad framåt och supertrendiga ni är borta i Ystad och har ett nytt bageri som bakar surdeg.
Läste precis om ett gammalt bageri här i Trelle som nyligen sålt till en ung nyutbildad modig bagare - hon skulle modernisera det gamla sortimentet och sälja baguetter!!! Men hallå?! Har vi inte passerat 90-talet än i den här hålan?
Ibland kan jag kan riktigt längta efter svenskt nybakat bröd. Med Bregott förstås. :)
Och nu gör jag det. Längtar!
Härligt bröd och fina blommor! Hyresvärden borde tacka dig:-) blommorna är till glädje för alla som går förbi men han tänker väl inte så långt. Tänk att stockrosorna redan är på väg också!
Vilken fin metafor av ditt liv, ett vackert inslaget paket. Den gillar jag. Och jag blir alldeles lyrisk när jag ser brödbilderna. Då tar jag fram mitt paket, det med minnen från mitt bageri. Kram!
När jag läser om din vandring och ser attt det finns flera små bagerier på din gata, då kan jag undra varför man bor häruppe i norr. Det är så få människor här så allt centraliseras till stora köpcentra, nästan alla småbutiker i centrum får lägga ner. Det är trist.
Och vilken fin idé att hänga upp bakplåtspapper i fönstret! Det gillar jag skarpt.
Till er alla: förlåt att jag inte har svarat förrän nu .., jag förstår inte vad som har hänt med mig .., det måste vara ovanan att arbeta .-)
Love, literature ..: men baguetter är förstås inte det sämsta .., det har inte bagerierna på min gata ..., bara nån gång och aldrig när jag vill ha det .-)
anna of sweden: jag längtar alltid efter just det ...
bente: väl bekomme!
Annas mamma: jag inser att jag måste ta bort när jag flyttar och lägga tillbaka kullerstenarna, men fram till dess ..? Jag har även planterat Aklejor, men den som sköter kvarteret trodde väl att det var ogräs, så dom åkte sin kos.
Eva: du skulle älska det!
Sven: Ja, visst är det finurligt med bakplågspapperet ...!
Skicka en kommentar