Veckans bästa var när Maria och jag träffades och fikade.
Maria är en ny
vän, som jag bara känt några månader.
Vi träffades på Blå Stjärnan en kväll då jag var chaufför till Stampe, som inte ville äta. Stampe är en dvärgvädur och bor hemma hos Anders (min yngste) och Ella.
Vi kom in på akuttid en söndagskväll och då får man ju vänta. Maria jobbade
i receptionen och en mer passande människa till att vara i receptionen kan jag
inte tänka mig.
Det dröjde inte länge förrän hon kom och frågade om vi ville ha kaffe – och det ville vi ju – och pepparkakor fick vi också. Hon verkade så rar och lättpratad och vi skojade och hon gav mig komplimanger för mitt hår. Hon lättade verkligen upp stämningen för oss när vi satt där och Ella var lite orolig för kaninen.
Det var inte så många patienter där, så vi väntade väl inte stort mer än en timme, men det kändes som bara några minuter med sådan service.
Prover togs på kaninen och vi blev färdiga att gå Jag gick fram till receptionen och tackade henne för att hon varit så trevlig och för kaffet och hon sa att det inte var så svårt med sådana underbara människor som oss. Vi bestämde oss för att gå och fika nån dag, eftersom jag gärna ville prata mer med henne och hon tyckte att det var sällan man träffade människor som det “klickade” så omedelbart med.
Men det roligaste av allt var att när vi skulle gå så såg jag att hon minsann också hade en fräck frisyr. Det hade jag inte sett först, men det var inte så konstigt eftersom det bara var på ena sidan – en “hårtatuering”!
Sedan dess har vi träffats på stan och fikat flera gånger och hon är en sån person, som gör mig på gott humör och sådana ska man samla på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar