onsdag 4 mars 2009

En dag hos syster Florence ...



Upp och ner för den vitmålade trappan, den som jag tycker så mycket om, springer jag.

Patienten får Panodil och juice med citronskivor i .., han baddas med våt handduk (vid senare kontroll börjar jag fundera på om detta rent av är skurtrasan som jag hittade igårkväll .., men det är onödigt att berätta detta för den sjuke patienten ...) och efter hand så blir sjukdomstillståndet bättre.

Febern går neråt; två hela grader!!
(Kanske man borde satsa på vården ändä ..?)

Och så ringer telefonen.

Åååå, det är den här madamen och hennes man som är på besök i Halmstad och jag ger dem adressen (fler som har GPS ...) och skyndar mig att plocka undan lite och jag dammsuger och tvärdiskar och vips, så är dom här.

Det blir så underbart roligt!

"Ja, vi hade inget att göra .., så då tog vi bilen och körde hit ..., det är ju inte så långt ...!" säger Anitha.

Nej, det är klart, det är väl bara femton mil, kanske.
Enkel väg, alltså.

Så vi sitter vid köksbordet och dricker kaffe och pratar om gemensamma bekanta hemma i Malå (Anitha och Per-Erik har tagit ett skånskt år ..., dom har kvar huset hemma i Adak och testar nu hur det är att vara skåningar .., och å, vad dom trivs, men snart är prövoåret tillända och i sommar blir det till att vända norrut igen ...) och vi går på promenad längs havet ("men gud ändå så vackert hä är här !" säger Per-Erik lyriskt ...) och det bestäms att herrskapet ska komma hit och övernatta innan det blir hemresa.

Blir man glad?
Jepp!

Och pensionatvärden är nu mycket bättre och jag ska bjuda honom på nån slags lätt middag och i morgonbitti lägger jag honom i Volvons baksäte och tar sikte på landet Skåne.

Och bara så ni vet .., så har jag i afton suttit med kalasbyxerumpan på stentrappan ..., där satt jag och drog med händerna genom dom knastertorra lavendelkvistarna och det doftar nu himmelskt när jag drar in doften och snusar in allt detta ljuvliga!

Det tar sig.

6 kommentarer:

Moster Mjölgumpa sa...

Kalasbyxerumpan - vilket underbart ord. Jag åker tillbaka till barndomen när jag hör kalasbyxor nämnas.

Anonym sa...

Skurtrasa..ja,ja
Synes det høres ut som om du takler biträde jobben bra.
Husk at pasienten må få rikelig med drikke.

God bedring til PV.
Og lykke til m bilkjøringen i morgen,kanskje bra at han ligger i baksetet....

-B-

Elisabet. sa...

Moster Mjölgumpa: ja, det heter förstås nåt annat, strumpbyxor, men dom är lite tjockare och då är dom för mig just kalasbyxor.
Som du förstår bryr jag mig inte om att vara sexig.
Då har man nog inte "kalasbyxor",-)

Bente: haha .., jaså, madamen i Norge litar inte på chauffören ..-))

Kesu sa...

Fnissar gott åt skurtrasan. Nej, det behöver du ju inte berätta. Just nu. Huvudsaken är att du är där och lägger blöt trasa på pannan och varvar det med sval hand. Han kan vara glad han PV att han har dig.

Christina sa...

Vilken skojig bild på trappan, jag fick faktiskt titta två ggr innan jag "förstod" den.
Väldigt trevlig såg den ut när jag fick rätsida på det hela.

Nu blir jag grön av avund. Monet sitter bland oliverträd och nu sitter du och prasslar bland torra lavendelkvistar.
Suck, det känns som om jag bor på Grönland.

Evas blogg sa...

Håller med: kalasbyxerumpan för mig tillbaka till barndomens förlovade land. Och så skönt för PV att du tar hand om honom! Så han följer med till Skåne i morgon?