testen ....
idag var den där dagen när hon skulle få prova på
ja, testa det där jobbet som hon alltid drömt om
det som jag - mot vilken ersättning som helst -
aldrig skulle våga ge mig på
så hon åkte dit
fick vara med om två obduktioner
och sa - flera timmar senare -
"ja, du förstår ..., det var hur intressant som helst mamma!"
hon lät allvarligare än vanligt
och berättade att hela vägen hem från detta
satt hon tyst i bilen för sig själv
ingen radio
inget mobilpratande
"jag ville liksom landa först"
så sa hon
den förstfödda
hon som är lika orädd som sin mormor
// och sonen arbetar som polis i malmö
bråk i rosengård
uppeldade bilar
stenkastning
och två ihjälskjutna på tre arbetspass
att arbeta som kassörska i hemköp
ter sig som rena söndagsskolan
9 kommentarer:
Jag är med i ditt lag, definitivt. Är inte ett dugg förvånad över M.
Beundransvärt!
Jag skulle aldrig klara av det. Tänker på sonens sambo som snart är klar läkare. Minns när hon berättade om sin första operation. Tyckte hon var så ung och så klarade hon sånt redan.
Ingela: inte jag heller ,-) Är förvånad, alltså.
Tankevågor: hon lät lite "tagen" ..., berättade att hon hade svårt att titta på köttet i charkdisken när hon handlade i eftermiddag .,. då vek hon undan blicken. Ja, hjälp.
Ingela: inte jag heller ,-) Är förvånad, alltså.
Tankevågor: hon lät lite "tagen" ..., berättade att hon hade svårt att titta på köttet i charkdisken när hon handlade i eftermiddag .,. då vek hon undan blicken. Ja, hjälp.
Med all beundran! Vilket mod!
Imponerad är det minsta jag kan säga som avstod vara med på en obduktion under min utbildning. Vågade inte!
Turtlan: jag minns när mitt ex gick polisskolan, så var det obligatoriskt att närvara vid en obduktion. Minst en av eleverna dråsade i golvet ...
Säkert är det svårt att orka detta.
Men om hon gör det så hoppas jag hon inte ska bli obducent utan försöka minska lidandet för oss levande.??
Ja Haverdals butik är nog ett lugnt ställe tack och lov.
Kramar från Eva i Tyresö
Vilka modiga barn du har.
Jag tänker på sonen din varje gång jag hör om hur de bär sig åt i Malmö. Tänker att där vill jag inte ha honom.
Men tänker i nästa andetag: hur skulle det vara där om det inte fanns poliser? Om det inte fanns folk där som stod för att lag och ordning ska råda? Om det inte fanns stöd för dem som bor där som anser att lag och ordning ska råda?
Och då blir jag stolt över honom istället, sonen din.
Må de få nån ordning snart.
Skicka en kommentar