En tisdag i juli ...

Ja, ikväll är det dans i Västerhagen, eller var det kanske igårkväll, men att skylten ännu sitter uppe?  Nej, jag tycks minnas att det var tisdagkvällar.

Västerhagen är belägen några hundra meter från Hemköp, längs Kustvägen. Ibland när jag moppade hem efter kvällspasset, kunde jag se människor som rörde sig där utanför och fragment av musiken hördes en bit bort.  

Idag är det mulet, men bra ändå. 

Pv har fått ny energi och återupptagit byggandet på den gamla altanen. (Han tog paus under några veckor, säger själv att det var en slags terapi att sätta igång med bygget, då när Harry gick bort.)

Själv har jag lyssnat till dagens Sommarpratare som visade sig vara Lars Strannegård, nuvarande rektor för Handelshögskolan. Programmet handlade till stor del om vikten av kultur och jag tappade tråden - eller intresset - ett antal gånger, vilket skedde tämligen ofta. Blev dock glad åt att återigen få lyssna till Gotan Project och låten Diferente. Den lyssnade jag ofta till under åren i den lilla 1:an. 

Lyssnar nu och då till Tankar för dagen och så blev det den här morgonen. Den som stod för tankarna (det handlade om småprat ...) var Kajsa Riecke - ingen jag kände till - men jag fastnade direkt för hennes röst och mjuka sätt att tala. Och om vikten av småprat, det vet ju den som har läst här ett tag, att det tror jag faktiskt är långt viktigare än man tänker sig! Här en länk till hennes tankar. 

Idag visade pv mig en film på instagram om en hund som varit försvunnen i tre år och nu kom husse och upptäckte hunden där den låg och sov vid en stolpe. Så han som varit husse ropade på den förlupne vännen som lite yrvaket tittade upp .., därefter försiktigt, försiktigt närmade sig och så, när allt föll plats, blev fullkomligt galen av glädje! 

Den lilla filmen tittade vi på. 

"Ja, oj, oj, oj ...", sa jag och kunde inte säga så mycket mera, ty rösten var omöjlig att hålla stadig. 

Det var likadant för pv. Och utan att vi sa nånting mera .., visste vi ju precis vad vi tänkte. Liksom vad det handlade om.

Bilden: Och nu är båda borta.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som även idag är Turtlan: 

"Hej!

Gjorde vi månne årets största miss och inte köpte en tavla med Lars Lerinbilder på second hand butiken i orten nära stugan?

Nja… det var tryckta kort så inga original. Men kanske hade varit ett bra inköp hänga här på stugan någonstans.

Men det kom med en spegling av ett fönster som nu får susa iväg till landet Halland.

Hälsningar Turtlan."

Efteråt ...

Vilka trivsamma dagar det har varit med det här sällskapet med tjugofemåringar; alla från Upplands Väsby. 

Fr.v uppifrån: Tobias, William, Anton och Elvis. 

Nedre raden: "Bellan", Emil (barnbarnet), samt Louise.

Några av dem hade varit skolkamrater, några hade lärt känna varandra via fotboll i yngre år och så vidare. 

Vi skjutsade in dem till Halmstad vid 14-tiden igår och hämtade den vid midnatt. (Körde var sin bil). 

I min bil satt de två männen till vänster i övre raden samt han som står i längt till höger. Övriga åkte med pv. 

Vilken hemresa det blev! Jag frågade hur det hade varit (det var EM-finalen som visades på en sportbar) och det berättades om upprymda spanjorer vilka satt vid bordet intill och lite annat. Nåja, sällskapet i bilen var nog också tämligen "upprymda". 

Sen frågade en av dem, han som satt vid min sida, om vi inte kunde lyssna på musik? Jodå. Han fick min mobil, fick koden att öppna den och så skulle det väljas musik. Det blev kanske 15 kilometers  körning med sååå mycket glädje! 

Det spelades den här låten av Lars Winnerbäck (å, vilken textmakare han är!) och de tre unga männen sjöng med högt och framför allt: innerligt ..., och det var Per Gessle och den sista kilometern var det Mando Diao. som strövade i sommarnatten.J ag kom på mig själv med att sitta och le medan det sjöngs så fint och jag tänkte att unga män numera är så annorlunda än de som jag minns från min egen generation. Så mycket mindre "macho". 

En av dem ringde sin flickvän och plötsigt sträcktes en mobil fram och den uppringande sa "titta, det här allas vår mormor!" och jag log ännu mera. 

Idag , det var just innan de tackade för sig, satt vi ute i nästan-solskenet. Då uppenbarades det att två ur sällskapet hade finskt påbrå. Den enes föräldrar var båda från Österbotten och hette Kavari (kort a) i efternamn och en av flickorna hade även hon släkt i Finland - om det var morfar eller farfar - och även denne var från Österbotten. Ja, ja .., då var vi ju nästan släkt ,-).

Vi pratade även om våra namn - om vi hade ett enda eller flera -. Minns jag rätt var vi tre som bara fått  ett namn. William och pv var utrustade med hela tre! Jag tror att tre av det maskulina könet hade ett "Karl" med, frånsett sitt ordinarie namn.

Fyra matcher Backgammon spelades mellan pv och Emil. Emil vann med 4-1. Aj, aj.

Det var inte långt ifrån att jag jag började gråta när det var dags för dem att tacka för sig. Så roligt - och härligt uppfriskande - att lyssna till unga människors liv och tankar!

Dagens fönster ...

Ett fönster från .., Turtlan, tror jag mig minnas. 

Jo, för hon tyckte så mycket om fönsterhakarna och önskade att dylika hade funnits i hennes och M:s hus i Karlstad.

Tack Turtlan!

Det bästa .... 

Att äta frukost tillsammans .., två bord, nio personer. 

Så mycket glädje!

Och pratet efteråt. Det visade sig att tre av männen/pojkarna/killarna hade arbetat på Hemköp, men alla hade gått vidare och nu fått helt nya yrken. 

Mest fascinerande var att lyssna till den som under en tid förtjänat sitt levebröd på Mc Donald´s. 

Inte i köket, men med headset runt huvudet och en fruktansvärd stress .., svårt att hinna med ett toalettbesök och detta ha många bollar i luften. 

"Till en början tänkte jag att det där fixar jag aldrig, men efter en månad gick det bra!" berättade han som efter ett par års universitetsstudier i Umeå, nu arbetar på bank.  

Så många frågor blev det inte .., jag hade fullt upp. Däremot fick jag veta att favoritosten hos alla sju var PRÄSTOST!  Ser man på. Det faller inom avdelningen onödigt vetande, men bra ändå att känna till inför nästa besök ,-).

Dagens fönster ...

Det kom ett sms med följande text: 

"Skickar två fönster från Stene gård i Järvsjö."

Vem som var avsändare? Jo, Irene Lundmark Alm som bor i Hemmingen, inte långt från Malå. Ja, några mil kanske. 

Det här får bli det första fönstret. 

Tack Irene! säger jag.

Lördagkväll i landet Halland ...

Detta blev i sanning en dag fylld av förberedelser. Gjorde redan på morgonen i ordning lammfärsen (blandat med en tredjedel nötfärs) och formade tjugofyra biffar, mer räckte det inte till. 

Stekte dem fyra och fyra och sen var det bara att låta det hela dra in såsen. 

Till detta serverades potatisgratäng, ugnsrostade rotfrukter, en skål hummus, hemgjord tzatziki, en skål grönsallad med melonbitar och allt annat som brukar höra till ..,tre olika såser (bearnaise), ja, det var väl det mesta. 

Vi fick låna grannen Birgittas ugn till grönsakerna, vår räckte helt enkelt inte till. Så vänligt av henne!

En enda liten biff blev kvar, men då hade jag även stekt några starkare korvar .., så där så ingen skulle behöva gå från bordet hungrig. Ungdomarna fick äta i uterummet, själva satt vi i vardagsrummet. Och i uterummet har de varit sedan dess!

S o m det har skrattats .., det har spelats kort, Yatzy och det springs på toaletten och jag går upp och kollar till så att alla har kuddar med örngott .., och pv drar ut dagbädden så det är fixat (i det som är Gunnars rum) där flickorna ska sova och själv ska jag ligga här på soffan Ektorp, så kan dom sitta där ute hur länge som helst och roa sig. 

Ett tag efter maten satt jag i soffan och nickade ideligen till. Det var väl någon slags anspänning som släppte, men nu, när klockan är halv tio, är jag pigg. Gick in i köket och Emil kom in och kramade om och sade snälla saker som värmde mormorshjärtat. Pv kämpar med dagens korsord i DN.

I morgonbitti ska det tydligen bli morgondopp för hela surven .., de hade med sig frukostbröd, ost, skinka och kaffe .., så det är bara att plocka fram och göra i ordning. Lägg därtill att regnet tydligen skulle upphöra, ja, men det blir bra. 

Vi pratade om yrkesval (det var innan flickorna kom, dom hade kört själva). Emil (barnbarnet) säljer bilar, William driver tillsammans med sin farbror en klädaffär i Uppsala, Anton arbetar med logistik åt företaget Vitamin Vell, Tobias har pluggat ekonomi i Umeå och har nu fått arbete på Handelsbanken i Täby och Elvis arbetar med reklam och redigerar hemsidor. 

Tänk, så annorlunda i jämförelse med hemma i! Där var det - kanske är ännu - gruvan eller SGU (Sveriges geologiska undersökning), Hultdins verkstad, sågverket eller skogen som många män hamnade i. Ska fråga damerna i sällskapet hur det ser ut för deras del. Ingen av de unga männen hade gått i sina föräldrars fotspår rent yrkesmässigt och föräldrarna torde väl vara födda i början på 70-talet.

Dagens fönster ...

S o m  jag tyckte om den till synes så enkla kyrkan i Höganäs! 

Inga krusiduller. 

Ja, den kyrkan gick rakt in mitt hjärta.

Fredagkväll i juli ... 

Så här vackert var det nere vid havet, när vi vid åttatiden tog lillrundan, pv och jag själv. 

Såg människor som satt på hällarna .., några fiskade .., andra var på väg hem, kånkandes på kylväskor och plädar. 

Det har varit en bra dag, ja, om man med "bra dag" menar att man klippt gräs, kört in till stan och handlat, tvättat fleecefiltarna och pv har bakat gifflar och kärleksmums/Snoddas, allt inför helgens besök av ungdomarna. 

Själv ska jag steka en stor laddning med lammfärsbiffar till middagen i morgon. 

Kanske var det därför det flimrade lite natten mot idag ,-).

Minns när jag 1997 skulle bjuda min före detta lärare i tyska hemifrån på fisksoppa och även om jag älskade den läraren (eller just kanske därför) - Carl-Olof Sjölund - var jag så nervös att soppan inte skulle bli god och knappt hade vi satt oss till bords, så kände jag hur det värkte i bröstet. Jag tog av mig behån .., hade svårt att få luft och till sist blev det  besök på akuten. Emma skulle döpas helgen därpå och jag grät och tänkte att jaha, nu får man inte vara med om detta .., ja, jag tänkte väl att Vår Herre hade planer på att kalla hem mig. Det är till att ta fisk-soppe-kok på allvar ,-). 

Fullt så farligt är det inte vid sjuttio års ålder.

Mitt i natten .... 

Vaknar med våldsam ångest och flimmer. Försöker distrahera mig med att lyssna til något lättsamt från radion - kanske Vetenskapsradion - men allt jag får in är president Biden som håller presskonferens. 

Oron blir inte direkt mindre av detta, även om han låter mer bestämd än tidigare. 

Man kan fråga sig vad det är med män som absolut inte kan tänka sig att ge upp sin position? 

Och nu snart mitt på dagen. Jag klipper gräset mot havssidan till. Där är mängder med vitklöver och små-små ekplantor vilka tittat upp, men tjoppas av lika snabbt. Aldrig har vi väl haft fler ekollon än i höstas och nu vill dessa växa upp och bli stora träd. 

Nej, man får inte alltid som man vill. 

Svetten rinner i ögonen och det svider och jag försöker torka tårarna så gott det går. 

Ser en hästtransport svänga in mot stallet och hagarna .., kanske hämtas några hästar till ett annat bete? Eller lämnas någon häst som varit på annat ställe?

Efter gräsklippningen duschar jag iskallt. Längtar efter bad i havet, men Halmstad kommun har gått med varningar till allmänheten  och meddelat att efter dessa våldsamma skyfall, ja, då blir det så här .., det är väl närapå avlopp som går rakt ut i Kattegatt och nu inväntas nya provresultat. 

Vi får väl se tiden an. Stackars människor i Jönköping och annorstädes där det svämmade över i källare och butiker! Vilket jobb det blir! Allt som ska avhandlas med försäkringsbolag .., minskad försäljning för affärsidkare och så vidare. 

Nu snart elvakaffe.

Dagens fönster ...

Strax efter klockan 21.00 igårkväll, plingade det till i min  mobil. 

Då kom det här fönstret, med den härliga lampan som - om jag förstått det rätt - dinglar i en tråd från taket. 

"Tror det är en designshop", skriver avändaren som är madamen  i Porto. 

Tack! säger jag och tänker att det nästan påminner om ett jordklot.

Nya tider ...

"Nej, nu får det vara nog! Jag har blivit en soffpotatis!" sade pv tidigare ikväll. 

Han, som tidigare cyklade nästan fem mil gånger fem dagar i veckan, tappade styrfarten när han valde att bli pensionär på allvar och  n ä r  han har cyklat, har det mest blivit på elcykeln och det är ju stor skillnad i jämförelse med att trampa själv.

Och så försvann ju alla promenader med Harry; rundor hit och dit och flera kilometer per dag!

Shortsen åkte på, strumpor och skor och t-shirt och så iväg. 

En kort runda bara, mer för att känna på det hela. 

Det gick bra, men var tungt i uppförsbacken, konstarerade husets herre. 

Nöjd ändå, tror jag.

Ett guldkorn till program ... 

Av en ren händelse råkade vi tidigare ikväll titta på den här filmen, den som visade sig handla om konstnären/göteborgskoloristen Åke Göransson. Vilken pärla! Och vilket människoöde! 

Om denne Åke Göransson hade jag noll koll, men jag kände igen självporträttet på bilden, men något mer visste jag inte. Nu vet jag. Nu vet  v i.  Alldeles tysta satt vi och tog in och förundrades. 

Programmet finns på svt.play (bland  m ä n g d e r  med andra program i ungefär samma genre!) och kan ses i hela världen och i hela två år framåt. Så intressant!

Städning pågår ....

Så här såg det ut i fjol, då, när Emil och hans vänner William och Elvis tillbringade ett par dagar här i det gula huset. 

På lördag blir det nytt besök, men inte med Tylösand som dragplåster i första hand, utan mera fotbollsmatchen på måndag mellan Halmstad och AIK. 

Sju ungdomar i ungefär 25-årsåldern ska då övernatta här hos oss, från lördag till måndag. Här gäller det minsann att planera. 

Och städa ,-). 

Men sååå roligt det ska bli!

Dagens fönster ...

Det var Turtlan som fångade fönster utanför Kanalbutiken 5 knop, belägen vid "Göta kanals höjdpunkt vid slussen i Forsvik". 

Ja, så står det på nätet när jag googlar på butiken. 

Här finns en länk till detta fina.

Rött och grönt .. , så vacker kombination, tycker jag. 

Och hundkäx. 

Precis som på den undre  bilden var det när vi för evigheter sedan besökte min pappas barndomshem i Kalvträsk. Vid den då något bedagade ladugården, där växte mängder med just hundkäx  (och nässlor). Samma färger. 

Tack Turtlan! säger jag.

För övrigt ... 

.. har jag idag läst ikapp hos Gebbes Naturliga Dagbok. 

Jag vet inte många som skriver så trivsamt och målar så fint, som denne man. (Köpte en gång en akvaraell av honom, föreställande en björktrast .., den sitter på väggen här till höger om mig).

Tänk, att besitta så mycket kunskap om blommor och blader och fåglar och allt möjligt! Ungefär som Mari Friberg och hennes Jan, som letar upp insekter av alla de slag och själv tycker jag mig inte se ett enda exemplar! 

Det var den här som hamnade hos oss. En unge, säkert .., det var inte mycket till stjärtfjädrar där inte.

Onsdag ...

Och regnet  v r ä k e r   ner. 

"Klockan 12.00 ska det komma ..., enligt SMHI!", sa pv i morse. 

Det stämde så när som på en kvart när. Och nu mullrar åskan. 

Journalisten Emmanuel Karlsten har tydligen ställt en fråga till sina läsare, ja, angående vilka Sommarpratare som stod högt i kurs. Helt enkelt: hade gått hem hos lyssnarna. 

Cecilia Uddén hade de flesta hyllat - själv gav han hennes program en 3:a -. Jennie Walldén hade fått många röster, så var det Sigge Eklund (som varit så arg för att han inte blivt tillfrågad som sommarpratare tidigare, så oehört barnsligt!), samt Birgitta Olson (före detta politiker hos liberalerna).

Och mina egna favoriter ..?

Jo, jag tyckte om delar av Lasse Åbergs prat .., Cecilia Uddéns förstås (hon kan ju det här med att förmedla vad hon ser och upplever - från flera håll - hon har en förmåga att vidga vyerna, tycker jag) ..,  astronauten Marcus Wandt (lugn, saklig, vilken resa!) och sångerskan Ellen Krauss (så vackert hon sjöng! och helt okänd för mig innan programmet sändes). 

Jennie Walldén lyssnade vi till på båten och det var intressant att följa hennes resa som adopterad och vad det ledde till; från ett liv till ett helt annat och hur hon kryssade sig fram i tillvaron. 

Den 22:a juli ser jag fram emot att lyssna till Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i Ryssland och den 12:e augusti .. Alhaji Jeng, oerhört sympatisk och kunnig friidrottsexpert hos SVT. Unga influencers väcker sällan något större intresse hos mig.

Hur är det med er? Någon som vill dela med sig av sommarpratet? Något som satt avtryck?

Bilden kommer från en av Lars Lerins stora, tunga böcker med titeln Naturlära. Den ligger här på rumsbordet.

Dagens fönster ...

Från Monet kommer det här fönstret och så här skriver hon: 

"Här får du ett flerdimensionellt fönster. Ser du min man som står och stryker sina skjortor inne i sitt rum bakom sitt piano? Jag står i den häftiga  blåsten utanför på vår uteplats med håret fladdrande och skymtas med mobilkameran både i fönsterspeglingen samt i spegeln inne i rummet.

Vårt köksfönster med sin lampa och ljusstakar syns i dubbel form i den öppna terrassdörren där man också ser grannfönstren mittemot - ja, det blev en väldig röra av alltihop. I verkligheten är det lugnt, stillsamt och välbalanserat endimensionellt!

Hälsar Monet."

// Tack! säger jag. Och blåsigt tycks ni också ha haft det, av frisyren att döma.

Dagens fönster ...

... finns i köket i ett gult hus på en kulle. Bilden togs vid halv åtta den här morgonen den 9:e juli. 

Jag stod i köket och skulle hälla upp kaffe till mig själv (pv dricker te på morgonen) och upptäckte Sigge som satt där ute och höll lite koll. Älskade Sigge!

Natten mot idag låg han i uterummet, men när jag kom ner i natt vid tretiden, hade han krupit upp i soffan Ektorp och tittade förvånat på matte. 

"Vadan detta ...? Hon brukare väl inte komma ner i köket mitt i natten ...!?" kanske han tänkte. 

Det verkar bli en fin dag. En dag fylld av solsken. Kanske ska jag klippa gräset på västersidan, den mot havet till.

I vår Herres hage ...

Helt ärligt undrar jag om där finns ett tv-program som gör en mer lycklig än just "I vår Herres hage"?

Här har vi suttit och smajlat i princip sedan programmet startade. Ja, nästan i alla fall. Britterna är fenomenala på såna här program och vilka skådespelare sen!

Någon fler som följer serien?

Den stora tröttheten ... 

Pigg i morse. Pratade länge med vännen i Falun, hon som bara längtar efter döden, men rent hopplöst är det. Den tycks aldrig komma. 

Igår skickade hon bilder via mejl som visade hennes balkongblommor och hon bad om ursäkt för "en åldrings tillkortakommanden", men bilderna var hur fina som helst! 

Och idag läggs vännen från Tyresö in på sjukhus och förbereds för operation i morgon. Ett nytt - eller i alla fall ett annorlunda liv - väntar. Stomi. Och rädslan att det ska ha spridit sig. 

Här hemma hav vi arbetat flitigt. Pv köpte sig en lie för ett tag sedan och nu slog han ängen, den upp mot slänten. Det gick väl si så där. 

Själv tömde jag krukor med sallad som vuxit sig halvmeter höga och där bladen visade sig vara beska. 

Rengjorde fågelbadet (ekorrarna har ännu inte upptäckt att vi kommit hem, eller kanske har de blivit överkörda .., eller bytt matställe, samma sak med hackspetten. Nåja, kanske återvänder dessa små vänner. (Nu fick jag svårt med de eller dem .., valde dessa, men känslan är de.)

Så ringde pv:s yngste bror och pratade evighetslänge, som det ofta blir när han hör av sig. 

Jag låg nästan raklång i trädgårdsstolen och lyssnade förstrött. Solen mot ansiktet och Pv som mest hummar eller inflikar någron mening. Det handlade om bilköp, besiktning, leukemi och skilsmässa, men det sistnämnda handlade inte om  honom. Det var inte långt ifrån att jag somnade. 

Tidigare idag städade vi ur båten riktigt, riktigt noga. Så skönt. Ingen ny seglats är planerad, inte den närmaste tiden i alla fall. 

Vi träffade en man som ofta är i hamnen och han berättade om ovädret som kom i förrgårkväll och sa att "jag såg en segelbåt på väg in i hamnen, det var just när det börjat blåsa upp så hemskt och den gungade hit och dit!" 

"Det var vår ..., det var när vi tagit ner alla segel (som redan tidigare revats, dvs, pv minskade själva segelytan på dem ) och var på väg in mot hamnen", sa jag. 

Vilken enorm tur vi hade som lämnade Höganäs så tidigt. Enligt SMHI skulle den hårda vinden inte komma förrän senare på kvällen, vid 22-tiden, men jag litar aldrig på deras prognoser. Nej, jag vill ha såväl hängslen som livrem och vill aldrig mera hamna i någon slags oväder. 

Nu ska jag bjuda pv på god middag! Ps. Underbart att högerkrafterna i Frankrike inte fick egen majoritet!! Ds.

Måndagsfönstret ...

Den här busskuren står på Kustvägen i Steninge, alldeles utanför det röda huset där såväl friherrinnan som A-M bor. 

Längre ner i backen, på samma sida, ligger Skepparstugan  (dit ska vi på räkfrossa på onsdageftermiddag tillsammans med friherrinnan som tagit så väl hand om Sigge) och  ytterligare lite längre ner, finns Göstas Café. Båda dessa ägs och drivs av Malin Brännstedt och hennes man Hans. 

På höger sida, ytterligare en bit norrut, ligger Steninge Kuststation, det som tidigare benämndes Steninge Vandrarhem. 

Där har det verkligen hänt grejer! Tre kvinnor tog över ruljangsen och där är nu ett café, där finns möjlighet att äta lunch, det är After Work och utomhusbio och mycket mera!

Fortsätter man ytterligare i tre kilometer , då kommer man till Stensjö.

Bussar in till stan eller till Falkenberg och vice versa, går nästan varje timme, ibland tätare än så. (Jag räknade till 29 hållplatser till och från Halmstad till Skipås). Helt ärligt älskar jag att åka buss. Hellre buss än tåg, faktiskt.

Vinga skär ...

Närapå fjorton dagar hemifrån. 

Vissa bilder bränner sig fast mer än andra i hjärterummet. 

Som här .., lättnaden att efter ett antal blåsdagar i Höganäs äntligen få kasta loss. Då, efter tre, fyra timmar när vi passerade Hallands Väderö och det lilla skäret Vingaskär (Vinge skär läste jag på något ställe), såg det ut så här. För övrigt är det ju bara öppet hav hela seglatsen hemöver. Inte som i Bohuslän, öar och små samhällen/fiskelägen och inga stora vågor. 

Men detta var så fint. 

Och fint var det även i Humlebaek på Själlland, på Ven och i Höganäs.

Vilodag ...

Eller inte. Pv är igång att klippa gräsmattan - den som är översållad av vitklöver -. Innan dess har vi tittat på reprisen av Antikrundan från Uppsala .., jag följde ett program (forts på Antikrundan kanske) som handlade om grundaren av Svenskt Tenn - Estrid Eriksson - och nu är det en ny pärla från SVT: om Carl Larsson. Vilken guldgruva detta ändå är. 

Vi har ingen regelrätt tv i båten, utan får titta på våra mobiler, men nu har det varit urusel täckning, så vi har i princip inte tittat på tv under nästan två veckors tid. Jo, ibland ., glimtar det till och vi kan se några minuter, men inte mera. 

Själv har jag gett fåglarna mat (inga besök ännu ..), Sigge ligger i uterummet som vanligt. 

Val i Frankrike idag. Oj, oj vilket elände det kan bli! Läste i DN igår om ett land som faller i bitar .., hatbrott mot homosexuella och människor - från såväl höger som vänster politiskt sett - angrips !. HUR ska detta sluta? 

Och i Storbritannien är det inte bättre. Nog ska de som röstade för ett utträde ur EU ångra sig. Det mesta lär ha blivit sämre. 

Och som om detta inte vore tillräckligt, är Ungern ordförandeland i EU just nu.

Dagens fönster ...

Från ellem i Skellefteå kommer den här bilden. Även hos dem  öser regnet ner. Eller i alla fall: öste. 

Älskar speglingsbilder. Tack ellem!

Om det enkla ... 

Såg så många vackra planteringar i Höganäs och många var så annorlunda, än de jag sett till exempel i Ystad eller Halmstad. 

Till synes .., enklare, inte så pråliga, men oj, så fina! 

Som den här, t.ex.  Barrävxter mitt bland det övriga. Och stäppsalvia, men vad är det vita? 

Och lite daggkåpa skymtar också. 

Bildgooglar på den vita. Den är också en salvia, tydligen.

Så fint!

Den ansvarige för utsmyckningen av blomster i Höganäs, måttte i alla fall ha en förkärlek till just daggkåpor. 

Ibland daggkåpa blandat med kattmynta - stooora sjok - så vackert!

Icke allenast madamen i Halland faller för det enkla, det gör även Birgitta i Västmanland och ni som varit med länge på bloggen minns nog hennes egen blogg, den som gick under namnet Lilla B.

Birgitta agerade chiliproducent under en period av livet, nu har hon nog annat att tänka på. 

Så här skrev hon i ett mejl på messenger: "Roligt att läsa att du tycker att även de enkla blommorna är vackra. Jag tycker också det och min lite svällande rabtt till ingången består av daggkåpor, nävor och lite annat."

Och så kom den här bilden. Tack du rara Birgitta!

Och vad har nu detta med rubriken att göra? Inte det minsta. 

Så här såg det i alla fall ut igårkväll när jag återvänt från hemmets lugna vrå för en enda övernattning. Hann i alla fall tvätta lite kläder. 

Återvände dagen därpå - igår alltså - via buss/tåg/buss (sååå många vackra små byar bussen passerade från Ängelholm till Höganäs!) och vi hade Nasi goreng från Lidl till middag, bara att värma upp och jag pytsade i stekta champinjoner, några korvbitar, tomater och paprika, kryddade på det hela och det blev underbart gott!

Det blåste nåt överdjävulskt i hamnen igårkväll och jag tänkte att aldrig i livet att vi kommer iväg. Vaknade klockan 04.00 till en annan värld - blåsten hade upphört - havet låg lugnt! Klev upp klockan fem, iväg halv sju och hemma halv två idag. 

Inte förrän sista timmen blåste det upp och började regna .., men det gick bra. Väl hemkomna - men flera timmar senare - bjöds vi på ett åskoväder utan dess like, med fyra blixtnedslag på andra sidan kustvägen! Det lät som ett smatterband.

Tack Gode Gud, tänkte jag .., att vi inte hamnade i detta ute till havs.  

Så här såg det på den blixtkarta som jag laddat ner, ja, när det blixtrade som värst. 

Fyra blixtnedslag på andra sidan kustvägen!

Under spektaklet pågick, låg Sigge och sov i uterummet, till synes helt oberörd.

Tar med den - i mina ögon - så fina och välkomnande skylten vid busstationen i Ängelholm. 

Hade det inte regnat, hade jag gärna stått där och beundrat målningen.

Ajöken, sa fröken.

Trion i studion ...

Tittade lite förstrött på Nyhetsmorgon i 4:an. 

I studion "Nyhetspanelen" och där satt då bland anant journalisten Niklas Ekdahl. Helt underbar var han då han jämförde Biden med Trump; på ett så fantastiskt sätt! Ska försöka hitta var i programmet det hela utspelade sig. Jo, 58:31 in  i programmet, där börjar det. Hans recension av de båda kombatanterna måste  bli legendarisk. 

Tittar även på Morgonstudion i SVT 1. Upptäcker hur säker Titti Schultz har blivit som vikarie. Å, så roligt för henne!

Fler minnesbilder från Höganäs ...

Till den här lilla pärlan till stad, vill jag verkligen återvända.  

Bara detta att skynda sig för att inte missa en buss och hela tiden vilja stanna till för att titta på något vackert! 

Som denna. 

Om Bianca Maria Barmen kan man läsa här. 

Och se fler av hennes offentliga alster .., det kan man göra här. 

Och mitt i alltsammans .., ett stråk i blått. 

Keramiska verk på en vägg vid en lekpark nära havet. Men här missade jag att se vem konstnären var. 

Hittar detta på nätet, jo, det är nog rätt person. 

Klas-Göran Klaesson heter han.

Eller den långa muren på piren ut till Kvickbadet, fylld med keramiska plattor och meddelanden från vilka-det-nu-var, men allmänheten i alla fall. 

Så genialiskt! 

Det var som att bläddra i en historiebok.

I alla fall kan väl vi som är födda ett antal år tillbaka, relatera till 90-talet. 

Vi läste och log. 

Nu ska jag inte trötta ut eventuella läsare - om det finns några kvar -, men det här är ju min egen dagbok också. 

Kan berätta att Sigge tillbringade natten intill matte - det händer inte ofta -, men nu har han återvänt till sin egen lilla salong, nämligen uterummet.

Från Höganäs har jag inte hört något alls. Och jag hade 8 av 10 rätt på DN:s nyhetsquiz, vilket gjorde mig glad. Garanterar att pv har 9 eller 10.

Dagens fönster ...

... fångades under promenaden i Höganäs. 

Teglet är säkert därifrån. 

Och på mittenvåningen är man i alla fall redo inför julen 2024.

Sånt man såg ....

Tänka sig, att man kan falla pladask för en stad man aldrig satt sin fot i. Ja, så där tjopp, bara! Så mycket vackert där var! Såväl keramik som tegel och vackra - men inga överdådiga - planteringar, ja, Höganäs skuttade rakt in i mitt hjärta.

Där fanns en i mina ögon vacker kyrka utan krusiduller. Färgen lär vara i den ursprungliga kulören, vilket tydligen ogillades av många av invånarna i Höganäs när det var dags för renovering. 

Jag tycker att den är underbar. 

Byggd mellan åren 1932-1934 och arkitekt var Ivar Tengbom. Här några av hans alster.

Vi stod utanför och upptäckte att dörren var låst, då en kvinna cyklade förbi och ropade att vi skulle gå in i församlingshemmet, så kunde kyrkoherden visa oss in i själva kyrkdelen. 

Såå omtänksamt!

 

 

 

 

Titta, så fint! Och hela tiden tegel från Höganäs.

Ja, det här var ett litet axplock från vår promenad i Höganäs igår. 

Pv blev kvar. Det blåste nåt hemskt natten mot idag, men enligt SMHI var vindarna perfekta (sydliga, ren medvind), men byvindarna ..., hu! 

Nu blev det så att vi skulle stanna och invänta bättre väderförhållanden, men pv menade att om jag ville, kunde jag åka hem och återvända och segla med honom, om och när vädret blir bättre. 

U n d e r b a r t!

En vacker altartavla, målad av Ivar Tengbom. 

Och den vikarierande kyrkoherden berättade det han visste om kyrkan. 

Det tackade vi för!

Dagens fönster och lite till ...

... fångades när jag gick över järnvägsbron i Halmstad och jag vet inte om det har trasats sönder och spruckit så här, eller om det har varit så från början 

Läckert är det i all fall. 

Då vi - återigen - precis som i fjol, fick göra uppehåll under seglatsen hem, tog jag buss från Höganäs till Helsingborg, tåg från Hbg till Halmstad, buss 350 från H-stad resecentrum till Stenbrottsvägen, en eller två kilometer från Skallkroken. 

Hade med mig en välpackad väska från Rusta och den gömde jag bakom ett elskåp, då den var så otymplig att kånka på. Ryggsäcken vållade inga problem. 

Nere i hamnen stod bilen så troget och väntade och vilken lycka att få köra hem (men först en sväng till affären och handla livets nödtorft) och så mötas av Sigge Nilsson och det som är hemma. Hans vänstra öga ser lite igensvullet ut. Har han måhända varit i slagsmål? Tvättade rent så gott det gick och ska göra det ännu en gång senare ikväll. 

Som vanligt gick han direkt efter maten till uterummet. Ja, lite, lite kel kunde han utstå, men inte mera.

Nu ligger han som vanligt i trädgårdsstolen. 

Detta var synen som mötte mig när jag nästan var framme vid hamnen. 

Så v a c k e r t! 

Så vackert även här, tänker jag. 

Nu går tvättmaskinen, jag har tagit in krukväxterna som fått stå i skuggan medan vi varit borta .., jag har klippt ner pelargoniorna som torkat ut och behöver ansas .., tv:n är påslagen (Kunskapskanalen om nedlagda järnvägar i England) och flera DN väntar på att bli lästa.

Pv inväntar bättre seglarväder.

Liten uppdatering ....

Det är så enbarmligt dålig täckning i de hamnar vi besökt, så jag gav liksom upp det här med bloggandet. 

Men just nu .., kanske bara någon minut, ska jag meddela att vi lever och har hälsan. Det finns ju somliga som läser här som  i n t e  läser på instagram och därför måhända undrar. 

Vi lämnade underbara Ven igår .., fick otrevlig sjögång - som vanligt - när vi kom mot Höganäs och vi grunnade på om vi skulle gå in i Höganäs eller ta sikte på Torekov och så hem idag. Kollade danska väderlekstjänsten och SMHI .., nja, det kändes inte bra. 

"Du bestämmer Thomas ...!" sa jag och han bestämde att vi går in i hamnen här i Höganäs. 

Jag såg en chans att vi kunde få ligga längs med, men nackdelen var att vi hamnade mitt i gattet och hjälp, som det blåste! Att sova var nästan omöjligt .., det ryckte och slet i tamparna och knarrade och hade sig och mitt i allt i natt, upptäckte jag att Thomas lagt sig raklång på golvet nedanför mig (jag låg i köksdelen), ja, för att slippa det värsta gungandet. Eller få lite mindre av den varan. 

Senare idag beslöt han sig för att byta plats. Vi skulle då gå in med fören mot piren, men vinden vräkte på och det var inte lätt att få båten på plats! Usch, det var hemskt. 

"Det här seglarhelvetet!" tänkte jag - och sa jag -. 

Nåväl. Efteråt, när jag inte längre var så torr i munnen, gick vi en lång runda i stan, mest för att handla på Lidl. Oj, så vackert här är! Så välplanerat .., så många planteringar (ofta daggkåpa och kattmynta som samsas .. ,så fint tillsammans!) och hela tiden med havet i fokus. Underbara bryggor med lena och gåvänliga brädor att gå på ..., gott om stegar .., och rent och fräscht i servicehuset, med fyra krokar att hänga upp kläder och annat på när man duschar. 

Och så mycket vi har lärt oss under den promenaden. Om kyrkans historia .., om Gunnar N och korsettfabrikanten Arnberg och om mycket annat. Om kärreken, till exempel.

Om detta ska jag berätta eller länka till när vi - kanske - i morgon, kommit hem. Det är i alla fall tanken. 

Ha det så gott! (Och ilskan från min sida - över det som krånglade - gick över efter att jag ätit lite fish and chips på en liten restaurang nära vattnet).  /Elisabet

Dagens fönster ...

 

"Hej Elisabet!

 

Här kommer ett fönster (och en välkomnande skylt) från Fridens gårdskrog utanför Kivik. 

 

Där vid vägs ände, där åt vi igår mycket smarriga pizzor i en ljuvlig trädgård. 

Hoppas ni får en fortsatt finfin seglats! 

//Kattis."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och här kommer den fina skylten!

 

//Tack Kattis!  Kivik - eller hela Österlen - är ju som att vandra i en turistbroschyr! Härligt att ni har haft det bra.

Paus mitt på dagen ...

Då kan det se ut så här.

Och när jag frågar sonen om dom köpt ny modell på blöjorna - dessa påminner ju om forna tiders blöjor, såna som inte var som trosor - då hämtar han nallen och visar mig vad som är bak och fram. 

Aha. 

Detta var ett felköp.

Söndag i landet Skåne ...

Sista dagen som vi är barnvakter. I morgon bär det av mot Ven och Elliot gör oss sällskap och så kommer resten av familjen dit och hämtar honom senare på dagen. Samtidigt kan vi förtids-fira Anders som fyller trettioåtta år dagen därpå. Själva övernattar vi och drar norrut dagen därpå.

Vad gör vi annars ...?

Jo, fixar lunch och mellanmål, tittar på Nicke Nyfiken .., badar i poolen, gör fruktsallad och pv gör en stor form med rabarberpaj till de som arbetar halva natten. Elliots väska packas .., och så blir det ett dopp i poolen igen. Det sista är en bra grej att ta till, då, när det blir långsamt på grund av trist väder. Långsamt för småttingarna, alltså. 

"Kolla farmor! Kolla, nu hur högt jag kan hoppa från kanten!" hojtar E. 

Och det hoppas och hoppas och hoppas och jag ger poäng. 

"En tia! Nu blev det en fyra! Och nu en tolva!" 

Ibland blir det magplask. 

Så där håller vi på. 

Den äldsta dottern harnu fått tillgång till sitt nya boende i Malå. Utsikt över Malån och balkongen som hör till, den ska göras större. Första övernattningen blev natten mot idag. Adressen är nästan likadan som när hon växte upp, i alla fall gatans namn - Ringvägen -.

Bilden till vänster visar min mammas barndomshem ja, det där röda huset längst till höger. 

Friidrott på tv. Lika roligt nästan som att titta på VM med samma grenar. Glädjen tycks lika stor hos vinnarna. 

Så är det här idag.