måndag 24 augusti 2020

Glädje ute i skogen ....


Den som hängt med här ett tag, kommer kanske ihåg att äldsta dottern arbetar på Central-IVA på Karolinska och hela våren har det varit ett enda kämpande med alla covidpatienter som fullkomligt dråsat in!
På nära håll har jag hört hur allt detta tagit kraft och ork från henne.
Tre nattpass på raken och varje pass varar i 12.5 timme.

I slutet, när det hela började avta, vittnade Maria om hur det liksom då - verkligen - började märkas hur all denna stress tagit på krafterna. Och när skyddsutrustning återigen skulle tas på för någon eller några veckor sedan (efter att det varit noll nya fall av covid-patienter) fanns det personal som inte orkade .., ja, som började gråta.
"Nej, inte nu igen!"

Uppskattning har personalen verkligen fått.
Matleveranser från företag .., möjlighet att övernatta på ett hotell nära KS för den som har arbetat natt och många mil att köra hem för att sova, ja, sånt.
En slags omtänksamhet.

Nu hade Carola bjudit in det maxantal man får vara (fyrtionio stycken, sa Maria) från Iva-personalen och hade en gratisföreställning vid Steninge Slott, ute i skogen.
Alltså inte Steninge här i Halland, utan utanför Märsta.
Tre timmars underhållning.


Maria berättade att där var två lite poppigare/religösare sånger/psalmer och förvåningen var stor när hennes kollegor insåg att Maria kunde texterna .., ja, har man haft en mormor som gått i såväl pingst, - som missionskyrkan, så sitter det väl i huvudet.

Så här såg det ut när föreställningen var slut för kvällen.
(Och jag som minns en ung dotter som sjung Frääääämling i vardagsrummet, tänkte att .., ja, ja, det skulle den där unga tösen ha vetat vad som väntade!)


När Maria sen kom hem (det hade regnat under konserten, men inte hela tiden),
såg hennes inför-föreställningens-plattade-hår ut så här.
Det kanske inte är mycket som döttrarnas mamma lämnat efter sig vad gäller arv (och lika bra är ju det), men det där självlockiga håret, det finns med!

(Och lillkillen i Malmö visar sig också ha lockar i håret, där bak i nacken).

Tack Maria att jag får lägga ut bilderna!
Jag säger som AP skrev på familjechatten: så väl värda ni var detta! 

5 kommentarer:

Barbro sa...

Fint att läsa. ♥

På tal om detta, så såg jag ett inslag på tv igår kväll där en liten jazzorkester anordnat (ja egentligen var det nog någon annan som höll i arrangemanget) en spelning i skogen.
Det såg så himla mysigt ut.

Barbro D

Turtlan sa...

Så härligt! All glädje som kan ges till de som slitit på IVA avdelningar i år ska ges!

Jag har börjat omvärdera Carola. Förut en känsliga av en ytlig person men har nog så fel där. Hon bryr sig om och är medmänsklig så det är få som är. Bjuder på sig själv och hjälper till. Hörde om när hon åkte till Grekland och hjälpte till bland flyktingar. Som exempel.

Måste varit en härlig kväll där i skogen. Hoppas det gav kraft till alla sjukvårdskollegor!

Elisabet. sa...

Barbro D: ja, jag såg det också! Så påhittigt!

Turtlan: jag har aldrig varit någon fan av Carola, rent musikaliskt, ja, kanske inte annars heller, men har precis som du omvärderat henne. Verkar genuint omtänksam. Och gospel sjunger hon ju så man får gåshud. Eller jag.

Bloggblad sa...

Vad roligt att de får den uppskattning de förtjänar, även om sovmorgnar och lite extra i lönekuvertet (ja, eller direkt på kontot) hade suttit bra också.

Mina, då 3 och 5 sjöng: Främling, vad DRÖLJER, du för mig... Det felet satt kvar länge även när de visste vad ”döljer” betydde.

Jag flinar lite åt att pv vill fixa själv med båten ... stor igenkänning! När Per envisades med att byta motor själv, kostade alla tunga lyft honom en näthinneavlossning... (som han hann få opererad). För ett par veckor sen när vi hade stopp i köksavloppet, låg han och rev där i två dagar och uppfann verktyg att rensa med. Här tas inte in några hantverkare (som du kanske har sett på byggställningarna vid husmålandet?) Jag har inga problem med att be om hjälp. Men han är envisheten personifierad.

Elisabet. sa...

Bloggblad: jodå, dom har fått kompensation i lönekuvertet, men pengar hjälper ju inte alltid. Pass på 12.5 timmar och med patienter som kom i en aldrig sinande ström, värmen med all skyddsutrustning och alla som dog .., ja, det tog på, det märktes ju.
I en av offerterna kunde man tydligen pricka i vad man eventuellt kunde tänkas göra själv och frånsett själva träet på däck och lite annat, så finns det ju mycket han kan bidra med. Men främst är det nog den ekonomiska biten han tänker på :)