Hemväg ...
De två kvinnorna - i min ålder kanske - kliver på i Malmö och sätter sig på stolsraden intill.
Alldeles tydligt känner dom varandra.
Pratet påbörjas innan vi har lämnat stationen och fortsätter till Skurup, då kvinnorna slår följe och lämnar tåget.
Det är då jag konstaterar att jag aldrig i hela mitt liv har hört några människor använda ordet "liksom" mer frekvent.
I prick varje mening: ett eller flera liksom.
"Du vet, min chef, liksom, ja, han är ju bra liksom, men när vi har haft utredning om det här med förskolan liksom, då .., ja, då liksom ...".
Liksom-liksom-liksom.
Det är som om hela kupén fylls av liksom-orden, ja, som om dom svävar runt oss alla och faller i våra knän och man borstar bort och föser undan, men liksom-orden finns där ändå.
I Oxie beslutar jag mig för att försöka räkna dem - liksom-orden -, men ger upp innan vi ens har kommit till Svedala.
Och i Skurup kliver ju damerna av.
Sen är det tyst hela vägen till Ystad.
Liksom.
10 kommentarer:
Ibland hör jag på nyheterna i tv där den stackars intervjuade blir alldeles nervös och använder "liksom" hela tiden. Och när man börjat lyssna så hör man inget annat än det.
Ungefär som när Carola sjunger och jag börjar lyssna till hennes häftiga inandningar - till slut hör jag bara det och inte sången längre...
Typ/PV
Love, literature .. och PV: just det.
Och själv sa jag ju hundra "ojojoj", när jag spelade in en film med pv ..-)
Men... eller huuuur?? Precis så är det, men grejen är den att typ, att ordförådet tryter liksom.
h-lady: det är ju en evinnerlig tur (eller otur ..) att man inte hör sig själv jämt och ständigt ...
Haha. Typ rätt dåligt ordförråd liksom.
Ett småord som jag inte kan låta bli att irritera mig på är det allt för frekventa användandet av "man" istället för att säga "jag").
Mamma hade en jobbarkompis som inte nöjde sig med att säga "liksom" utan hade utökat det till "liksom-och-sånt-ju". Vi räknade alltid hur många det blev och var fascinerade av hur smidigt hon ändå fick in det överallt.
På TV igår hörde jag en forskare som hela tiden sa"så-att-säga", precis som han inte vågade tro på att det han sa var riktigt på riktigt.
Jag blev mest orolig över det att hon kanske jobbar på en förskola och inte har ett större ordförråd att ösa ur när hon samtalar med barnen.
Jag missade minst en halv föreläsning en gång när jag bara koncentrerade mig på(och noterade)
detta lilla ord som kan vara så förargligt.Gissa om det blev många streck?
Hej Elisabet! Jag har nu sedan en bra tid tillbaka följt dig och din blogg, och nu kan jag inte hålla mig längre, utan måste få komma med en liten replik! "Hemma" i Trollhättan där jag kommer ifrån (bor nu i Skåne) så används ordet "vöttö", i närapå varenda mening. "Vöttö" är en västgötsk form av vet du... Detta var inget jag tänkte på, eftersom jag själv använde det hela tiden, men så när jag flyttade ner till Skåne och inte varit hemma på några månader så upptäckte jag att alla jag hörde sa "vöttö" precis hela tiden.
Skicka en kommentar