När man är riktigt trött i benen efter dagens arbete, brukar jag tänka på kvinnorna i Indien.
Eller om det var i Kina.
Eller Pakistan.
Tolv timmar om dagen står dom i textilfabriken.
Tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Efter arbetets slut går dom hem till sina skjul och idkar någon slags familjeliv.
Lagar mat och tar hand om barnen.
Semester är förstås inte att tänka på.
Sånt brukar jag tänka på.
Ibland räcker det med att jag hittar en sån här bild i någon av alla mapparna.
Då ler man lite för sig själv och glömmer för en stund bort den där tröttheten.
Något annat som gör mig glad, är en rolig historia.
Den här, till exempel.
"Den gamle mannen på sjukhuset får besök av en god vän.
Den gamle säger:
- Du kan tro att vi har en jäkligt bra doktor. Igår när dom gick ronden så sa han till systern: "Den gubben, han ser inte solen imorgon" och min själ har det inte varit mulet hela dagen också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar