måndag 9 juli 2018

Pling i min mobil ...


Kan jag möjligen hoppa in och ta ett eftermiddags/kvällspass, från halv tre till kvart över nio?-
Kollar snabbt spelschemat för fotbolls-VM.
Ingen match idag eller ikväll.

Ja, det kan jag.

Friherrinnan gapskrattar när jag berättar om det hela, ja, det har hon förstås hela tiden anat, att jag inte skulle kunna vare sig tacka nej eller hålla mig hemma. Hon bestämde sig helt när hon slutade; inte en enda timme till på jobbet och det har hon verkligen hållit. Men hon har kanske mer ut i pension än vad jag får, så jag knatar på när det ges tillfälle.

Nu halvett-kaffe!

8 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jag hade verkligen inte heller tänkt arbeta efter pensionen. Och till grundskolejobb hade jag bestämt sagt nej. Men... till det fantastiskt roliga jobbet med ensamkommande är jag glad att jag tackade ja. För att inte tala om hur gott det gjort för bankkontot. Men, ändå är jag tveksam till att tacka ja till mer i höst... hm...

Elisabet. sa...

Bloggblad: men det jobbet med pojkarna, måste ju ha känts så meningsfyllt (fullt ...?), och roligt att känna sig så omtyckt som du blev.., det kan ju inte ha varit ett bättre extraknäck?
Och nej, jag vill inte ha schemalagd arbetstid eller väldigt mycket, men möjlighet att hoppa in när jag kan och känner för det. Jag är glad att dom frågar mig.

Monet sa...

Tycker din ”friherrinna” (varför nu alla ska kalla sig så istället för att säga att man är pensionär?) tänker helt rätt. Om det inte är som för Bloggblad att man kommer in på helt nya och för alla parter utvecklande områden så tror ju jag personligen att det är viktigt för att kunna växla spår att man också säger definitivt adjö till yrkeslivet. Det är ju en separationsprocess och den tar olika lång tid för olika personer. Min B fick ett två-årigt EU-projekt efter sin pensionering och blev överlycklig över det - först efter det kunde han acceptera att han faktiskt var pensionär och hade möjlighet att fullt ut ägna sig åt sina olika hobbies - bilrenoveringar, pianospel, ta efterlängtade siestor, slippa väckarklocka - bara vara... Han längtade i början efter arbetskamrater, rutiner, gemensamma luncher, kunna ”göra helg” men inser idag att det där var en period han behövde i början men lika gärna kunde varit utan. Den där känslan av att vara ”behövd” gick så småningom helt över😁😁😁. Han insåg helt enkelt att hans ”bäst-före-dag” var över. Själv har jag aldrig en sekund känt en dragning åt yrkeslivet sen det var över. Allt annat, inklusive konstnärsskapet har äntligen fått ta sin plats. Sen är det ju en annan sak med ekonomin men det är ju på ett plan gräsligt att man ska behöva arbeta efter sin pensionering för att kunna leva ett drägligt liv!

Elisabet. sa...

Monet: vi människor är alla olika! Jag tycker inte alls mitt bäst-före-datum gått ut och det var ju inte för att jag inte tyckte om arbetet som sådant, som jag slutade. Att hoppa in så här vid sjukdom tycker jag är helt perfekt! Att man vill göra det för att bättra på sin ekonomi är inte konstigt, om man som jag, levt för dagen. Var och en blir salig på sitt sätt att leva. För mig känns det här jättebra! hälsar friherrinnan Nilsson.

Anonym sa...


Ja Elisabet har nog lite bättre Pension än du. Men som sjukersättning på halvtid sista 6 åren drog ner Pensionen avsevärt efter att jobbat heltid. Men mitt bekymmer var ju nacken. Sen var jag så dödens trött på denna förbaskade Posten. Har alltid avskytt. Men efter 49 år som Butiks anställd var jag less på mycket mer som vi inte behöver gå in på här och nu.så okey jag får dra in på något annat.

Jag stornjuter varje dag av min ledighet. Även om det är stelt både här o där.

och snart är min sommarvistele slut och jag är tillbaka i mitt Älskade Steninge. Friherrinnan

Anonym sa...



Har inte ångrat en dag av jag gick i Pensionen lite tidigare.

Ja, det var ett lite ps -

Friherrinnan

Elisabet. sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Elisabet. sa...

Lena: men skillnaden var ju att du nästan varje gång du kom till jobbet sa att det tog emot! Jag stortrivs ju förvdet mesta, även om man kan bli galen ibland 😉. Heltid har jag aldrig haft möjlighet att arbeta och ville inte heller. Det är ju inte många inom handeln (iaf livs) som får heltid heller. Det här tror jag blir perfekt för mig; att hoppa in lite vid sjukdom osv. Roligt att träffa kunder och ta i lite .., känna att man gjort ett bra dagsverke! Jo, det tycker jag om! Och så detta att påverka sin ekonomi. Hurra!

9 juli 2018 21:54