Elisabet

Torsdag, dag 8 ....
Från Gislövs läge till Ystad.

Knappt fem timmar tog det oss att segla från Gislövs läge hit till Ystad. Hela tiden med åskmörka moln över land och på andra sidan ., ljust blå himmel och solsken. Kände aningen oro över att det mörka skulle ta över (åska vill jag INTE vara med om på en båt!), men det gick bra.

Eftersom vi får låna Tommys båtplats inne i Marinan, stod han och tog emot oss och visade var vi skulle lägga till. Den här gången gick det geschwindt och det är Y-bommar, sååå mycket lättare att ta sig av och  på, alltså ingen hög kajkant man ska klättra på, som på vissa ställen.

Det allra bästa med seglingen - i alla fall för mig - det är att komma till en hamn.
Att lägga till (utan mankemang) och röja upp och slappna av.
För Harry är det en mental anspänning, det märks tydligt. Oj, så han sover!!
Och oj, så lycklig han blev när han - säkerligen förvånad - upptäckte Tommy som stod där vid bryggan!!

Det är sååå skönt att ha kommit in i rutiner som fungerar!
Diskproppen till diskhon fungerar inte, så jag har fått lösa det på annat sätt. I en liten rektangulär plastbytta häller jag kokhett vatten och lite diskmedel och så doppar jag diskborsten i detta och gör rent allt som ska diskas och allt eftersom läggs detta i en tom kylbox. Sen ut till bryggan där det finns vattenslang och allt sköljs av och så torkar jag det sen. Perfekt!

Idag blev det tonfisksallad med Pauluns linser/ris och vanlig sallad, plus färsk blomkål i små bitar, till middag. Jättegott!

Att Ystad känns som hemma för mig, det vet ju alla som läst här sedan tidigare.
Så ock nu.
I morgon ska jag ta en promenad till Söderberg & Sara - bageriet på Regementsgatan - så vi får gott, färskt bröd till frukosten och om det inte ösregnar så hoppas jag på låååång promenad, antingen mot Svarte till eller i Sandskogen. Kanske ett dopp i havet?

Bilden här ovanför togs i Gislövs läge.
Å, sicken vacker promenadstig som där löper längs havet och med hästhagar på den andra sidan
Mängder med gulmåra .., och tistlar och annat som jag inte vet namnet på!

Och så här!
Ja, där var vackert.

Nu är det mörkt ute .., vi har hört lurblåsarens tutande från Mariakyrkans klocktorn .., det känns välbekant .., det ryktas om regn i morgon, ja, vi får väl se.

Lyssnade idag till USA-podden och tacket till Kajsa Boglind som snart slutar som Washington-korrespondent för Sveriges Radio. Oj, så rar hon är! Och oj, så rörd jag blev!

Nu ska jag se om någon har uppdaterat här ..., Bert kanske ..? Eller madamen i Porto? Eller mossfolk?