Den där ledigheten.
Tre dagar på raken.
Och all tid i världen, känns det som.
Utflykten till Slöinge.
Krumelurvägar hemåt, men först en sväng in i affären för att handla.
Pratar med Peter i charken och en kvinna från Ångermanland som har tillbringat de senaste trettioåtta åren i Halland. En slags gemenskap blir det.
"Min dotters väninna, hon är från Malå!" säger kvinnan som är synskadad och har svårt att hitta rätt bland alla varorna.
Sen hemåt.
Harry får två nygrillade kycklinglår och drabbas av salighet .., hoppar upp i soffan hos sigge (som i sin tur har fisk-koma efter morgonens frukost bestående av kokt alaska-pollock) och solen strålar och småfåglarna hoppar omkring i lilla eken och norpar solrosfrön och nu ska jag lyssna till fransk musik och slänga tvätt i maskinen, fast i omvänd ordning.
4 kommentarer:
Och tänk, när jag slog på stort och kokade fisk nosade vår gråa katt bara på den och gick därifrån.
Mjau blötmat går ner ett par tuggor. Men det där svindyra torrfodret som vi köper hos veterinären för att den röda behöver det, det äter hon sig minsann... välmående (minst sagt) på.
Du är bra plötsligt att beskriva den där härligheten med lediga dagar. Ljuvligt!
Du är bra på att, menade jag att skriva, men... Paddan ville annat!
Vi har också ätit fisk. Dyr ryggtorsk i paket med smör som skulle in 4 min i mikron. Mycket gott!!!
Skicka en kommentar