Förvandlingen ....
Det är egentligen helt obegripligt vad som har hänt med sigge nilsson!
I sommar blir han tio år och från att ha varit den mest asociala katt jag någonsin träffat, har han - särskilt sedan vi kom hem från Sälen - varit den största av kelgrisar!
Och plötsligt kommer han obekymrat in till oss i vardagsrummet, hoppar upp i soffan och kryper nära, nära pv och låter sig gosas med (helst vill han bli kliad på huvudet) och sedan ligger han kvar, med huvudet intill pv:s hand!
Harry ..., ja, han tycks måttligt road.
2 kommentarer:
Fina Sigge!
När Chatter flyttade hem till oss för åtta år satt hon mest högst uppe på vitrinskåpet eller låg under soffan och fräste om man kom för nära. Numera är hon superkelig och vill alltid vara med. Hon är fortfarande reserverad mot barn, även mot storebror. Däremot har hon alltid varit förtjust i lillebror och går gärna och lägger sig i med honom på kvällarna :)
mossfolk: det här med sigge - och även Chatter - är väl kanske ett bevis på att undrens tid ännu inte är förbi :)
Skicka en kommentar