lllllll
(Orkar inte engagera mig i någon rubrik).
Den här sängkammaren där jag nu ligger och sover - oftast tillsamman s med Harry - hade en gulorangefärgad tapet och en hel vägg (den som inte syns) var täckt av bokhyllor, sprängfyllda med böcker.
Trägolvet var slitet.
Nu är det mesta klart.
Kanske måste vi måla på en sväng till på ömse sidor om fönstret och ett mindre bord vid min säng vill jag ha, så där så jag kan ha nån bok eller mobilen eller ., ja, sånt, inom räckhåll. Väckarklockan, till exempel. Jag ä l s k a r min riktiga väckarklocka som tickar och går.
En bra sänglampa med riktat ljus ska också införskaffas.
Kanske nån kudde.
Tack pv!!
Det här har du gjort sååå bra.
Och golvet blev så lent och fint att gå på!
Följer nyhetssändningarna tämligen frekvent.
Det blir bara värre och värre.
Kanske var det därför jag - utan minsta tvekan - köpte två Mårbackapelargonior på Matöppet i Slöinge, där jag då hämtade ut ett paket.
U n d e r b a r t!
Femtionio kronor styck, det var ju inte farligt.
Efter nyheterna klockan 15 var det dags för USA-podden.
Jag tror, helt ärligt, att det här programmet var det som grep tag mest i mig, bäst av alla som sänts hittills och det är många avsnitt, fler än tvåhundra!
Från vänster Anders Ask (utrikesredaktör), därefter Kajsa Boglind (Sveriges Radios korrespondent i Washington, hon som i Dallas blev stoppad på trottoaren flera gånger, då kvinnor ville ge henne tips om hur hennes långa, lockiga hår skulle bli mindre frizzigt!), och som nummer tre från vänster .., Sara Stenholm Pihl (programledare för USA-podden och tidigare USA.-korrespondent och kan höras i P1:s Godmorgon Världen), och så till sist Ginna Lindberg som på ett sååå hjärtevärmande sätt vittnade om när hon nyligen satte sig på det sista planet som lyfte från Dallas flygplats.
Vilket bra program detta är!
Handlade till Sonja.
Hon har såååå svårt att ta emot hjälp, men nu blev det av!
En bara-att-värma-up-portion-med-lax-och-potatismos från fiskbilen fick följa med och när jag plockat ihop allt, körde jag till Harplinge, knackade på hennes fönster och så ställdes två kassar på altanen och Sonja tog kassarna så snart jag gått därifrån.
Ringde innan dess till friherrinnan och frågade om hon hade några veckotidningar till den isolerade Sonja? Jodå, det hade hon och dom fick förstås också följa med.
Även om jag inte är orolig för egen del - eller rädd - (händer det, så händer det) så är det så beklämmande vad som händer i världen. Det är så ledsamt så det är inte sant! Och vad ska hända i USA? Äldsta dotterns svägerska med man och två söner, hade precis börjat sitt nya liv utanför New York och vips, blev det karantän och nu hade dom sån tur att dom fick plats på ett flyg hem.
Vad hade hänt om båda föräldrarna blivit smittade eller svårt sjuka, med två mellanstadiepojkar, helt nya i landet Over There.
Själv tog jag Harry med mig och lade mig raklång på soffan i uterummet ., lät skjutdörrarna stå öppna och där låg vi i någon timme kanske och jag lyssnade till fågelkvitter och kände värmen från harry mot mina ben och tänkte på hur mycket det betyder att ha djur omkring sig såna här gånger.
Vilken trygghet.
Nu har pv kommit hem och håller på att göra blomkålsgratäng till middag.
Det har jag aldrig gjort .., jag är inte mycket för typ stuvade grönsaker, så jag kanske tar mig en varm Lönnebergakorv i stället.
Eller fil med müsli.
Eller så är kanske gratängen jättegod?
Stuvade morötter, t.ex, nej aldrig i livet!
Ha det så gott nu, den som eventuellt läser här.
Kanske blir det ett bad i morgon?
Kanske inte.
Var rädda om er!
Uppdatering: blomkålsgratängen med rökt skinka i bitar blev JÄTTEGOD!!
Pv åt den som den var, jag gjorde en sallad på olika gröna blad, färsk broccoli i bitar och så citron och solrosolja över detta. Helt fantastiskt gott! Se där! Man är inte sämre än att man kan ändra sig.
Till och med en sån enjängd människa som jag själv.
5 kommentarer:
Åhh, stuvade morötter som är så gott! Och alla gratänger! Och stuvad spenat! :-)
Anders: jo, stuvad bladspenat tycker jag ju är supergott! Nu får jag kanske ändra mig om allt sånt ...��.
Så trivsamt det ser ut i sovrummet.
I skolan hålls det inga avstånd, det går liksom inte. Och eleverna vet att de inte ska kramas, ha fingrar i näsan eller tumla runt med varandra, men de glömmer det ju hela tiden. Händerna tvättas lite nogrannare och vi skickar hem de som är snoriga, men annars är det mesta som vanligt.
Därför känns det helt surrealistiskt att komma hem på kvällen och få se/höra/läsa en dagsrapport. Verkligen två verkligheter.
mossfolk: ja, jag älskar sovrummet som det är nu!!
Och håller med om overklighetskänslan!
Vi håller oss också hemma. Min transplanterade make har nedsatt immunförsvar och då bör ju jag också hålla mig från andra. Man blir ju väldigt påverkad av alla rapporter, så häromdan när jag gick in på apoteket vågade jag nästan inte andas eftersom det var flera där och jag fick vänta. Även om förnuftet säger att personalen är ju där hela dagarna och de som var där verkade friska. Nu ska vi beställa hem maten. Lite tråkigt, för jag gillar egentligen att handla mat. Jag gillar alla typer av gratänger, särskilt med rökt skinka. Och är det dessutom Västerbottensost i, då blir det extra gott! ellem
Skicka en kommentar