Besök på vårdcentralen tidigare i veckan. Vi är fem personer i väntrummet, tre män och två kvinnor. Männen tycks känna varandra, i alla fall två av dem och det pratas friskt. Så öppnas dörren och en fjärde man kommer in och slår sig ner. Han är storvuxen och tycks stressad. Intill honom en äldre herre. Denne frågar den storvuxne hur han har det.
"Jo, det ska jag säga dig, att jag har varit med om grejer .., jag har haft ett så högt blodtryck så dom fick testa med fyra olika EKG-maskiner (jag tänkte att han kanske menade blodtrycksmanschetter) , men det var lika högt varje gång och sen fick jag hjärtstopp, ja, jag dog men återupplivades! säger mannen.
Det är väl ungefär då som jag lägger ifrån mig tidningen "Gård och torp" och jag är inte den enda som slutar bläddra i någon slags lektyr, det gör kvinnan intill mig också. Och vi får veta att den storvuxne - under hjärtstoppet - mötte sin far och mor .., ja, hans far hade leende kommit emot honom och gett honom en sådan varm kram!
"Det ska ni veta, aldrig att jag kommer att vara orolig för att dö hädanefter .., det här var helt fantastiskt, vilken upplevelse!" säger mannen.
Precis då kommer sköterskan och säger att nu är det hans tur och det j u s t som man hade önskat få veta lite mera om det där mötet ..., men han skyndar iväg och jag tänker på hans skyhöga blodtryck som ingen lyckats få ner och jag tänker också på att jag själv drömde om min pappa härom natten .., han satt i den bruna skinnfåtöljen hemma i Malå och jag hade tappat en husnyckel och frågade honom om han visste var den var. Det var på det hela taget så otroligt verkligt, så på morgonen berättade jag om drömmen för pv och sa att "hoppas att det inte var något för-möte" ..., ja, så där så att ens tid är ute.
Nåja, ännu är jag i livet och klockan är lite över tolv den här torsdagen i slutet av maj.
2 kommentarer:
Mysigt med blommor i väntrummet på vårdcentralen. Man mår genast lite bättre.
Gunnel: Det var bl a därför jag valde den vårdcentralen, men ack ..., den sagan blev all! Inga blommor på bordet, inga sköna fåtöljer, adjö härliga soffan! Nåja, jag trivs bra där. Vänlig personal och det är ju det viktigaste! /Elisabet
Skicka en kommentar