Kväll för en magister ...

Då sitter han ute under parasollet (som har gått sönder ..) och rättar nationella prov.

Två timmar tidigare i eftermiddag .., och så på´t igen.

Jag vet en som längtar efter sommarlov.

Och så ett kvällsfönster från Kaxholmen ...

"Hej Elisabet!

Sitter på balkongen och njuter av den fantastiskt ljumna kvällen. Det är ca 21 grader varmt här i Kaxholmen.

När jag tittade in genom fönstret (för att tjuvkika lite på ESC) så ser jag solnedgången spegla sig.

Helt ljuvligt är det."

Sportiga Jenny./

Innan jobbet ...

Ja, just så enahanda är mitt liv.

Det är till eller från jobbet eller efteråt och ömmande knän och ibland nån resa till Falkenberg eller Helsingborg.

Med fyra timmar kvar av frihet, går jag ner till stranden.

Harry får följa med och går för en gångs skull sååå lugnt och fint! 

Vid parkeringen möter vi en ung kvinna med två barn; två töser i likadana sommarklänningar.

Harry viftar på svansen.

Och det kan väl aldrig bli vackrare än just nu, i maj?

I dikesrenen växer förgät-mig-ej och maskrosor och vita blommor som jag inte presenterats för.

 

Igår var det isbitar i havet - idag är det ljummet -!

Två gånger badar jag .., dyker .., simmar ett par längder .., allt medan harry förvånat tittar åt mitt håll.

Va?

Vart tog matte vägen?

Efteråt går vi över ängen och följer stigen där jag i fjol såg en orm.

 Och nu blommar Eckes syrénhäck och fruktträdets blommor svävar som vita moln mot himlen!

Se där .,. där står Eckes fru Britt - hon som jag tycker är så ofattbart vacker - och ansar buskarna!
En stunds småprat ("menar du att det gick att bada idag ..!"säger hon häpet) och Ecke, som numera ser förfärligt dåligt, kommer lunkande och han har halmhatt på huvudet och harry blir rädd och vågar sig nästan inte fram .., "men kom nu lille harry, du är då den gladaste hund jag har träffat!" säger Ecke, men harry kryyyper försiktigt .. och gömmer sig bakom mattes ben.

Och nu är det precis en och en halv timme tills jag ska moppa iväg och i morgon är jag ledig och på söndag åker vi nog till Ystad och tittar in på Åbergs Trädgård och kanske lunch eller middag på Marinan .., ååå, så jag längtar!

En bild på sjukhuset ...

... var det tänkt att jag skulle hitta, men det blev den här i stället - en kruka på en trappa någonstans i Ystad

Sjukhusbesöket gick galant! 

Och nu förstår jag varför det var så svårt att hitta rätt förut .., det var när det dags för besök till ortopeden, då ska man nämligen krumelura sig mellan två byggnader och det var då jag mötte flera stycken som frågade mig hur man skulle komma sig till just ortopede

I alla fall ett tag.

Röntgenmottagningen ligger på plan 2 och dit tar man sig lätt som en plätt. 

Vi var tre kvinnor som satt i väntrummet och det tog inte mer än en minut, så hade alla ropats in .., ja, jag hann just ta upp en gammal, utnött Hemmets Journal, så var det min tur! 

Sjuksköterskan var rar och trevlig (från Småland, pratade tyst .., jag hade svårt att höra vad hon sa .., och hon frågade "är du från ..., ja, från Norrland ..?" och jag sa jo, det är jag, "från Västerbotten" .., och så fick jag vrida och vända mig och berätta om mitt knä och sköterskan sprang ut och in och tittade på bilderna och sa att den första blev bäst.

Jag kom ihåg när jag var liten och fick följa mamma till sjukstugan. 

Mamma kunde det här med röntgen och jag fick följa med i mörkrummet och titta på stoooora plåtar med skelettbilder på och plåtarna doppades i nån slags framkallningsvätska och hängdes sedan upp med hjälp av klämmor. Oj, så spännande det var! 

Nu, syns allt direkt i en dator! 

När klockan var tolv minuter över åtta, satt jag i bilen och körde hemåt. 

Överallt såg jag blommande körsbärsträd, kastanjer och syréner .., det doftade himmelskt! 

 

Mot nya djärva mål -(punkter).

Nu på morgonen ska jag befinna mig på röntgenavdelningen i Halmstad.

Klockan 8.00 pip, är det dags.

Förra våren skrev jag en insändare i Hallandsposten, där jag tipsade det svenska orienteringslandslaget att de hädanefter kunde förlägga sina träningsläger på just Halmstad sjukhus, där dom då kunde försöka att hitta till rätt avdelning!

Det så kallade målpunktssystemet är garanterat uppfunnet av någon nitisk läkare, ja, som har räknat ut att om man låter patienterna irra omkring tillräckligt länge i sjukhusets trappor, hissar, våningsplan .., så kommer dom att vara så utslagna, att när - eller om - dom alls hittat rätt, så orkar dom ändå inte med att bekymra sig så mycket om sina sjukdomar, eller så är dom är redan avlidna när det är dags för besöket hos läkaren.

Ajöken, sa fröken.

Tidig morgon (nästan natt) i Halland ...

Dagens fönster ....

.. har legat en stund och vilat i fönstermappen .., men här kommer dom!

Fönsterfångerska var Ulrika uti Västmanland, men jag tror att bilden togs i Dalarna.

Senare: nej, så var det inte alls .., det var här hon viftade med håven!

Sista akten ...

I maj månad är det inte bara jag som är trött efter arbetsdagens slut, även pv tappar fart.

"Ja, det är mycket nu .., rättning av nationella prov och utvecklingssamtal inte minst ..", säger han.

Han är mentalt trött, jag har ont i mina knän.

Från tv:n har vi lyssnat till mindre trevliga vittnesmål från Lundsbergs internatskola (det är alltså där framtidens ledare ska fostras ., bäva månde vi!) och senare: om den italienska maffian.

Cosa Nostra.
Död och Förintelse.
Sorg och Förtvivlan.

Tur att man inte bor på Sicilien, tänker jag.

Det är onsdagkväll i maj år 2012.

Genom söderfönstret som står helt öppet, hörs fågelkvitter.

en timme innan jobb ...

går jag ner till havet med harry

upptäcker en död plattfisk på stranden

och långt där borta - vita segel mot horisonten -

vattnet är iskallt

och det är förfärligt långgrunt

ett elände är det

i alla fall

för den som vill doppa sig snabbt!

efter femton meter vänder jag

ingen kommer ändå att säga "men å, vad du är modig!"

och harry bryr sig inte

han är mest intresserad av den döda fisken

hemma igen

går jag iklädd en blåturkos sarong från Thailand

insvept till midjehöjd är jag

- ja, om det nu hade funnits nån midja -

vill säga

brösten hänger fritt

det är så där som på bilder från Afrika

och starens ungar skriker högt, högt

när mamman kommer med mat

Dagens fönster ...

... kommer från Portugal och då förstår ni ju att det är annannan som varit framme med håven.

Och inte hade jag en aning om att "klädstrecken" liksom är fastmurade i hållare i själva väggen!

På söndag är det Mors Dag och vi är många, vi som inte längre har någon mamma kvar i livet.

Ingen att skicka Mors-Dagskort till .., ingen som får en bukett vitsippor eller blommande syréner .., ingen tårta, inget kaffe, ingen flagga som smatter-fladdrar i vinden.
Ingen mamma som svarar när man ringer.

När man då läser sista raderna i fönsterfångerskans rader, får man nästan ont i hjärtat.

Kväller - vilken häftig rubrik -!

Helvetiskt varmt hela dagen och hemskt att jobba .., trots att fläkten gick för fulla segel mest hela tiden!
Kunderna var rödflammiga och tjugoåtta grader varmt orsakade närapå kö till solskyddsmedelhyllan.

Men roligt mellan varven!

En äldre dam frågade om jag arbetat hela dagen och jag sa att näää, jag har ju varit på dop och då - det var helt underbart - hakade hon på direkt.

"Ja, just det, jag såg dig ju, sån fin klänning du hade!" sa damen och smajlade filurigt.

Åååå, jag älskar när det klickar bums mellan människor!

Kom hem vid halv nio kanske och hade så ont i knäna att jag knappt tog mig från garaget till huset och pv var minst lika trött ..., "vilken överjävlig dag!" sa han och suckade och berättade om klassrum med stora fönster och en byggnad i tegel som konserverar värmen och sen var det prov hit och dit och annat strul, men nu hade han kokat rabarberkräm i alla fall och vi satte oss ute på altanen och bara  n j ö t  av svalkan!

Ja, ja .., jag vet att man inte ska klaga över värme, men nu är det helt enkelt så att jag tycker helt enkelt inte om när det är så här kvavt och hett. 

På radion hörde jag idag att det vimlar av till-salu-hus i Grekland.

"Jo, men dom husen får dom gärna behålla själva ...!" sa jag till pv och tänkte på när Emma och jag senast var där och det var fyrtio grader mest hela tiden.

Och barndopet var bara ljuvligt och aldrig mera ska jag klaga på kungahuset eller monarkin, nej.
Mer konsekvent än så är jag inte.

Finurlig och vettig present från regering och riksdag till den lilla prinsessan: tvåhundra barnböcker av svenska författare (som jag förstod det) och alla var, enligt talmannen, "politiskt korrekta" - ja - han sa det leende.

Och nu ska jag ta en match mot doktor Groda .., ni vet, Lyckliga Grodan.
Vi ska Rumbla.
(Från början slog hon mig hela tiden och jag blev så stressad .., så snart hon utmanade mig blev jag lite nervös. Sen ändrade jag taktik och låtsades att det var någon annan .., då gick det bättre- om hon nu inte fuskar och låter mig vinna - ,-)

Så snopet .., eller nån slags påfyllning ...

Eftersom ledigheten nu är över (söndag och måndag, som har känts som en lång semester!) bestämmer jag mig för att förgylla den här dagen med ett besök på Solhaga Bageri i Slöinge. Jag tänker köpa några nybakade levain-brödbullar, så där till frukosten .., och så kan jag vid halv tre köra till jobbet och ha den där glädjen kvar inombords.

Men bensintanken måste fyllas på och alltså tar jag sikte på Getinge.

Jag kör söderut mot Steninge (där vi hade bloggträff) .., ser människor promenera nere på stranden .., svänger vänster och kör längs smala vägen förbi huset där Sven-Åke och Elvy bor (Sven-Åke = hjälper till i affären och är bara helt underbar!) ..., passerar tunneln av bokskog (bilden) .., ser skolbarnen i Steninge kyrkby gunga och spela fotboll på skolgården .., ser den vita kyrkan och tänker att där, ja, kanske att jag en gång kommer att ligga begravd just där - men så kommer jag ju ihåg att min aska ska strös ut i havet - jaha, då behöver jag inte bekymra mig om den saken och jag skulle nog inte känna mig hemma i kyrkbyn heller; jag har liksom ingen anknytning dit.

Getinge är ett större samhälle än man tror och jag fyller tanken på bensinstationen och kör sedan mot Slöinge. Det visar sig att motorvägen från Heberg och söderut är avstängd och jag möter en evig ström av bilar och tar mig knappt över vägen, då, när jag ska svänga vänster och in i Slöinges lilla centrum.

Men åååå, bageriet är STÄNGT.
Öppnar onsdagar.
Jaha, ja.

Nå, bra kvinna reder sig själv .., eller i alla fall reder Matöppet tillvaron till mig, så jag köper en färsk limpa, några gula tennisbollar till harry, post-it-lappar och sen kör jag lilla vägen hemåt igen.

Vid en bro står en raggarbil, modell cabriolet .., och i bilen sitter en man i min ålder och spanar ner mot en äng. Jag vänder mig om för att försöka komma på vad han tittar på .., jaha, där nere står tv tranor!

Vid skylten där det står Skällentorp, stannar jag till och beundrar hästarna.
Vilken underbar tillvaro att vara häst i!
Vilka omgivningar!
(Och eftersom jag läser AP:s  blogg, så vet jag hur krångligt det kan vara det här med rangordning mellan hästar och då tänker jag på det också.)

Och sen är jag nästan hemma ..,. passerar bara Ugglarp och så sista raksträckan innan jag svänger höger in på vår lilla väg.

Bilderna togs med min I-phone och jag använde appen Hipstamatic.
Och nej, den speglar inte verkligheten, men ändå så är det precis vad den gör .., den speglar m i n
verklighet och jag tycker om allt det gröna och jag tycker om det fyrkantiga formatet.

Nu ska jag njuta av sista timmarna här hemma och sen blir det prinsessdop.

Dagens fönster ...

... kommer härifrån.

Tack! säger jag.

I landet Halland ...

Vid sextiden går vi ner till stranden och låter harry springa fram och tillbaka och hämta pinnar i havet.
Plask - plask!
Glädjen är total!

Långt ifrån vattenbrynet sitter barnfamiljer och grillar korv.
Prat och skratt.

Hemöver tar vi vägen genom hästhagen, där det numera inte är några hästar.
Marken är rosaprickig av underbar trift.
Det porlar från bäcken.
Jag hör näktergalen och tänker att det låter som vore jag i zoologisk affär med mängder av kvittrande burfåglar.

Och nu kväll.
Och sen jobb .., ett par veckor med mer timmar än vanligt och postinformation och röntgenbesök och hoppa-in-för-någon-som-vill-vara-ledig-nästa-söndag.

Så länge får man fylla på, allt man bara kan.

(Bilden togs med min I-phone. Så här som bara ta-upp-och-ta-bilder är den jättebra!)

Nästan som hos Mian i Västergötland ...

Ja, nåt jag bara ramlade över.

Idag ...

... blev det högsommar.

Svetten lackade (man är nog i undergångsåldern ...) och med ojämna mellanrum gick jag in och duschade i svalt - för att inte säga kallt - vatten.

Flädersaft och kaffe på bordet.

Ägnade någon timme åt DN, allt medan harry låg och flämtade i skuggan.

Litet möte på stranden ..

Och bara för att man tittar in hos den makalösa fotografen Västergötland, så kan man kanske inbilla sig att detta är en Chrysomela populi, dvs, en aspglansbagge.

Det var knappt att jag hann slänga upp i-phonen och någon större skärpa blev det inte.

Och hela stranden var fylld av hälsningar ...

I en timmes tid eller kanske lite längre, blev jag kvar nere på stranden.
Gick ut i det iskalla vattnet, men doppade mig inte.
På väg hem var lilla stigen kantad av trift.

Nästan hemma växer såna här små skönheter bland allt det gröna.
Min kamera, min Canon, håller på att tacka för sig (den har verkligen varit en trotjänarinna under flera år!, hängt med i ur och skur och bott i min anoraksficka nästan för jämnan .., redo att träda i tjänst .., men nu är det hopplöst att få skärpa på bilderna, så jag får ta hjälp av redigeringsprogrammet och då blir det som det blir ...), men nog ser man väl ändå hur oändligt vackra dom är, dom små blommorna!

Det bästa den här morgonen ....eller Barbro med stridsvana.

Ååå, vad jag älskar SVT!

Först ett inslag om en ung man som under lång tid fått sms och mobilsamtal från socialdemokratiska höjdare, vilka trott att dom hamnat hos Carin Jämtin (s). Det kom sms och vanliga samtal från Håkan Juholt och andra och den förvånade mobilägaren hade t.om. ringt socialdemokratiska kansliet och berättat om detta, ja, för att få ett slut på det hela, men samtalen fortsatte att komma.

Till slut spelade han med lite, utan att ljuga om sin identitet, ja, önskade Juholt God Jul och så.
Om detta satt den mycket sympaatiske killen och berättade i Gomorron-tv alldeles nyss och jag loooooog mest hela tiden!



Och medan jag fixade kaffet och hörde bryggaren sörrrpppla och doften singla sig in i vardagsrummet, såg och hörde jag fru Barbro Boström i Umeå, 101 år, berätta om när en inbrottstjuv trängde sig in hos henne och hur hon hytte med käppen och sa att han skulle pallra sig iväg, annars skulle han få pisk.

Ni är säkerligen många som redan har sett det här klippet, men om inte - ta er en titt -!!

Blir man inte glad av detta, då är det illa.

Måndag i maj ...

Och medan jag hänger tvätt ...

... tänker jag på hur många kvinnor runt hela vår värld som gör just detta, just idag.

Kvinnor i Brasilien och Argentina, i Kina och Indien, i Sydafrika och i Australien ..,.ja, kvinnor över hela världen och i alla åldrar .., ja, oändligt många är vi, vi som just den här måndagen i maj bär tvätten med oss ut i det fria och hänger upp på linor och allas våra liv är unika; somliga lever ensamma, andra är änkor, somliga är gifta och måhända olyckliga och funderar på hur livet ska bli och andra är nygifta (eller har varit gifta i en evighet) och livet är en dröm! 

Somliga har mycket pengar på sina bankkonton och sover gott om nätterna; andra ligger vakna och funderar över hur man ska få tillvaron att gå ihop och kanske finns det knappt pengar till tvättmedel?

Allt det tänkte jag på medan jag hängde upp överkasten på spända linor mellan två plommonträd. 

Och småfåglarna kvittrade och solen flödade.

Dagens fönster ...

... kommer från rallymadamen Ulrika som lever ett helt annat liv nu, än när jag träffade henne för första gången och det är många år sedan nu .., sex år sedan, kanske?

"Också ett slags fönster ...", har hon skrivit till bilden.

Och lycklig och harmonisk tycks hon vara, tillsammans med herr Rutgersson.

Pilarna visar dagens fönster.

Malmö - Ystad längs väg 101 ...

Igårkväll hämtade ju Anders pv:s gamla cykel, ja, nu ska det tränas inför Vätternrundan om exakt en månad.
Anders har väl knappt cyklat på flera år .., inte några längre sträckor i alla fall, men nu inleddes alltså träningen med sikte på att ta sig dom där trettio milen runt Vättern.

Tidigare ikväll ringde telefonen.
Det var sonen som då hade lämnat Malmö och nu hade cirka femton kilometer kvar till målet i Ystad (till pappan och hans fru Karin) och sen blir det tåg hem igen.

Om jag säger som så .., så lät han väl inte så där alldeles överlycklig.
"Fy ..,(fult ord), motvind precis hela vägen!" sa han och lät lätt deprimerad.

Nu är han framme i Ystad, eller sitter på tåget tillbaka till Malmö och då kom följande sms:

"Ja, jag vill vakna i sängen hemma. Men jisses, 24 mil till ...."

Jo. jo.

På bilden ser han ju i alla fall glad ut, men det kanske är för att han får träffa labradoren Meja.

Fru Mossfolks glädje ....

Hej Elisabet! 

 

Äsch då, nu missade jag ju lotteriet.

 

Mest glad i veckan var jag i alla fall igår när prästen förklarade oss man och hustru.

En helt underbar dag blev det och jag får nästan ont i magen när jag tänker på hur familj och vänner ställt upp och hjälpt till att på alla sätt göra vår dag så fantastisk. 

 

Och gudbarnet och hennes storebror var sååå duktiga i kyrkan. 

De vågade till och med gå framför oss fram till altaret!

 

Alldeles lagom stort var det och efteråt blev det fika med en massa trevligt prat och några fina tal. 

Och alldeles intill fanns ett lekrum där barnen befann sig stora delar av tiden.

Utanför sken solen så att vattnet glittrade.

Whii jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det!

Hälsar FRU Mossfolk

Ps. Tack så mycket för kortet! Jag kände igen stilen direkt på kuvertet :) Ds.

 

Elisabet säger: men nu är det så, kära fru Mossfolk, att det fanns ett till lotteri ämnat bara för nyblivna brudar och den vinsten kommer med posten ,-)

Det som gjorde Barbro mest glad ...

"Vi har gjort vår årliga roliga resa till södeurt, där vi umgåtts med goda vänner, ätit gott och blivit guidade i det vackra platta landskapet.

Jag fick Ampeltomater och Surfinier med mig hem som jag ska vårda ömt och strax plantera i större krukor. 

Hälsningar Barbro."

Och här är vinnarna ....

Det bästa som hände i veckan ...

Eva från Tyresö säger så här ....

Den här veckan fick jag gå på konsert i Haninge!!!

En utomordentligt inspirerande konsert.

En glädje-kick!

Det trodde jag inte (att jag skulle få gå på konserten), för det var utsålt,  men jag blev inbjuden av Rikard Wolff . 

Vi har följt honom sedan 1991 och haft många fina stunder på konserter. 

Dottern Maja och jag körde dit.

Så härligt avspänd konsert med många av våra älsklingsmelodier och med den unga vackre stipendiaten Adam Pålsson som sjöng tillsammans med Rikard ibland.

En av de deltagande musikerna liknade Lisa Ekdahl.

Det var inte konstigt alls för det var Milton , hennes son. 16 år?

Ja det var en högtidsstund som ger kraft för en lång tid framåt......

Veckans glädjeämne!

Turtlan från Värmland, berättar om sin glädje ...

Hej!

Finlandsresan i helgen som var för att titta på en båt är min veckas bästa utan tvekan.

Allt flöt så fint och nästa fredag så kommer vår nya båt hem till sin nya sjö.
Inget hav som hemma i Finland men i alla fall till en sjö som är stort som ett innanhav!

Solen kom på söndagen där i grannlandet. Under tiden som M skrev köpepapper satt jag i solen på trappan till huset som båtklubben hade där vid den lilla hamnen.
Njöt av stunden och solen. Njöt av livet!

På flygplatsen i absolut sista (!) minuten köpte vi med ett Munintroll i form av ett mjukisdjur. Den ska bli vår maskot i båten för båten kommer ju från Muminlandet.
Nu i efterhand så ser jag att det var visst Snorkfröken som vi köpte med  :-)    

Det var Min Bästa!

Å en bild på båthuset kommer med.

Turtlan

Cecilia N från Härnösand, säger så här ...

Den här veckan har varit en ganska gråtrist vecka än så länge (torsdag kväll)

Jag vet inte om det finns så mycket att se fram emot det som är kvar heller, förutom att maken kommer hem efter en arbetsvecka i fält.

Så hittills har det bästa varit att jag hann åka hem på samma "pling" som jag åkte till stallet med för att rida. Men det visade sig vara inställt och de hade missat att meddela mig det. Så det blev nog bara en "något mindre besvikelse än befarat" det där med att bara behöva betala en bussbiljett.

Cecilia N

 sportigajenny säger så här .. 

Nu har visserligen inte hela veckan avverkats än, men jag tror nästan ändå jag vågar påstå att det bästa i veckan för mig hände redan i måndags. Det var då jag fick veta att jag fått ett vikariat på Gränna Turistbyrå under en längre tid. Till och med januari 2014 om jag inte har helt fel. Och vikariatet startar den 1 oktober. Så nu sommarjobbar jag på turistbyrån/museet fram till sista augusti. Sedan tar jag lite välförtjänt "semester" på två veckor innan jag faktiskt går in och jobbar två veckor då personen som går hem på lite mammaledighet ska ha semester i två veckor innan hennes mammaledighet startar!
Och mitt vikariat startar!
//sportigajenny

Eva på Frösön berättar om sin glädje ... 

Hej Elisabet!

Lotteri, det vill jag inte missa :)

Det bästa under veckan var att jag äntligen lyckades fånga storspoven på bild. Ingen lätt uppgift men det funkade när jag satt i bilen. Storspoven är för mig vår och försommar och det är en häftig fågel med sin långa näbb.

För övrigt så är denna vecka fylld av förväntan.  
På söndag (läs: idag den 20:e maj) åker jag och vår yngsta till byn Lardos på Rhodos. Jag gruvar mig för flygresan, förutom den så ser jag fram emot att möta det grekiska livet igen, det var längesen.

Kram Eva.

Ellem från Skellefteå säger så här ...

Hej Elisabeth!

Ingen tvekan om vad som varit det bästa för mig denna ! 

 För tio år sen började jag odla i sand och gräsklipp och byggde då en träsarg som skulle hålla sanden på plats. De sista åren har den börjat bukta betänkligt och jag har gruvat mig för att ta tag i det. Mest för att jag inte riktigt visste  hur jag skulle göra mig åt på bästa sätt. 

Och när så en bräda släppte,  insåg jag att nu måste det ske något. 

Men hur skulle jag få hem bräderna i lilla Golfen? Då säger min snälle granne, att allt det där skulle han hjälpa mig med. Så vi  tog hem bräderna med hans bil  och sen började vi riva  och bygga nytt. Ja, han byggde det mesta och jag var väl mest hantlangare. Två kvällar senare var allt klart. Snyggt och stadigt. Håller säkert minst tio år till! Och en stor sten (sandhög!) hade fallit från mina axlar!

Nu står  Kungsängsliljan  i knopp. 

I bakkanten blommar Julrosen  och krolliljorna växer synligt för varje dag. 

Nu ska jag endera dagen så lite grönsaker. Sanden blir fortare varm än jorden. 

I kväll har vi bjudit grannarna på middag som tack för hjälpen och haft en trevlig stund.  

Kram, ellem

Glädjerapport från Ulrika i Västmanland ...

En ständig glädje är han, men jag tar med honom ändå: lille Max. Och igår gjorde han rallypremiär och det gick så himla bra! Matte är sååå glad för det!
Han brydde sig inte om alla rallybilar och alla ljud utan var bara sitt vanliga glada, coola lilla jag. :-)
Han bryr sig inte nämnvärt om andra hundar (han kollar på dem och hälsar/busar jättegärna om han får, men det är aldrig nåt dra en massa eller mopsa sig eller nåt), han hälsar glatt på precis alla och blir öööverlycklig när det kommer barn som vill klappa honom.

Åh vad jag älskar den här krabaten!

En annan glädjepärla var just besöket på rallyt i Hällefors igår. Att få höra ljuden och känna stämningen... härligt!
Och få träffa en massa härliga rallybekantingar, man blir så glad!

Och att det dom senaste dagarna varit härligt, skirt, ljusgrönt, soligt och fågelkvittrigt!

Min egen glädje från veckan som gått ....

Det är som vanligt sällan något riktigt storslaget som har gjort mig varm i hjärtat, mest bara "ögonblick".

Som igår när jag stod och väntade på sonen som skulle komma med tåget och jag såg honom komma gåendes på perrongen finklädd från ett barndop i Skåne och kramen som man får när man möter honom och jag bara når till armhålorna knappt och hans högerarm runt mammas axlar - det är en sån innerlig glädje -.

Och glädjen var jag gång jag duschar och står i badrummet och tittar ut genom fönstret .,. mot jordgubblsandet till och mot plommonträden och jag ser den lilla påskkycklingen som numera är tovig och tilltufsad och står så snällt på fönsterkarmen.

Söndagfrukosten ute på altanen tillsammans med pv.

Och glädjen när han har läst Dagens Nyheter och berättar om den nytillsatte franske presidenten Francois Hollande som har sänkt sin egen presidentlön med 30% och som infört, eller ska införa, en lag som maximerar chefslöner i statliga företag; nu får dom - chefslönerna - inte vara högre än tjugo-gånger-arbetarnas!
Att det finns icke-giriga människor på verkligt höga poster - å, det gör mig så oändligt glad -!

Och glädjen i musiken.
Förstås.
Tack annannan som öppnade just den dörren!

Utlottningsfilmen håller just nu på att laddas upp!

Så snart den är klar, lägger jag in vem som vann och vem som fick tröstpriset. Jaha, vad blev nu detta för rosa matta ...?

Bara så ni  vet ...

Klockan 17.00 är stopptid för den som vill vara med i lilla uppmuntringslotteriet, ja, det som hör till "Det som gjorde mig mest glad i veckan".

Just nu ligger dessa och skvalpar i lottskålen.

Eva från Tyresö
Ulrika i Västmanland
Sportiga Jenny i Gränna
Ellem i Skellefteå
Eva på Frösön, men just nu i Grekland ...
Turtlan från Karlstad
Cecilia N i Härnösand

Vill man mejla sin glädje efter klockan fem, så får man gärna göra det, men lotteriet stänger då.
Mejladressen: bisse151@gmail.com

På agendan .... 

Maskrosupptagning .., rensa-ogräs-i-rabatten ..., gräsklippning .., rumble-spelande .., plantering av ny buske.

Tjugotvå grader varmt.

Mellan varven dricker man vatten och flämtar i värmen.

Harry har fått svalka sig i badkaret (sval dusch) .., sigge och pElle syns inte till.

Det är knappt att småfåglarna orkar sjunga.

På tv-antennen sitter herr eller fru Stare och kollar så att vi inte upptäcker att familjen har ett bo under ena tegelpannan och vi låtsas som om vi inte ser.

I starens näbb dinglar en lång, fet mask.

Söndagsfönstret ...

.. hittade jag förstås i Eckes lilla gula hus.

Och i spegelglaset skymtar trädgårdslandet där det redan spirar av sallad och rangliga lökstänglar och på andra sidan den lilla bäcken står den jättelika alen ("växer vid vatten, två bokstäver" ...) och när man står där och just har fångat fönstret, hör man snattret från nio gravänder vilka sitter uppradade på lagårdstaket en bit därifrån ...., och man ser en sädesärla vippa omkring på gräsmattan, allt medan en gul fjäril fladdrar förbi.

Det är således en alldeles underbar söndagmorgon i maj månad.

Idag söndag ....

... är sista dagen för "det bästa som hände den här veckan".

Dragningen på lilla lotteriet - dvs -, den i mina ögon så underbara kylskåpsmagneten, blir samtidigt som era glädjeämnen visas på bloggen.

Vill du vara med?

Mejla då och berätta vad som gjorde dig riktigt glad i veckan - skicka det till bisse151@gmail.com - och har du bild till, så toppen!

Hastigt möte ...

"Ska jag verkligen cykla trettio mil ...? Vad har jag givit mig in på!" kanske han tänker.

Hämtar sonen vid stationen i Halmstad 19.00.
Kör hem till Stensjö (tar en halvtimme max ...), äter spaghetti carbonara och kollar tågtider för hemresan.
Hjäääälp, där går inga sena tåg alls en lördagkväll och sonen måste vara hemma ikväll igen och det blir brått .., nybakade bullar hamnar i en platspåse (gifflarna glömde vi!) och cykeln (som han fått överta av pv) hängs där bak på bilen och så iväg mot Laholm, då det nu är strul med buss-tåg-förbindelserna och Skånetrafiken inte kan garantera att cykeln får följa med på bussen som är insatt i stället för tåget.

Så vi kör raka spåret till Laholm .., solen i backspegeln .., vacker himmel!
(Nekar chauffören, ja, finns ingen plats för cyklar, kör vi till Helsingborg, så får det bli).

Och det pratas om Vätternrundan om exakt en månad och hur många mil på cykel Anders borde ha (han har inte en enda, so far ...)  och i Laholm står bussen och väntar och chauffören säger att det är okej, A kan lägga in cykeln i bagageutrymmet.

På väg hem igen kommer ett sms.

"Busschauffören fick en bulle och jag fick åka gratis."

Och efter en stund kommer ännu ett: "Han hälsar att den var riktigt god!"

Här och nu ...

 Giffeltillverkning och kanelbullebak i det gula huset.

Det är pv som står för den bedriften .., det märks att han är son till en f.d. bagare.
Vänligen notera hur exakt i storlek gifflarna blir.
Här pratar vi om en mattelärare med vänster tumme upp.

Tre timmar ...

Så här såg det ut på lagret när jag lämnade butiken.
Då hade Hembergs lämnat frukt & grönt och chefen försökte hinna med att fylla in.
Det gick inte så värst bra.
Hela tiden blev det kassajobb.

 .. skulle jag jobba idag - ja, för den semestrande Lena - och jag tänkte att det blir ju en enkel match.
Ack, så jag bedrog mig!

Det blev absolut full rulle från att vi öppnade (officiellt öppnar vi kl.9.00, men egentligen öppnar vi så snart någon har kommit och kan ta kassan, så från kvart över åtta kom kunder in och köpte frukostbullar och morgontidningar och jag tycker såå mycket om att vi kan vara så flexibla!) och sen var det kö i princip i tre timmar nonstop.

Carina, som gräddar bröd och har hand om mejeriavdelningen, hon fick vackert vara andrakassörska och chefen fick hoppa in som tredjeman och ta spelen och postärenden. I charken stod en alltmer rödkindad Anne-Marie och så Malin. Full fart där också!

En man i 45-årsåldern kom in och gav mig en grön liten post-it-lapp där han textat sitt namn och en sifferkombination, en kod - han skulle hämta ut tågbiljetter -.

Jag tittade på lappen och log för mig själv.
"Får jag fråga en sak .., är du arkitekt?" sa jag.

Ni skulle ha sett mannens min. 

Jodå, det var han.

"Men hur ...?" sa han och såg så fundersam ut.

Jag sa som det var, att det var sättet han textat på.

Han är det som ska komma.
Men nu är han aningen större.
Snart tjugosex.

När klockan var lite drygt tolv hade jag handlat och körde hemåt .,. förbi kossor (ungtjurar, såg jag nu), hästar, smålamm som bräääääkte och deras mammor och längre fram ännu fler hästar och sen hemma och det blev kaffe på altanen och i eftermiddag kommer älsklingssonen på besök - han, den ende sonen jag har -, han ska hämta pv:s före detta cykel, ja, nu ska det tränas inför Vätternrundan!

S t o r   lycka!
Ja, för mamman, alltså.

Förra veckan ....

Ja, det var då Lena slog till och prickade in sju rätt på V75.

I vanliga fall brukar vi sälja max tjugo av våra egna andelar .., men nu minsann, ja, när jag gick hem för en timme sedan, var vi nog uppe i  s e x t i o   sålda andelar av Lenas!

Den som har bra syn ser att det står "hon som textat detta var INTE en av vinnarna .. buhuuuu."

Ja, ni behöver ju inte fundera över vem det var.

Men se idag, har jag en femtioåttakronors-andel i plånboken.

Förmiddag i landet Halland ...

Nån är ledig.

Nån annan ska strax moppa till jobbet och agera "Lena" som är fri.

Tre timmar.
Det blir hur bra som helst.

Till brudparet ....

Idag är det allltså den dagen som mossfolk ska minnas i hela sitt liv.

Idag gifter hon sig med mannen som i bloggen kallas för "sambon" och som hädanefter blir "maken".

Ååå, du kära mossfolk, vad jag önskar er lycka till!

Och var gång jag passerar rabatten mot söder och ser liljekonvaljerna (ännu outslagna), så tänker jag på att nu är det nära .., ja, vi har ju minsann kunnat följa din något hetsiga jakt på just konvaljer.

Här kommer ett stort och varmt grattis till er båda härifrån!

Hoppas att ni får en helt underbar bröllopsdag!

(Det torde väl lätt som en plätt platsa under "det bästa som hände i veckan" ,-)

Dagens fönster ...

Hej Elisabet!

Här kommer en fönsterbild till dig. Lillstugan, där ni bodde en natt. Fortfarande ostädad inför sommaren.
 Just nu ligger sättpotatisen i söderfönstret för att förgro. Till veckan kommer värmen och då ska de ner i jorden men det blir makens arbete, själv ska jag ligga på en strand vid Egeiska havet och vicka på tårna.

Kram.Eva

Och så ....

Ja, om ni vill vara med alltså.

Gråmulen morgon ...

... förvandlas till den allra ljuvligaste eftermiddag.

I timmar blir jag sittande på altanen och bara tittar rakt fram.
Jag ser småfåglarna hämta katthår från gräsmattan (pElle är numera nästan kal ...), framför allt blåmesarna som genast fattar galoppen och flyger fram och tillbaka till holken (den från Lifeblog i Dalarna) och jag upptäcker en svart-vit flugsnappare i holken längst till höger .., och där, i trädgårdsstolen, sitter jag bara och njuter av allt detta.

På altangolvet ligger harry och sover.
U t s t r ä ä ä ä c k t.

Vid femtiden kommer pv hem.
Han har cyklat tolv mil (tycks inte nämvärt trött ...) och så blir det middag där ute i det gröna och sen tar han harry på ny cykelrunda, ja, tolv mil räcker tydligen inte.

Själv har jag inte gått många meter sedan jag kom hem.

Olika äro våra ambitioner.

Och ja, de två fönsterna till vänster är olika placerade höjdmässigt, men så har det varit sedan pv köpte huset, hälsar han.

Eller jag.

På takets baksida har herr och fru Stare sitt hem. Var gång herrn och eller frun kommer flygande med mask i näbben, hör vi ungarna gasta. Är skatan i närheten, flyger mor eller far iväg och väntar tills skatan givit sig av.

På jakt efter musen ...

Idag har sigge nilsson kommit hem med minst två möss, vilka han malligt förevisat.
Minst en blev till middag.

När han sedan kom bärandes på en som harry fick syn på, då blev det spännande värre ....

I fikarummet ...

..., ligger dessa och lockar!

Det är Malin som har bakat; Malin som nog är bland de yngsta av oss anställda, men som är som klippt och skuren för servicejobb! Hon är makalös på att småprata med unga som gamla och hon gör det med en slags uppriktig värme!

Massor med kunder var där hela tiden och där var en dam som stod och lusläste DN från första till sista sidan och sedan, hur elegant som helst, stoppade tillbaka tidningen i stället, ihopskrynklad.

"Jahaja .., du skulle inte ha Dagens Nyheter då ...?" sa jag när damen kom till kassan.

Nej, det skulle hon inte (för den hade hon ju redan läst).

Det är inte mycket som irriterar mig så, ja, som människor som snyltar på andra (ja, snåla eller giriga människor öht ...), för strax efteråt kom en äldre farbror och köpte just den tidningen och betalade alltså.

En sak har jag i alla fall kunnat konstatera genom årens lopp: det är inte dom som har ont om pengar som tillhör smygläsarskaran, det är precis raka motsatsen.

Och det är  i n t e  heller dom som har mest pengar som lägger ett bidrag till katthemmets bössa som står vid kassan .., och det är inte heller dom som har minst pengar som konsekvent ser till att glömma att betala för bärkassen.

Här är receptet, Gerd!

Det var alltså detta som pv bjöd på igårkväll när jag kom hem från jobbet och Gerd från Norsjö ville omgående ha receptet. Här är det.


Baconlindade medaljonger i vinsås

4 personer
Tid: 20 minuter

700 g fläskfilé
1 paket bacon, 140 gr
salt och svartpeppar
hackad persilja

Rödvinssås

1 schalottenlök, hackad
1 liten morot, finhackad (pv river den)
3 msk tomatpuré
3 dl rött vin
2 1/2 dl kalvbuljong
1 tsk torkad timjan
1 msk socker
1 msk kallt smör

Tillbehör: potatisgratäng & sallad

1. Skär filé i 2 cm tjocka skivor. Platta till dem en aning. Dela baconskivorna på längden, linda en remsa runt varje köttbit och fäst med en tandpetare.

2. Bryn köttbitarna lätt på båda sidor så de får vacker färg. Lägg åt sidan.

3. Sås:  Smörfräs lök och morot i en vid panna, utan att det tar färg. Rör i tomatpurén och låt den fräsa med under omrörning någon minut.

4. Häll i vin, buljong och timjan och låt det koka ihop utan lock tills 2/3 återstår. Smaka av med socker, salt och peppar.

5. Vispa i smöret. Lägg i köttet och låt det sjuda försiktigt i såsen under lock, 4 - 5 minuter.
Krydda och garnera med persilja.
Servera gärna med potatisgratäng och sallad.

På Hovslagaregatan ....

... i Kristinehamn i Värmland, där har ellem (ni vet, madamen med dom vackra krolliljorna!) från Skellefteå varit och strosat omkring.
Och fångat fönster. 

Som dom här, till exempel.

Påminnelse & litet lotteri ...

Den som vill bidra med "det bästa som hände i veckan " .., kan ju börja grunna redan nu.
Ett bidrag har redan anlänt, utan att jag ens påmint .,. se där, det tar sig!

Mejla i så fall det som gjorde dig mest glad till bisse151@gmail.com - med eller utan bild, det bestämmer du själv -, alla bidrag är välkomna!

Bland er som är med på det här, kommer jag att lotta ut en - i mitt tycke - helt underbar kylskåpsmagnet som inhandlades i en liten butik i Helsingborg.