Förberedelser ...

Idag ska det bli dragning i lotteriet.
Pv, som i vanliga fall slutar tidigt på torsdagar, har naturligtvis då åkt på extratimmar (nån slags mentorskap), men han trodde att det nog skulle vara ljust när han kommer hem, så får vi ha dragningen då.

Lapparna är nu klara att läggas i glasbyttan.

Vem ska vinna boken?

Vem ska vinna frågekortsspelet om Sverige?

Och vem ska vinna den guldiga reflexen?

Den andra dagen ....

"Ska det vara nödvändigt att mata fåglar, när JAG finns i huset!" tänker hon nog.

... tar jag hundarna och åker till Slöinge, i akt och mening att köpa hem fågelfrö.
I baksätet ligger Nelly stel som en pinne; hon som i vanliga fall kurar ihop sig och somnar bums!
Jag är helt övertygad om att hon är vettskrämd .., säkert tror hon att det nu vankas veterinärbesök.

Lantmännen i Slöinge är en välsorterad inrättning och där finns praktiskt taget allt!
Och personalen är suveräna på att skylta och göra fint .., och där står en grönklädd man och lutar sig mot kassadisken .., han pratar om ammunition och vapen och olika kalibrar och expediten, som är en kvinna, hummar med.

Själv köper jag två nya fröautomater och en påse solrosfrön.

Det är en sån ..., otroligt vacker morgon!
Dimslöjor över bergen ..., hästar och kor ..., en katt på en åker.

Och hemma igen.
Och den andra av tre lediga dagar.
Vinrankan har snart växt oss över huvudet och där finns även en fläder (som ska möta döden om några dagar .., adjö med den!) och en schersmin (äntligen rätt stavning!) som gömmer sig där under allt det gulgröna.

Klematisplantorna som skulle klättra längs spaljéerna (var det tänkt) ja, dom hade inte så stor lust med den saken, men se humlen ..., den växer och frodas förstås!  Vi får ta nya tag till våren.

Nu ska jag plantera en höstanenmonplanta som friherrinnan förärat oss och lite senare idag blir det träff på stranden i Steninge med eftermiddagskaffe och en baguette från Solhaga med cheddarost och lokalt producerad skinka. Friherrinnan kommer garanterat att plaska omkring i det salta (tycker hon, inte jag) havet, själv är jag aningen tveksam.
Den som lever får se.

Dagens fönster ...

Hej!

Vårt favoritställe för en fika, mat och härlig miljö stänger i november. Ägarna vill / orkar inte fortsätta driva vidare detta underbara ställe vid namn Café August.

I lördags åkte vi dit och åt middag. Gott och mysigt. Det är härligt inrett med en massa prylar och detaljer. Passade på att fånga ett fönster till dig. Lite svårt med ljuset bara när man telefonfotograferar.

Vi får hoppas att någon eller några vill ta över för det har ett unikt och härligt läge här i staden.

Hoppas så!

Hälsningar Turtlan.

Den första dagen ...

... av tre lediga.

Hela tiden strålar solen.

Och friherrinnan frågar om vi ska ta ett dopp och jag säger kanske, men lovar att göra henne sällskap. Tar med mig strandväskan med baddräkt, handduk och kameran.
Utifall att.

Och det är isande kallt i vattnet, men min kamrat ligger på rygg och plaskar med fötterna, medan jag snabbt dyker under ytan .., tar några simtag och så upp igen!

Hon gissar på elva, tolv grader.

Men tänk, där på piren, där är det ljummet i luften!

Efteråt sitter vi i lä på stranden och dricker termosvarm vinbärssaft och såklart har friherrinnan med sig hembakt till detta .., och jag har min vita linnetunika på mig och bara en handduk runt nedredelen och barfotafötter värms i sanden och vi säger unisont att nej, faktiskt så är det så .., att bättre än så här kan inte livet vara.

Så vackert .., så vackert!



Henne hörde jag i SVT:s gomorronprogram.

Vilken röst!

Lägg namnet på minnet - Isabella Lundgren -. 

I lådan ....

Tänk, så lite som behövs för att man ska bli varm inombords!
Att dra ut lottlådan invid kassan och då upptäcka att någon samlat ihop upphittade inköpslistor och gemat ihop dem .., ja, mer behövs i alla fall inte för mig!

Så omtänksamt! 

Och gårdagskvällen var så ljuvlig på jobbet!
Där var lilla Filippa som stod i den andra kön och plötsligt ropade "hej Bettan!" och hon hade köpt godis, så där på en tisdag .., och jag frågade om hon trodde att det var lördag?

Nej, godiset skulle sparas till kalaset om några dagar, då Filippas storasyster fyller år.

"När fyller du år då?" frågade jag.

"Den tredje februari", svarade Filippa och jag sa att "då fyller jag före dig".

"Ååå, fyller du år den tvådje februari?" sa hon då och jag kan säga att det blev hur många leenden som helst bland kunderna.

Jag har sagt det förut och säger det igen, dom allra bästa kunderna är småttingarna!

Dagens fönster ...

... och kanske också en hel portion med glädje, ja, så är det nog med detta.
Så här skriver avsändaren, som är Barbro i Uppsala:

"Godmorgon.
Då det inte byts gardiner alltför ofta i detta hem är jag mäkta stolt att det är gjort.
Nya gardinstänger efter 30 år,lite modern måste man vara. De ar dyrare än gardinerna.😂
Kram Babsan"

Efteråt ....



Vaknar långsamt ..., pv kommer som alltid upp och säger hejdå och tar, för ovanlighetens skull, bilen till arbetet. Kanske för att kören Västanvind har övning tisdagkvällar och det annars blir tämligen sent.

Själv ligger jag i sängen och lyssnar till P1-prat där partiledardebatten recenseras av bland annat av den forne fp-ledaren Bengt Westerberg och jag tänker att jag saknar den sortens ledare.
Jag tänker också att jag verkligen älskar P1! Vilken guldgruva detta är! Så oändligt mycket man kan lära sig, eller ta del av!

Och jag drar täcket om mig, slänger ett öga på Nelly som ligger i sin fåtölj och sover så gott .., Harry , som ligger intill mig, viftar lojt på svansen när han hör att matte är vaken .., och utanför fönstret flyger fåglar fram och tillbaka.

En halvtimme senare går jag försiktigt, försiktigt nerför trappan (Nelly i famnen), brygger kaffe .., brer mig några mackor .., hundarna i soffan .., ett tänt ljus på bordet ., och SVT:s gomorronprogram där jazzmusikern Per Texas Johansson är gäst i soffan. Han har lockigt hår och ser snäll ut och vi får veta (jag visste det inte), att han inte enbart är fantastisk musiker, utan även narkossköterska.

Bilden från Expressen.

Idag blir det jobb från två till åtta, tillsammans med rara, fina Malin, precis som igår.
Och hjärtat blir så varmt när jag tänker på gårdagskvällen när några kvinnor som stod i kö (en av dem hade en kvällstidning på bandet) och jag själv pratade om den lille prinsens dop och hur "schwettigt" det såg ut att vara för föräldrarna och hur vi kände igen oss i stressen .., och det blir så mycket skratt och glatt prat och när kvinnorna tackat för sig och givit sig av, säger en man att "ja, jag gick där mellan hyllorna och hörde er skratta, jag vill bara säga att jag blev så glad själv!"

Det tänker jag på.
Och vilket totalt underbart jobb detta är, att vara kassörska!

Dagens fönster ...

Bara några kilometer från Vaplan, där Gunnar bor, där hyr pv:s brorsdotter Kajsa ett hus (plus en stor lagård), tillsammans med sin Emil.
Det är därifrån fönstret kommer.
Den fina katten som tittar så förvånat på fotografen, heter för övrigt Gustaf.

Kajsa är uppvuxen i Fallnaveka i Småland, tillsammans med tre bröder.
Likt många andra i den släkten är hon musikalisk; hon spelar såväl trumpet som dragspel!
Och så läser hon till lärare.

Kajsa är mellanbarn lillasyster, Stenbock och har höger tumme upp.
På den där skalan mellan ett och tio, svarar hon så här:
"Tack vare får, kaniner, höns, Emil och så naturen och ja, att jag känner mig fri, frisk och glad, så blir det en åtta".

(Häromdagen såg jag på Instagram en bild på ännu en familjemedlem, nämligen baggen Erling som fick åka bil till Värmon, till alla tackorna. Det är väl bäst att vi tar med honom också.)

Och det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!
Det bästa i veckan, ja förra helgen närmare bestämt, det var:

Utflykten med vår yngsta. Vi åkte till Tännforsen, där det var enorma vattenmassor just nu. Svindlande att stå där nära det forsande vattnet. Vi fortsatte sedan en bit, mot Norge till.

Det var så fantastiskt vackert överallt. Alla färger just nu nockar mig totalt. En gnutta snö hade det kommit på fjälltopparna under natten.

En fin dag i vårt vackra landskap.

Kram Eva

//Vilka bilder du tar Eva! Tala om att vara konstnär med kameran!

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej på er alla i det Gula huset!

Nu när det blev lite fler vinster i lotteriet vill jag också vara med. Kan tänka mig att vinna allt förutom boken, som jag ju redan har. 

Så mitt bästa får bli dom nyinförskaffade glasögonen som jag är så nöjd med. Dom sitter skönt och jag ser väldigt bra ut!

Nu får ni se till att hålla er friska och krya så det blir dragning på torsdag och det är förhoppningsvis inte den sista dragningen iuppmuntringslotteriet. (Jag har så in i he..ete ont i ett ben och behöver lite uppmuntran.)

Kram på er från Anne i Mantorp

 

//Ååå, du är ju för underbart go och rar, Anne! säger Elisabet

Det bästa - fler vinster -!

Först var det Nelly och all oro för henne och sen pv med sitt flimmer, ja, det där med dragning i lotteriet, det försvann all världens väg!

Men  nu .., om inget oförutsett händer, så på torsdag ska vi väl få till det?
Då slutar pv tidigt, det är ännu ljust ute när han kommer hem och jag är fri.
Då ..., ska det bli av!

Förstapriset är ju boken som Anne i Mantorp står för, författad av Thomas Bodström.

Men eftersom det dragit ut så på tiden, ja, då öser vi på med mera.

Ett kortspel i form av frågor om Sverige - det är också från Anne i Mantorp -!
Det där skulle jag gärna vilja vinna, kan jag säga.

Slutligen en reflex som säljs till förmån för "Min stora Dag"-projektet, inhandlad på Fotografiska museet i Stockholm och den kommer från någon i det där gula huset på kullen.

Vilka är då med?

Jo, det är ...

Ulrika som åkt rally och därmed susat raka spåret till - om inte sjunde - så tionde himlen!


Barbro i Uppsala skriver så här:
"Det bästa för mig denna vecka är beslutet om förtidspension 25%!!
Nu slipper jag allt tjafs med Försäkringskassan .Min Reumatolog tyckte jag skulle ha 50% men det ville jag inte .Provar så här så får vi se hur det går. Ledig onsdag ,alldeles perfekt för att orka resten av veckan.
Kram Basban"

Och så här skriver den STORARTADE madamen i Göteborg: 

"Jahaja, nu blir det i sista minuten, men vill man vara med så gäller det att skicka in före dead line.

Mitt bästa den här veckan var nog att jag fått stickat flera stycken halskragar i många färger till butiken! Äntligen! Garnet har legat och glott på mig i månader, men nu har jag minsann fått fart på stickorna.

Här ses den i ljuslila (färgen stämmer bäst på den lilla bilden), men de finns också i mörklila, cerise, olivgrönt, svart, benvitt, brunt och tegelfärgat. Alla är i mjukaste Milanogarn, som är 80% alpackaull och 20% fårull.

Det sticks inte ett endaste dugg och värmer fantastiskt gott även i Göteborgsblåsten! Alla har fina pärlemoknappar och ska säljas i butiken!"

Friherrinnan, hon tog bilen och åkte österut för att fira sin systerson som fyllde 40 år.
Lägg därtill att hon agerade såväl kokerska som bagerska.
"Jag var även på Skördefest på Öland Jättemysikt att gå bland alla marschaller o pumpor i mörkret. Vi åt  Kroppkakor med gräddmjölk o lingon .Mums."

Foto: Eva

Eva i Tyresö skrev så här:
Haverdal är bäst denna vecka!!! Det är så vackert så man är tacksam att man har ögon !!

Mitt eget bästa .., jo, men det är ändå att lilla Nelly verkar bli helt återställd. 

Så här såg det ut i helgen när hon och den hjärtflimrande pv delade säng en trappa upp.

Och redan den 4:e oktober skickade Barbro i Uppsala det bästa .., men det dröjde ju med dragningen, så hon har med två bidrag och det är ju bara trevligt.

Så här skrev hon: 

"Gjort höst på landet.Tycker trots allt att det är rätt mysigt med hösten. Man får tända ljus och elda på i kaminen."

Fler som vill vara med och dela med sig av lite glädje?

Ni är så välkomna med bidrag! 

Som vanligt .. bara mejla glädjen till bisse151@gmail.com och så lägger jag in det sen.

Tala om kreativ ....

Jo, det tycker jag verkligen att hon är. 

Och den här frun ställer en fråga.

Jag hade helt och hållet missat detta, tills igår.

Husmodern nr 23, 1935

Jo, men jag formligen älskar att på loppis eller på andra ställen hitta såna här gamla tidningar!
Att på ett bord upptäcka Husmodern från 1935, är ju som bingo!
På omslaget syns kronprinsessan Ingrid (faster till vår nuvarande kung, om någon inte visste det) då hon som nygift återvänder till Köpenhamn tillsammans med dåvarande kronprinsen Fredrik.

Vi är nog några bloggerskor som kommer ihåg nylonstrumpor som fästes med en slags "snodd".
Och jag minns mammas lycka över strumpbyxornas intåg i kvinnovärlden!

Och vill man få en extra mjuk rygg (min är förvisso mjuk, men ...), så finns här rörelser avsedda för det ändamålet.

Håll till godo!

Måndagsfönstret

Häromsistens var jag vid en jaktkoja i närheten av Svartå (strax söder om Fjugesta) och grillade korv m.m. med bästa grannen.

På "gården" fanns också en vacker gammal ladugård och ett av fönstren i den fångade jag åt dig. <3 div="">

Idag är det Efit .....
Ett foto-i-timmen, alltså.
(Det vill säga, ungefär som vanligt när det gäller mig ...).
Andra som är med hittar du här.
Kom med du också!
Och tack Ulrika som påminde igår!

Vi har varit vakna betydligt längre, men då kom jag inte ihåg det här med fotograferandet.
Men vid 8-tiden har jag skjutsat in pv till med sitt flimrande hjärta till akuten.
Igår skickades han hem utan åtgärd och han var mer puttrig än jag tror att jag sett honom tidigare.
"Hela helgen till spillo!" sa han syrligt.
Nu hoppas vi på elkonvertering och att han får komma hem - pigg och kry - och känna sig kraftfull som vanligt.

Vid 9-tiden tittar jag till lilla Nelly som i måndags blev biten av en huggorm.
Efter snart en vecka är hon sååå mycket piggare och när jag upptäcker att hon ratat den vanliga maten ("nej tack, leverpastej och grillad kyckling tycker jag vore det bästa, nu har jag ju vant mig vid sån mat!" tror jag att hon tänker) och helt enkelt lämnar matskålen med hälften av innehållet kvar, då inser jag att nu är hon snart som vanligt.
Dessutom morrrrade hon åt katten Sigge i morse.
Jodå.
Just det.

Just innan 10.00  ... kommer jag ihåg att ta in morgontidningen.
Här, på landet, där jag kanske ser tio människor per dag - om ens det -, blir det som att leva i en skyddad verkstad. När jag tidigare på morgonen körde hem från Halmstad och då lyssnade till norska journalisten/krigskorrespondenten Åsne Seierstad tänkte jag just den tanken - hur oerhört priviligierade vi är, vi här i Norden -.
Här är en länk till programmet.
Helt klart värt att lyssna till!

Just innan 11.00 .. far jag omkring med dammsugaren här nere och råkar då passera skålen (inhandlad i Ghana i somras) med äpplen. Jag är ingen stor äppelätare, men se dom gröngula äpplena på bilden, plockade från det lilla trädet nere vid vägen, dom äpplena  ä l s k a r  jag!
Dom är precis lagom av allting! 
"Kan det vara Signe Tillisch?" frågade jag pv igår.
Njaaa, han tyckte sig känna igen namnet, men var inte helt säker.
(Eva i Tyresö gissar på James Grieve).

 

Klockan 12.00 .., då tittar jag på dopet av den lille prins Nicholas.

Ååå, det blir en svettig tillställning med en storasyster som på inga villkors vis vill sitta stilla

och föräldrar som blir allt mer nervösa och till och med mormor Silvia tycks aningen orolig.

Sen försvinner den där lilla tösen med så mycket spring i benen, ja, hon och hennes kusin fick nog gå ut i lekrummet, om där finns något sådant och jag ler och tänker att barn är sig lika. 

Egentligen tycker jag att det här med kungahuset är helt uppåt väggarna - detta att ärva ett uppdrag -, men det hjälps inte, jag sitter som klistrad vid bröllop och dop. 

Så är det. 

Klockan 13.00 kör jag in till stan och hämtar hem pv som nu fått sig en stöt och mår bra.

Två andra patienter - med samma förmaksflimmer - fick också elkonvertering idag och hade, precis som pv, blivit hemskickade igår. 

Man kan ju fundera på om kardiologen var less och ville putta över detta till dagens läkare?

Svänger sedan förbi affären. 

Hjälper M i kassan med ett postärende och tänker att jag älskar mitt jobb. 

I foajén står Ingvar Oldsberg och försöker kränga bingolotter.

Tänk, att jag blir glad varenda gång jag sätter tillbaka kundvagnarna och ser honom.

Klockan 14.00.

I bilen berättar jag om den lille prinsen som döptes och den så uppenbara stressen hos föräldrarna och att man precis förstår känslan .., att hålla god min och le, när man kanske mest av allt vill att allt ska vara över. När vi väl är hemma och pv småpratat med finaste grannen Göran - som för övrigt snart inte längre är vår granne, en advokat med familj från Sthlm blev köpare av huset - och jag gjort i ordning kaffe, går jag förbi rumsbordet. Där samsas en fågelfjäder, ett par pärlörhängen, två små snurrgrejor vilka inhandlades på Bornholms konstmuseum, en ljusstake med diverse snäckor och stenar (tack Bente!) och en virkad duk (som borde strykas), även den en gåva från norska Bente. 

Och så mynta och rosmarin från landet.

På Instagram finns den ena inredningssidan efter den andra och det övergår mitt förstånd hur alla får till det så perfekt? Allt stämmer! Här är dörrkarmar grågula och dörrarna av olika slag och jag tänker (oj, vad jag tänker!) att vi kommer aldrig att få det på det viset, så där som på Instagram.

Det kanske man inte behöver heller.

Klockan 15.00 ... har pv tänt en brasa i kaminen och ägnar sig åt att rätta prov i Matte 1.

Pv säger tvättklämmor. Jag klädnypor.

Klockan 16.00 går jag ut en sväng till växthuset. 

Passerar klädstrecket och och funderar på att göra ett forskningsprojekt angående detta att klädnypor av plast har blivit så vanvettigt spröda. Jag undrar hur många som har gått sönder i sommar?

Någon annan som delar den erfarenheten?

Klädknypor av trä inhandlades på Bornholm och ska hädanefter få göra tjänst här.

Vid 17.00-tiden rättas det prov igen. 

Det har varit paus ett tag.

Just innan klockan är 18.00 blir det kaffe i vardagsrummet och jag gör mig redo för att titta på brittiska Akuten, från London. Det är strokepatienter och en man med blindtarmsbekymmer och en liten tös har stoppat små legobitar i näsan ( i alla fall en) och där en liten tant som ramlat omkull på golvet, förlorat massor med blod o

ör verkligen.

Nu stundar middag ..., och det är mörkt såväl ute som inne och blixtbilder tar jag aldrig, så jag tackar helt sonika för mig. 

Steel City Anna .- hon som tar så fina bilder -, säger i en kommentar att hon aldrig skulle kunna vara med på Efit, för hon gör samma saker varje dag. Jo, jo, vem gör inte det? Bor man därtill på landet med nästan inga grannar, då händer minsann inte mycket. Det är så mitt liv är. Nåja, jag varnade Efitvännerna.

Dagens fönster ...

-Lillasyster kikar in och drömmer om vår idé ha musik eller teater därinne.

Snälla riv inte!

... kommer från Karlstad och det är Turtlan som agerat fönsterfångerska.

Tack snälla!
Och så här skriver hon:

"Här i staden ska det snart börja byggas en nytt bostadsområde. Vattennära såklart.

Där det snart ska börja byggas så finns det en före detta varvslokal. Högt i tak,takfönster och stora fönster runtom. En vacker byggnad som skulle bli en perfekt konsert eller teaterlokal.

Hoppas verkligen inte att det ska rivas!

Om man vänder sig om så ser man den stora blå kranen som finns i hamnen här i staden. Nu ser ni den spegla sig i fönstret.

// Turtlan

Det bästa för Ulrika ...

Det var ett enkelt val den här gången! ;-)

Arne och Torsten Lundhs minne, Laxå motorstadion idag. Min första tävling på 3 år och min allra första i en trimmad bil. Jäääääävlarrrrr vad ROLIGT!! En jäkla skillnad på otrimmat och trimmat om jag säger så... :)

Jag är nu, halv 9 på kvällen, fortfarande fullständigt lyckorusig. :-)

Yeeeehaw!! :-) :-)

Rally är det absolut roligaste som finns!!

Hälsningar från en vilt lycklig, fullständigt SALIG  Ulrika.

I sjuksalen ....

... kan det se ut så här.

Haverdal ...

Så här ser Haverdal ut, ja, när man står på stranden, lite söder om samhället.

Det är Eva i Tyresö - men just nu här i landet Halland - som tagit bilden.

Tack snälla!

Det är säkert hennes DBIV ocksdå .., att vara här är som att vara i paradiset, säger hon.