Det bästa för Ingela i Malå ...

Elisabet säger: vilken spira!

Jag har ett litet egoistiskt och ytligt glädjeämne i veckan. 

Det gäller kläder och den som känner mej lär bli förvånad över att det kan vara ett glädjeämne. Jag har klätt mej tråkigt länge och känt mej lika tråkig också. 

 

Jag har varit urless på mej själv och att jag inte orkat bry mej om mej. Sist jag var i stan tänkte jag att nu måste jag spotta upp mej. Jag köpte lite nya kläder i starka färger. 

 

Benen är inte den kroppsdel jag är mest stolt över men jag tänkte att om benen är fula blir de ju inte snyggare i fula strumpor. Så jag köpte två par ombréfärgade strumpbyxor. 

Ett par som börjar i vinrött längst upp och blir gradvis ljusare till knallrosa nere vid foten. Ett par av samma sort men gröna till knallturkos. 

 

I dag hade jag de rosa för första gången till en tunika med svart botten och stora vinröda och rosa färgsjok på framstycket. Massor av komplimanger har jag fått, mest för strumporna. 

 

Så ett par strumpbyxor för 89 kronor är mitt glädjeämne denna vecka.  

Eller kanske hellre den känsla de väcker. 

 

Ingela. 

 

/Ja, det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker, jag får inte Ingelas text att bli större. 

Det får bli så här ,-) 

Samarbete ....

Lilla Fågelboken till Barbro i Uppsala ..., Rosenbergs bok till Rexxie i Västerås.

Ett frimärkshäfte från Turtlan i Värmland och tejp från annannan i Portugal.

Kan det bli så mycket bättre?

Och nu är det dags att börja tänka efter vad det var som gladde hjärtat, ja, för den som vill vara med i nästa lotteri.

Ni kan det hela, eller hur?

Mejla den där hjärtevärmen till bisse151@gmail.com, så lägger jag in den.

Och du som tassar omkring här och känner att näää, det känns dumt att haka på .., det verkar vara bara såna som känner varandra .., du får sååå gärna var med också!

Välkomna allesammans!

(Priset? Det vet jag inte ännu ..., vi får se vad det blir.)

Dagens fönster ...

.... finns i ett rött hus i skogen, i närheten av Alingsås.

Tror jag, bestämt.

Fönsterfångerska var Ulrika.

Kväller ...

... men först en underbar förmiddag med lövräfsning - det lilla som är kvar - och vitsippor och mängder med scilla och jag säger till pv att nu vet jag var pElle ska begravas, just där det växer så mycket scilla .., som ett litet hav är det och det kommer att bli till vänster om växthuset.

Ännu ligger han i frysboxen.

Jag trodde inte att det var fysiskt möjligt att sakna en katt så mycket.

Jag saknar honom varje kväll när jag går och lägger mig och han inte kommer lullande tio minuter senare och kommer in i sängkammaren, hoppar upp i sängen och lägger sig nära, nära mitt huvud, så där så jag kan stoppa in min vänstra hand under hans mage.

Och jag saknar honom när jag sitter i loppisfåtöljen och tittar på Aktuellt och han står på soffans Ektorp karm och tvekar ..., ska han våga hoppa över till armstödet på fåtöljen .., men det gör han och sen ligger han mot mitt bröst och spinner.
Och jag saknar honom när jag sitter ute och fikar och han hoppar upp i mitt knä.



Lilla pElle.

Så fin du var.

Om man vill åka till Amerika ...

Så kan man klicka på den här länken.

Då får man följa pv:s brorsdotter Kajsa och hennes pojkvän Emil på deras road-trip runt landet.

Grattis Hilda!

Ännu fler födelsedagsbarn!
Idag är det pv:s dotter - och för övrigt enda barn - Hilda, som fyller 25!
Här är hennes vänsterhand, som påminner väldigt mycket om pappans.

Födelsedagsbarnet är en hejare på att teckna och fånga detaljer!

Dessutom har hon ett hjärta av guld.
Jag har alltid känt mig välkommen av henne.

Och här ett vykort från länge-sedan - jag har visat det förut och älskar det -, från henne till pv.

"Här är sjögräs som inte är halt, det är mjukt som farmors matta under vardagsrumsbordet."

U n d e r b a r t, är det och här kommer ett stooort grattis från madamen i det gula huset!

Ett extrafönster får komma med också, ja, så här på födelsedagen.

Det har susat iväg från USA, där Hildas kusin Kajsa (ni vet, skidåkerskan) befinner sig på en tre månader lång holiday på hjul, tillsammans med pojkvännen Emil.

Så här skriver hon:

"Här kommer ett litet fönster från Mesa Verde (länken kommer från Monet som också har besökt Mesa Verde) i Colorado. Byggnaderna är byggda någon gång mellan 700 och 1200 av Pueblon people, en grupp indianer.

Hoppas du har en härlig vår!

Vi har det underbart här och njuter av nuet och tänker på det som kommer.
Det är ju härligt med att komma bort, att man funderar på hur man vill ha det när man kommer hem.

Hälsa Thomas!"

Kramar Kajsa och Emil."

Dagens fönster ...

Man kan fråga sig vad som gör att man fångas av viss konst och att man, av andra varianter, står helt oberörd

Vad är det som gör att intresset öht väcks till liv?
Min mamma växte upp under tämligen enkla förhållanden - som nummer två av sex syskon - i den västerbottniska fjällvärlden.

Översta raden: första kullens syskon. Mamma står längst till höger. 

Ivan - i mitten - dog bara 21 år gammal eller ung.

I nedre raden sitter "Mellansysterns" mamma som nummer två från vänster. 

Det var Gunvor som målade, gjorde ulltavlor och tyckte om fina blusar.

I mitten lilla moster Lisbet intill sin pappa.

Hennes äldsta dotters målningar prydde våra väggar i Malå.

Var kom intresset för konst ifrån?

Vad fick henne att intressera sig för konst?
Vad fick moster Gunvor att börja måla och göra ulltavlor?
Vad fick min kusin Agnetha i Vilhelmina - numera Oskarshamn - att måla?
Och kusinen Barbro, dotter till moster Gunvor, att först arbeta som fotograf och sedan bli hysteriskt intresserad (läs: besatt) av allt som har med vävning att göra?
Och jag själv - som inte går en meter utan kameran och som trivs så bra vid tangentbordet -.

Sånt kan man fundera på.

Under en resa till New York 1967 (kamraternas mammor åkte till Mallorca, mamma åkte ensam till New York .., åå, som jag då önskade att hon hade varit mer som alla andra mammor .., nu, kan jag le åt hennes självständighet) besökte mamma Guggenheim-museet och kom hem, alldeles salig över konstnären Marc Chagalls tavlor!

Marc Chagall, son till en fiskhandlare!
Var kom hans intresse för konst ifrån?

Här flyger dom omkring.

Pappa kunde inte begripa vad som var så fantastiskt .., det var ju människor som seglade omkring i luften så där hött om bött och ingen ordning och reda alls.

Så .., när jag idag får en fönsterbild av just Marc Chagall - ja, inte av honom, men av Monet -, då blir jag så glad och en hel svärm med minnen hemifrån singlar omkring i mitt hjärta!

Alldeles tydligt minns jag den enda souvenir mamma köpte under resan till New York; en liten trätavla med texten "Home is where the heart is". Den satt på köksväggen, ovanför fåtöljen där pappa brukade sitta och läsa tidningen.

Så här skriver Monet angående bilden:

"Från ljus- och ljudupplevelsen i "Carrières de Lumières i Les Baux de Provence" i förra veckan får du några fönster av Chagall, projicerade på enorma kalkstensväggar i stora grottor. Det kommer mera bilder på min blogg om denna fantastiska upplevelse men som vanligt får du en första bild. Monet fanns också med - den riktiga förstås:-)"

Tack snälla! säger jag.

Det bästa ...

Och ni kan redan nu börja filura på vad som var den här veckans bästa.

Ett bidrag (ååå, ett härligt sådant!) har redan anlänt och ligger och vilar sig lite i väntan på att publiceras.

Och vilken ljuvlig bild till, sen!!

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så .., ja, ni vet.

Varmt välkomna med era bidrag!

Ps. Och Barbro i Uppsala .., kom ihåg att välja vinst! Ds.

Kvällens fönster ...

..... kommer från ett litet vitt hus av sten, allt uti landet Skåne.

Där bor hedgrenskan och det är hon som har tagit bilden.

Äventyr i slänten ...

"Men vad i hela fridens dagar har sigge nilsson hittat ..., jag måste böja mig fram och titta riktigt noga ..., kanske är det en liten mus där inne ...?" tänker nog harry.

En sprillans ny liten vänsterhand ...

... tillhörande Anithas första barnbarn, den lille gossen i Bureå.

Det är nog den allra färskaste vänsterhanden någonsin på min blogg!

"Visst är han världens sötaste ..., precis som alla tycker om sina barnbarn ..?!" skriver den nyblivna farmodern.

Grattis igen, Anitha och hälsa de nyblivna föräldrarna!

And the winners ....

Ja, just det.

Här är vinnarna och vi säger  g r a t t i s   till er båda!

Det som värmde våra hjärtan ....

I eftermiddag blir det alltså dragning i Uppmuntringslotteriet.
Följande delade med sig av sin gläjde:

Den stolta farmodern till höger.

 "Hej!

Har aldrig varit med i detta, men nu känner jag att jag måste skicka in ett bidrag.

Det bästa som hänt i veckan är att jag blev farmor igår (torsdag) till en liten efterlängtad kille :-D

Kramar från en stolt farmor!

/Anitha i Bureå."

Syskonkärlek.

Jo, det var Monet, vars bidrag kom insladdande så här på sluttampen.
(Krångel med överföringen). 

"Mitt absolut bästa var att min syster med sin man kom ner och hälsade på oss några dagar. Normalt är jag lite sparsam med familjebilder på nätet men min syster T har ingenting emot att säga "skål" till bloggläsarna och då gör jag samma sak!

Det skiljer elva år mellan oss två. Det finns två systrar till mellan oss men det är vi, den äldsta och den yngsta som har och alltid haft en speciell relation. Om inte alltför lång tid fyller en av oss sjuttio och den andra sextio. Vilken ofattbar lång tid vi haft varandra och så himla glad man får vara över det!"

Seoul. Jag har lånat bilden från nätet.

Ochy det var i Lena i Gävle som skrev så här:

"Hej!

Det bästa för mig i veckan är att min man har kommit fram till Soeul, där han varit i en vecka nu, vi kan skypa med varann det är ju helt fantastiskt, ofattbart vad tekniken har åstadkommit.

Sen att SAIK tog guldet är ju värt att fira, Brynäs tog ju det förra året så det har var rättvist att det var SAIK:s tur.

Hälsn. Lena i Gävle".

 

Ingela i Ystad, för henne var glädjen att få vara med i uppmuntringslotteriet.
Att få ligga i den gamla träskålen och pappers-bokstasv-umgås med andra blogg,- eller kommentatorsvänner.

Tänk, den glädjen ..., gjorde även mig glad. 

I Västerås bor Rexxie och hans glädje handlade om en tavla som han ropat in på auktion.

En tavla av den halländske konstnären Severin Nilsson.

Tavlan visade sig vara mycket större än Rexxie förväntade sig. 

"Det var knappt att jag fick in den i bilen!" skrev han. 

 

 

Eva på Frösön hade städat tio skrivbordslådor och kände glädje över en upphittad teckning.

Ja, hon gladdes även åt små sticklingar som börjat visa sig.
Solrosfrön, tror jag att det var.  

Den fine Cosmos  i Närke, han som har problem med sina njurar, ja, han gör sin matte - mossfolk - såväl glad som lycklig!

Och  Kerstin i Dalarna som tagits in akut på sjukhus och nu fått komma hem!

Å, det var också  g l ä d j e!

En tidning kan göra någon glad!

Ann i Göteborg, till exempel. 

Och Hedgrenskan i Skåne, hon gladdes över den lite bångstyriga hästen som nu kommit rätt.

Den har nämligen hittat vägen till hedgrenskans dotter med familj.

Allt stämmer.

Faller liksom på plats.

I Värmland hade Turtlan och hennes M tagit vårfika i skydd av lite lä. 

Nu stundar båttider. 

Glädje - glädje!

Gunnar i Jämtland (som idag har deltagit i Skutskjutet i Åre, undrar just hur det gick ..:?) hade varit på cabaré och det hade varit himla trevligt!
Igår fyllde han för övrigt 68 år och hans bin har börjat flyga ut och in ur kuporna.

Och Barbro i Uppsala - förra veckans vinnare - berättade om glädjen över att få face-time-prata med "lillfisen" i Oslo. Barnbarnet, alltså.

Ja, då får min loppistavla representera alla småttingar.

Någon mer som vill vara med?
Du hinner!
Det blir inte dragning förrän pv kommer hem ikväll.

Förstapriset är Göran Rosenbergs prisbelönta roman "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz".

Jag tyckte att den - i stora stycken - var helt fantastisk!

Det bästa för Lena i Gävle ...

Hej!

 

Det bästa för mig i veckan är att min man har kommit fram till Seoul, där han varit i en vecka nu, vi kan skypa med varann det är ju helt fantastiskt, ofattbart vad tekniken har åstadkommit.

 

Sen att SAIK tog guldet är ju värt att fira, Brynäs tog ju det förra året så det har var rättvist att det var SAIK:s tur.

 

Hälsn. Lena i Gävle

Ena dagen ...

... sol och värme.

Nästa dag gråmulet och våldsam blåst.

Ena dagen (eller rättare sagt i nästan en veckas tid) är en pensionatsvärd hängig, nästa dag - som är en fredag - är han pigg och kan lämna hemmet.

Då är det sambons tur.

Och på inga villkors vis blir det till att stanna hemma från jobbet, det är arbetshelg och den som trädde i tjänst förra helgen, har med största säkerhet längtat efter två lediga dagar.

Så länge får man göra det man kan.

Njuta av en, trots allt, ledig fredag ..., ge småfåglarna mat (ännu finns några kilo solrosfrön kvar ...) .., dricka nybryggt Zoegakaffe .., ta fram Alvedon eller Panodil .., äta en macka med perfekt-skivad-rökt-skinka (så där lagom tunn eller tjock) ... och kanske blir det eldning i pannan.

Det var tänkt att det skulle bli dragning hos Gösta och Sonja i stan, då, när pv slutat för dagen, men det får bli här hemma i stället .., jag vill inte riskera Göstas något bräckliga hälsa.

Dagens fönster ...

En massa fönster och många människor. Underbart.

Kanske kommer den skånska madamen - som bor i Portugal - ihåg att jag skrev om min förtjusning angående kombinationen fönster/människor .., jo, för i rubriken på hennes mail står det "Fönster med folk".

Sen fortsätter det så här:

"Har samlat sådana i London i dagarna. Här kommer det första. British Museums stora fönstertäckta innergård."

Världens bäste Gunnar fyller år ..

Nu står verkligen födelsedagarna som spön i backen! 
Idag är det Gunnars tur!
Här står han på vår gräsmatta .., bilden togs för några år sedan.
"Saki-jaki", sa jag till honom och han svarade artigt.
Ja, jag vet inte alls vad det betyder, men det var menat som godmorgon ärade herr Rindå.

Det är i slutet av maj år 2009.
Vi har bloggträff på vandrarhemmet i Steninge och dit kommer Gunnar från Jämtland, Mian och Lena från Västergötland, Ulrika från Kopparberg, Annika från Kävlinge, Ann (som då kallades Annela) från Göteborg, Qi från Mölndal,  där var Kent från Växjö och Ann-Marie från Malmö .., mossfolk från Örebro .., där var pv och där var Anitha och Per-Erik (som inte längre finns bland oss) som jag tror då bodde i Skåne och där var bettankax och Lindalotta .., nu tror jag att jag fick med alla?
Till vår förvåning dök även pv:s rara mamma Gunvor upp och hon fick äran att ha Gunnar till bordet, eller om det kanske var tvärtom?
En härlig kväll var det.
Vi sjöng allsång och Gunvor drog en fräckis.

Dagen därpå blev det promenad för några ur sällskapet nere vid havet, här i Stensjö.
Gunnar fick träffa hästar och var glad och sprallig.

Jag tror att han kommer på besök även i sommar .., och här har han ett alldeles eget rum.

Grattis, grattis på födelsedagen från oss i det gula huset!

Dagens fönster ...

Ja, en hel mängd fönster är det som har kommit susande genom rymden och hamnat i landet Halland.

Bilden visar järnvägsstationen i Hamar i systerlandet Norge.

Och i Hamar .., där bor vännen Bente.

Tack som var redo med håven! säger jag.

Och .... 

Ja, det är trist, men nu lägger jag in ordverifiering.

Min mailbox översvämmas av spam!

Vårhälsning från söder om landsvägen ...

Alltså från nästan längst i söder i vårt land; från Skåne.

Inte så långt från Trelleborg.

Där, i ett litet vitt hus av sten, bor hedgrenskan.

Det är hennes bilder.

Känner ni doften av  v å r ...?

Det bästa för Ingela i Ystad ...

Hej Bettan

Jag har faktiskt inget mitt bästa i veckan än så länge.....
SÅ jag tänkte jag skulle göra en manöver...å slå in en kantboll om jag får????

Mitt bästa i veckan är att delta i Elisabets uppmuntringslotteri!!!!
Tänk, när notarius publicus förra veckan läste upp varje lapp, då kände jag att gud vad kul att bli omnämnd på film...då log jag med hela ansiktet.......

Det är det "lilla" som gör det.....
(trots att PV var manligt förkyld och ringde sjukvårdsupplysningen)

kramar i massor
med hopp om skvalp i skålen

Ingela i Ystad

// Elisabet säger: men ååå, allra käraste Ingela!
Ibland tänker jag att .., men hjälp, tänk om det bara är pv och jag själv som tycker att det här är så roligt ...,  och så kommer dina rader då och då sitter man och smajlar och blir varm i hjärtat.
T a c k! Och jodå, du ska nog få trängas med övriga i morfars skål ,-)

Det bästa för Rexxie i Västerås ...

Hello Darling E!

För en gångs skull tänker jag vara med, och det bästa i min förra vecka var att jag "vann" min auktion med en Severin Nilson-tavla.

 Lite dyrare än vad jag tänkt mig, men det var det värt!  (dock inte lika dyr som den som var med i Antikrundan :-)

Igår kväll hämtade jag den i Stockholm och den är underbar (och större än vad jag föreställt mig, fick knappt in den i bilen).

Kram /// anders

(Elisabet säger: bara så ni vet .., så var denne Severin Nilsson född i Asige, knappt två mil härifrån. En hallänning, alltså).

Hos den eminente Stationsvakt ...

... läser jag om SVT:s öppna arkiv.

Och hittar den här dokumentären.

Om man helst av allt vill se actionfilmer, då behöver man inte klicka på länken.

Men den som tycker om filmer utan speakerröst ..., där tiden bara går och går ..., tick-tack .., tick-tack .., och där man blir "stillad" och "jordad" .., då, har man kommit rätt.

Och Stationsvakt hittar man här.

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!

Nu har jag läst boken som är förstapriset men jag kanske kan vara med i hopp om andrapriset. :)

Den senaste veckan har jag städat 10 skrivbordslådor. Så mycket roligt jag hittade! Bland annat teckningar som barnen gjorde när de var små. Jag gillar skarpt Saras bild av mig och att jag är snälare än pappa :)

Adjö, herr Muffin - vilken underbar bok för barn och vuxna -! säger Elisabet.

Gamla böcker fanns det också i lådorna. Och mycket, mycket mer. Nu är hälften av lådorna tomma och de ska fyllas med sånt som ligger på hyllor i mitt arbetsrum. Att sortera och slänga tar sin tid men så skönt det är när det är gjort.

Vad som mer har piggat upp den senaste veckan är att mina solrosfrön har så smått börjat visa sig. Hoppas de växer på sig och att sommaren blir varm.

Ett vårtecken just nu är att vår vaktmästare här i huset går runt med en maskin som sopar bort grus. Det låter mycket men det är trevligt när gården blir ren och fin.

Kram från Eva

"Nå, hur känns det nu Eva ...?"

Tänk, nu är det bara två veckor kvar, sedan ger sig Eva på Frösön av till Skottland!
Ja, tillsammans med maken.

"Hur känns det nu, nu när det närmar sig ...?" frågar jag.
(Ja, detta är en telefonintervju ...).

Jo, det känns bara bra .., nu börjar hon längta nåt alldeles hemskt, på den där skalan från ett till tio, så är det nog uppe i tio!

Och Eva berättar om det stundande äventyret.

Först blir det flyg till Edinburgh, därefter hämtning av hyrbil och så övernattning hos dottern som arbetar som au pair i Livingstone.

Dagen därpå sätter sig Eva och maken i den hyrda bilen, där ratten är placerad på höger sida - nä, Eva har inga planer på att agera chaufför! - och så bär det iväg till högländerna där det slås läger i Fort William och det är där Eva ska ha den här (bilden längst uppe) utsikten från sitt hotellrum!

Ja, jysses!

 "I tre nätter blir vi där ..., vi har det som utgångspunkt och så kör vi runt och tittar .., du förstår så roligt det ska bli och så svårt med kläder .., det kan ju vara kallt där uppe på höglandet!" säger Eva.

Entrén till hotellet, här ska hon alltså gå in genom dörren.

Efter utflykten till höglandet, då blir det nytt besök i Edinburgh och då ska det huseras på Hotel Twenty som för övrigt är ett gayvänligt hotell, om det nu skulle passa någon av bloggläsarna.

Haggis ..? Ja, men det ser ju ..., väldigt ..., gott ut.

Bildtexten lyder: Haggis in the window of Crombie's butcher, Broughton Street, Edinburgh. 
Photograph: Murdo Macleod

"Vad vi ska göra i Edinburgh ...? Tja, vi ska titta på slottet som ju är väldigt speciellt .., ja, och så bara gå runt och njuta .., fotografera förstås ... (glöm inte fönsterhåven Eva!) , du vet, jag är ju ingen storstadsmänniska direkt .. men det ska bli trevligt .., kanske köper vi nån whisky också, ja, det får bli som det blir .., ja, men såklart ska vi äta haggis och fish ´n chips också", säger Eva och låter lycklig på rösten.

Men det är inte färdigt med detta. 
När äventyret i Skottland är över, då väntar tre dagar i Stockholm.

Reymersholme hotell, Stockholm. Här ska hon också bo.

"Mmmm, vi ska bo på Söder .., ja, på hotell .., och det ska också bli så kul .., vad då, om jag har nåt särskilt på agendan ., jo, Fotografiska muséet ..., och som final blir det Bruce Sprinsteen på Friends Arena, tillsammans med vår dotter Elin, ja, men du förstår ...!" säger Eva.

Ja, då ber jag att få tacka madamen på Frösön för den här inför-resan-intervjun, det var väldigt vänligt av madame att ställa upp med så kort varsel!

Två veckor kvar bara.

Nu håller vi bloggvänner tummar och tår för att det blir just så härligt som Eva önskar!

Födelsedag i Bohuslän ...

Igår Leina (även hon i Boshulän) .., och idag den flitiga fönsterfångerskan Monica i Lysekil.

Född 1953 .., då kan ni räkna ut vad det hela handlar om.

Här kommer ett stort och varmt grattis från oss i det gula huset i landet Halland och hoppas nu att din dag blir fin, Monica!

Och så här ser hennes datorplats ut .., med utsikt över havet.