Elisabet

Igår och idag ...

Efter dagar med gråmulet väder - med regn och rusk -  vände allt igår och det blev nästan som sommar. Försommar, i alla fall.

Vi ropade till grannarna som bor mitt emot oss, på andra sidan vägen, och frågade om dom ville ha kaffe och kanelbullar och tänk, det ville dom. Det var första gången vi satt tillsammans och ååå, så trevligt det var!
Kvinnan är från Östhammar i Roslagen och hennes man är uppvuxen i Halland och om några veckor väntas smått; det allra första barnet.
Just såna möten tycker jag så oändligt mycket om och kaffe och kanelbullar klarar man sig långt på.

Sen blev det jobb för min del och som alltid mycket att göra, men mer ändå nu, när dagarna är längre och värmen har kommit. Nu har man friskat upp minnet för plu-numret för grillkol och briketter och den sista timmen  - som vintertid kan vara ganska lugn - då är det full fart!

För första gången i vår cyklade jag till affären, men på väg hem vid kvart över åtta, ja, då föll mörkret hastigare än jag tänkt mig, så pv stod med bilen i Steninge och väntade och så fick cykeln och jag själv lift sista biten hem - den utan cykelbana -.
Men fram till dess .., ååå, det var som att cykla i ett hav av koltrastsång!

Nu är det söndagmorgon.
Natten mot idag har varit kall och tulpanerna som blev kvar ute på altanen, har frusit.
Jag har fyllt på fröautomaterna och nötväckan hade knappt tid att vänta på att jag skulle gå därifrån, så brått var det med frukosten. Nu är det slut i 20-kilossäcken och vi har ingen fler i affären.
Aj, aj.

Måtte värmen komma på allvar och därmed alla flygfän!