onsdag 18 oktober 2017

Idag ...


Den första ledig dagen av tre på raken.
Ååå, du välsignade varannanveckas-schema!

Så jag gör inte mer än jag har lust med.
Går ut med hundarna .., sopar golven .., fixar currydoftande lunch till mig själv .., och pratar med väninnan i Skellefteå.

Om - jag säger OM - hon hade bevistat ett väckelsemöte och Skådat Ljuset, kunde det omöjligen ha låtit annorlunda! Hon är s a l i g.
Ja, hon låter tio år yngre - eller tjugo - och säger att "du förstår Elisabet, det här att gå i pension, det är då det bästa som hänt!"

Sedan den första juni är hon bliven friherrinna och om denna ljuvlighet vittnar hon gladeligen och jag kommer osökt att tänka på eldiga väckelsepredikanter från min barndom,.
Måtte man få leva så man får uppleva den där pensionsdagen, det säger jag bara!
(Jag avslutar mitt yrkesverksamma liv på självaste midsommaraftonen, den mest hektiska dagen på hela året i affären!)

Tidigt i morse: Ingvar tänder ljus och gör fint ...

Så knackar det på dörren.
Det är grannfrun som frågar om vi ikväll vill komma över och dricka kaffe och äta tårta?
Idag är det nämligen hennes mans födelsedag, ja, han fyller åttiotre men ser ut att vara minst tio år yngre! Ingvar .., denne vänlige och så stillsamme man, uppvuxen i en bruksort i Gästrikland och som bland annat har arbetat i Bagdad i fyra års tid och som skrev så fina brev till kvinnan som inte blev hans hustru förrän många, många år senare. Ungdomskamrater är dom och fann varandra på nytt.
Jag säger att det gör vi gärna; kommer på tårta.


Svänger förbi affären.
Tänker att så lite som behövs för att göra fint .., några kvistar med ekblad bland clementinerna och genast blir det nånting annat! Säkert Marie som varit i farten!


Och så en utestund på stentrappan.
Lilla Nelly är less på att vara ute och tycker att jag borde flytta på mig, men ännu en stund blir vi ute.
I fröautomaten ser jag nötväckan komma på ständiga återbesök ..., och där är några blåmesar och när jag inte är ute: en skata.

Väl inne igen hör jag en mus springa av och an i diskbänksskåpet, så då spelar jag högljudd musik för att slippa höra eländet (mus-rallyt) .., just nu "Blow your mind" med Dua Lipa.
(Hade ingen aning om vem hon var, men upptäckte på Spotify att det var vad sonen lyssnade till och eftersom vi har ganska lika musiksmak testade jag .., underbart är det!)



4 kommentarer:

Steel City Anna sa...

Det var en talande blick från Nelly :)

Anonym sa...

Hör inga möss men tänk jag som alltid har radio eller Spotify på. Har inget det är så mycket i huvudet nu. Längtar att allt ska bli lungt igen . Idag har det varit så snurrit i huvudet så jag är nästan rädd. Men om knappt två veckor så bor jag tyvärr inte i mitt älskade hem längre. Men det blir bra

Anonym sa...

Det var Friherrinnan som skriv

Elisabet. sa...

Steel City Anna: ja, den betyder "kan vi gå in nu så jag får lite mera mat ...?"

Friherrinnan: det ante mig!