Spridda skurar ....
Att hålla en tidning i sin hand och vad den kan berätta och vilka minnen den framkallar .., om det berättar Gunnel på ett så härligt sätt.
Ja, jag tycker verkligen om hennes sätt att skriva!
Dessutom har hon en slags härlig lågmäld självironi som jag ofta känner igen hemifrån, eller ja, inte bara hemifrån, utan ofta norrifrån.
Gunnel finns i min länklista (NÄRA MIG).
Nåja, pilen visar i alla fall hur ett litet fotografi av AP singlat omkring i min tillvaro under en hel massa år. Hur som är det ju ett smärre mirakel att det inte har försvunnit.
Igår på loppisen i Falkenberg köpte jag flera begagnade fotoramar - faktiskt till inget pris alls, den här kostade fem kronor - och nu har det väl tummade fotografiet fått hamna inom glas och ram. Där sitter hon, en liten AP och rensar fisk på gräsmattan hemma i Malå. Fisken visade sig dessutom ha en annan liten fisk i munnen och det kom hon ihåg genast jag visade bilden.
Och det ena ger det andra.
Idag på morgonen läste jag den här ledaren i Svenska Dagbladet.
Eftersom båda döttrarna har ägnat sig - och en fortfarande gör det - åt hästar och ridning med allt vad det innebär, fann jag artikeln oerhört intressant.
Ännu mera spridda skurar.
Undrar om någon som tittar in här känner igen den här mannen med sitt yviga skägg?
Nej, det gjorde inte jag heller, förrän jag googlade hans namn.
Håll med om att skägget nästan liknar ullen på ett får!
I någon halvtimmes tid har jag - för tusende gången - letat efter adressen till vännen Bente i Norge. Till sist gick jag in på gamla messenger-meddelanden och där hittade jag den .., jag hade själv tagit en bild av julkorts-adresslistan och där stod att hon bor på Helge Waeringsaasens Väg.
Då funderade jag över vem denne Helge var, han som fått en väg uppkallad efter sig?
Jo, minsann! Här kunde man få veta hur det låg till. Så intressant! Vilken personlighet han måste ha varit!
Sist av allt, i morse låg jag och lyssnade till Europapodden som handlade om det stundande valet i Frankrike och vilka kandidater som finns.
Här är en av utmanarna till president Macron. En kvinna! Valérie Pécresse, femtiofyra år ung eller gammal.
Programledaren Claes Aronsson bjuder ofta in olika experter på diverse områden och idag var det - förutom suveräna Susanne Palme som nästan alltid är med - Marie Nilsson Boij (SR:s korrespondent i Sydeuropa) samt Tomas Lindbom (Frankrikekännare och författare).
Sååå imponerad var jag av dessa båda som var så vältaliga; knappt att dom en enda gång stakade sig eller hmmm-ade!
Och en stor eloge till programledaren som alltid fördelar ordet på ett - i mina ögon - perfekt sätt. Aldrig att det blir så att gästerna avbryter och pratar i munnen på varandra!
4 kommentarer:
Tack för berömmet! Jag rodnar! Vilket mysigt skägg på den gamle farbrorn. Nästan så man skulle vilja känna på det.
Gunnel: ja, ungefär så! Han ser snäll ut på bilden.
Nu är det lätt att läsa vad du skriver - på min stora stationära dators skärm... och då jag plitat ihop ett litet inlägg är det lätt att klicka över till dig då mina länkar till läsvärda ligger kvar.... TACK! Tack för skrivinspiration..
lifeblog: och nu finns du i länklistan, som förr i världen!
Skicka en kommentar