Elisabet

en pusselbit försvinner ....

under en stor del av mitt vuxna liv
fanns han där
ingift i släkten
precis som jag själv
pratade göteborgska
en trevlig man helt enkelt

en sommarvecka på tjörn
- det var i mitten av sjuttitalet -
lyssnade vi till ted gärdestad
och spelade klädpoker
han hade svårt för utedass
och ville ha plättarna brända i kanten

många år senare kom spriten in i bilden
han förlorade körkortet
och det blev krångel med jobbet
sjukskrivning
inget jobb
konkurs
mera sprit
skilsmässa

men ...

jag minns en gång
det var på en strand i grekland
han låg på mage på solstolen intill
och jag berättade för anna om ekorren kurre
hur kurre bodde högt uppe i en tall i tjamstanberget hemma i malå
och hur den lille ekorren en dag satt i älgens krona och fick lift över sjön

den ingifte mannen
som då var i trettiofemårsåldern
och ännu inte visste vad som väntade
sa - leende -
att han, den grekiska hettan till trots
inte kunde gå och bada
han ville vänta tills sagan var slut
han ville höra hur det gick för kurre
"det är så spännande, ingen har någonsin läst sagor för mig!"
sa han

han hade en härlig humor
och gott om självironi

sen gick allt utför
sista åren levde han i nästan total ensamhet
föräldrarna var sedan länge döda
enda barnet bodde på andra sidan jorden
inte en endaste släkting fanns kvar på hans sida

idag
ligger samme man i sjukhusets kylrum

en slags sorgsenhet
över hur livet kan bli
fyller hjärtat