Och så är det igång igen - blodtrycksmedicineländet -.
Förra gången var min ordinarie medicin slut .., "men den här absolut likvärdig", sa apoteksdamen och jag tänkte att okej då.
Efter en vecka började mardrömmarna.
Varje natt vid fyratiden vaknar jag kallsvettig och det är de allra mest förfärliga scenarior som spelas upp i nattmörkret och fingrarna svullnar upp och jag får inte av mig ringen.
Och någon slags explosionsvärk i båda knäna uppenbarar sig, knappt så att jag kan ta mig ner till stranden - eller det går inte - och jag håller gråten stången och skriker till harry att inte dra i kopplet.
Väl hemkommen ringer jag apoteket (0771 - 760 760 - "om du vill komma till ett apotek i din närhet, tryck 1" och då hamnar jag i Ullared! "om du vill komma till ett apotek på en annan ort, tryck 2" och då får jag välja mellan olika halländska apotek och väljer Ekorren i Getinge och jag tänker .. hur gör gamla människor som inte är så vana vid knappväljandet?!) och får veta att det finns en annan sort, Losartan Teva, den kan jag ta och så får jag byta helt enkelt.
Tar fel väg till Getinge .., passerar den överkörda lilla katten som också idag ligger vid sidan av vägen och med ena tassen rakt upp i luften .., ååå, jag får ont i hjärtat och tänker att man borde ju flytta henne eller honom, men det blir inte av och när jag kommer till Slöinge upptäcker jag misstaget - va? jag skulle ju till Getinge! -
Apoteket är litet och ligger i anslutning till vårdcentralen, vilket ju är synnerligen praktiskt.
Två vitklädda damer arbetar bakom disken.
"Hmmm .., det är ju underligt det här .., dom flesta tycker sååå bra om Losartan från KRK" säger kvinnan som expedierar mig och jag har hört allt förut och damen är vänligheten personifierad och hur som haver får jag dom andra pillren och tänker att nu ska det väl ändå bli bra?
Efteråt åker jag till Konsum och handlar.
Att besöka en liten affär i ett mindre samhälle (ja, sååå litet är inte Getinge) känns som att tränga sig in i ett vardagsrum där man inte är inbjuden.
Alla pratar med kassörskan eller med varandra och jag känner mig bortkommen och tänker att så där är det kanske för kunder hos oss också, såna som inte är stamkunder ..., det - ja, den där främmandekänslan -, ska jag lägga på minnet.
Sen kör jag hemåt.
Passerar Steninge kyrkby där förskolebarnen leker ute på skolgården .., och där är den lååånga bokallén och där framme syns havet och horisonten och sen kommer Steninge och så höger och där är vandrarhemmet och piren och där är Stora och Lilla Skipås och skylten att jag nu är i Falkenbergs kommun och då är jag nästan hemma.
När jag parkerar bilen, hör jag harry tjuta av glädje.
13 kommentarer:
Men lilla älskade vän, hade du så ont idag.
KL 18 kommer jag hem och tar hand om dig.
PV
Hoppas nu att det blir bra för dig med medicinförändringen.
Det där med mardrömmar verkar man få av "både det ena och det andra", när det kommer till medicinbiverkningar.
Jag hade det också tidigare när jag åt betablockerare mot min hjärtklappning.
Min svärfar säger nästan varje gång när jag träffar honom att har mardrömmar varje natt.
Han äter också bl.a. nån typ av blodtrycksmedicin efter sin hjärtinfarkt.
Jobbigt är det!!
♥ ♥ ♥
Antar att dina mardrömmar hamnar under biverkningen ängslan, nervositet, paniksyndrom (återkommande panikattacker), förvirring, depression, förändrat drömmönster, sömnstörningar, sömnighet, nedsatt minnesförmåga
När man läser Fass om Losartan är det nästan så att man undrar om det inte är bättre med högt blodtryck...
:-)
pv: å, du tar då i så väldeliga! ,-)
Men tack för omtanken.
afBabs: om bara apotekspersonalen inte vore så kategorisk .., dom tror inte på det här, det är så uppenbart. Vänliga och rara, men oerhört skeptiska.
Rexxie: jag brukar sällan läsa om biverkningar, då kanske man får dem av bara farten ,-) Men efter dom här veckorna, så gick jag in och kollade och jag tänkte precis samma sak ....
Och jag har varit VANVETTIGT trött om dagarna .., knappt orkat nånting. Nu är det sista gången jag tar Losartan (jag fick förr-förra sorten, den funkade ändå bra), jag ska helt och hållet återgå till Cozaar. Pv har erbjudit sig att bidra, för där har högkostnadsskyddet tagits bort.
Bara för att jag är nyfiken: vad kostar Cozaar?
Jag blir så lycklig när den anonyme PV lovar att ta hand om dig.!!!!
Det här är för eländigt för dig Elisabet. Minns hur det var förra gången. En sak som är bra här i Frankrike där nästan alla mediciner också är sk. generika, dvs inte originalpreparat eftersom deras patent gått ut, är att läkare och apotekspersonal vet om att vissa patienter känner stor skillnad trots att alla svär på att det inte är någon som helst skillnad.
Men det ÄR det och här lyssnar man på patienterna och kan då skriva på receptet att endast originalläkemedlet får skrivas ut. Det kan röra sig om så små saker som att olika tillsatsämnen interagerar på fel sätt med originalläkemedlet (för det ÄR likadant molekylen, det får inte vara på annat sätt).
Här försöker man också spara in på läkemedel genom att alltid ge en den billigare sorten. Men man kommer runt det genom att be läkaren skriva ut originalet.
Har du varit hos någon hjärtdoktor som på allvar tagit sin an dig och ditt höga blodtryck. Har man konstaterat varför eller anser man det vara stressrelaterat enbart? Varför den här typen av mediciner, det finns ju MÄNGDER med sätt att sänka blodtrycket idag och man får experimentera sig fram. Ofta, som i ditt fall, är det inte längre primärvården som har de bästa kunskaperna. Sök en kardiolog och be att få alla undersökningar gjorda som man kan! Det blir en utmaning för din norrländska läkarmotständs-själ:-)
Rexxie: Cozaar går på mellan fem och sexhundra kronor. Losartan 60 kanske?
Monet: jag upplever ALDRIG någon stress, förutom i somras när jag var i mejeriet första veckan, tvärtom.
Så stressrelaterat tror jag inte att det är.
Jag har ju ett rejält blåsljud och skulle väl av den anledningen kanske kunna söka en kardiolog, men ..., ja, det har aldrig blivit av.
,-)
Eva: ,-)
Men jag mår bättre nu och behöver inte tas om hand ,-)
Det är underligt hur den där överdjävulska värken kan explodera fram så där pang bara .., för att sen försvinna några timmar senare.
Det övergår helt enkelt mitt förstånd!
Det här med att vara trevlig med dem som inte är "hemma" i affären.
Gör inte som den där påstridige affärsinnehavaren som fanns i närheten av mig ett tag. Han försökte prata "stamkundssnack" med mig och det hamnade SÅÅÅ fel.
Vänlighet och välkomnande, ja tack. Men fråga om "det är semester nu eller?" har han absolut inget att göra med.
Cecilia N: ja du .., det har jag säkert själv brustit i ett flertal gånger. Man försöker läsa av kunderna, men det blir inte alltid rätt.
Han kanske inte menade att ställa sig in? Kanske hade han sett dig där förut eller inte ...?
Ps. Cecilia N: borde inte sånt där småprat vara en fördel att hantera för en präst? Tänker jag. Ds.
Ps. Cecilia N: borde inte sånt där småprat vara en fördel att hantera för en präst? Tänker jag. Ds.
Skicka en kommentar