måndag 17 februari 2014

Kärlek i en kartong ....


"Jag är den sortens människa som önskar att det fanns någon form av diplom eller medalj som under stela och militäriska former kunde utdelas till folk jag tycker om. Så att jag slapp visa känslor och blotta mig och bli mjuk".

Så skriver en klok ung dam på Facebook.

Ja, man kan visa känslor på många olika sätt.

Själv är jag ju inte den där "å, jag-älskar-dig-så-jag-kan-dö!"-typen.

Tyvärr.

Men jag köpte en semla till pv idag.

7 kommentarer:

Pernilla sa...

Det var ju en fin liten kärleksförklaring! Var det före eller efter att du hade pratat om att rensa i förrådet? ;-)

Eva i Tyresö sa...


Bra !!!Du skickade ett underbart sommarkort till mig också. Nu längtar jag verkligen efter sommaren.

Ruta Ett sa...

Så där gjorde jag också, köpte en semla till mannen. Det roliga var att han själv köpt två, en till mig som inte äter socker och det hela slutade med att han åt alla tre!
Nåja, "better him than me", och han blev så snäll, så snäll!

Elisabet. sa...

Pernilla: det var efteråt ,-)
Och förrådet är ännu orensat ,-)

Eva i Tyresö: jag med, men idag har vi VÅR!

Ruta Ett: hahaha!!

annannan sa...

Det där var väldigt roligt sagt!!

Det enda jag tycker är riktigt irriterande med programmet Jills veranda, Nashville är allt det översvallande kramandet. Det där är ju folk som inte ens känner varandra.

Med P som det enda undantaget är jag bara på kramnivå med människor som jag känt sedan antingen de eller jag var bebisar. Katten M har samma princip, varför hon gav mig en rejäl näsfil när jag överskred hennes gränser. Jag är själv lite mindre rättfram och uthärdar i tystnad om man kramar mig.

Elisabet. sa...

annannan: :)

Jag ler och skrattar lite för mig själv när jag läser dina rader och funderar hur jag är själv?
Nja, jag har nog tämligen för att krama om andra och jag tycker väldigt mycket om att röra på andras armar eller känna deras händer.
Jag kan exakt känna känslan - som är olika - när jag tänker på mina barns händer.
Den äldsta har svala händer, lena.
AP:s är lite knotiga och sonens är torra.
Emmas är mjuka och lena.
Pv:s alltid sååå varma.
Kanske har jag lättare att visa känslor på det viset, än att säga det med ord?

mossfolk sa...

Haha, det vore ju också ett sätt :)
Jag är en jag-älskar-dig-mest-i-världen-människa. Maken kan svara med ett "dito".
Han å andra sidan lagar middagar, köper mitt favoritvin och ägnar nu sitt sportlov åt att lägga nytt golv samt tapetsera om vårt sovrum... fast jag vet att han egentligen tycker att det finns väldigt mycket roligare saker att sysselsätta sig med.