onsdag 15 december 2021

Onsdag ....


Nu är så gott som all snö försvunnen, frånsett några uppskottade högar, men dom är små. Nåja, det är lika så gott det, allra helst som SMHI:s tiodygnsprognos visar på plusgrader mest varje dag. 

Här på bordet till höger om där jag sitter, trängs inbetalningskort från allehanda organisationer. Nästan dagligen kommer nya brev och jag undrar ibland vad det kostar dem i porto, men kanske är det så att får man ingen påminnelse, så blir intäkterna färre? Så måste det ju vara?


Igår ett besök i Skallkrokens hamn. Pv som då rullskidat i nästan två mil, han var följaktligen svettig och beslöt sig för ett ytterst, ytterst hastigt dopp. Själv avstod jag. Friherrinnan hade fått absolut vinterbadförbud av någon läkare och jag blir osäker och känner mig tveksam ..., men kanske idag ändå? 
Så fattig tillvaron blir utan dessa endorfinkickar! Och enbart känslan att man klarar livhanken .., den är inte dålig! 


Drömde så hemskt natten mot idag .., att jag drev iväg med segelbåten och det var inte sommar och varmt, utan stora isflak och hård vind, inte som på bilden när pv och exet seglade iväg med båten till Vindön på Orust. 


Bilden: modiga kvinnor som protesterade mot regimen. Vilket civilkurage! 
Fotot från AFP/TT

Vaknade ångestfylld .., tog mig en promenad på Twitter och tänkte på den belarusiske oppostitionsledaren Sergej  Tichanovskij som nu - tillsammans med likasinnade - dömts till långa fängelsestraff. Arton år enbart för denne Sergej!  
Så hemskt! 
Och fru och barn har han och kanske övriga också. 
Arton år. 
Tänk tanken.

Under min tid i lilla affären i Ystad, fanns där en ung kvinna från just Belarus. Vi kom att samspråka och hon bjöd hem mig till sin lägenhet och berättade att hon studerade i Malmö på högskolan och hur förvånad hon var över att svenska kvinnor var så ... "okvinnliga". Själv hade hon den första dagen kommit till högskolan i lårhöga stövlar och kort kjol och sade att hon kände sig så ... utanför.
Vart tog hon vägen ...?

Sånt kan man fundera på en onsdag i december, allt medan Eva Cassidy sjunger så fint för mig. 

3 kommentarer:

Turtlan sa...

Då kan undertecknad bekräfta att sån kommentar om kvinnlighet har jag också fått. Eftersom vi har en ingift kvinna från östra Europa så har hon sagt en och annan gång till mig att jag inte klär mig ”kvinnligt” samt inte är målad. Typ så.

Ja ja! Hon visste nog inte riktigt vem hon sa det till. Hon sa det till ryggsäck och jeans kommer att råda länge till. Likaså ingen smink eller nästan ingen. Nagellack har jag nog aldrig använt men sånt är nej nej i vården

mossfolk sa...

Visst känns det märkligt ibland -att så stora summor av det vi ger som bidrag går till sådant som administration, löner, reklamutskick… Det har de ju alldeles säkert räknat på, men jag känner mig ändå lite skeptisk. Rädda barnen eller Röda korset till exempel, vars generalsekreterare har nästan 100 000kr i månadslön.

Elisabet. sa...

Turtlan: ja, jag tillhör väl samma förening som du själv :) Hon var hur rar som helst den här kunden/kvinnan - vars namn jag tappat bort - och jag minns tydligt hur förvånad hon var.

mossfolk: jag kontaktade för länge sedan någon av dom här organisationerna och sa att jag avstår tackkort, men svaret var att om dom inte skickar ut såna, ja, då tror många att pengarna inte kommit fram. Att man upplever det nonchalant från organisationens sida.