måndag 5 augusti 2013

Första gången ...

Cykelvägen till stan .., alldeles ensam var jag!

Jag har kört moppe i Thailand och i Grekland och längs havet i Ystad och en gång till Brösarps Backar och två gånger från Ystad till min syster på landet utanför Hörby ..., och hur många gånger som heslt till Haverdal eller Slöinge, men aldrig in till Halmstad.

Men idag blev det av.

Bilen är nämligen på verkstad (och ska skrotas!!!!) och själv hade jag tid hos dr Eriksson på ortopedmottagningen.
Elva och tjugo skulle jag vara på plats, men som alltid är jag ute i god tid och kunde slå mig ner i väntrummet en hel timme innan det var min tur.

Det var knappt att jag han öppna tidningen "Allt i hemmet", förrän dr Eriksson kom och ropade upp mitt namn och om jag säger att jag inte trodde mina öron, så var det ingen överdrift.

Jodå, ett återbud hade orsakat detta och det var bara att tacka och ta emot.



Dr Eriksson visade sig vara en kvinna i mina döttrars ålder och det första hon sa var att ..."ja, Elisabet .., när jag har tittat på din röntgenplåtar kan jag säga ...", och så fyllde jag i ..."att jag ser inget ovanligt ...", för så har det låtit tidigare, hos andra läkare.

Men så var det inte nu.

Hon sa ..." ... så förstår jag att du har det krångligt med ditt knä, för jag ser knappt något korsband och protesmodellen har jag aldrig någonsin sett tidigare, sa du att du har varit med i en studie av något slag ...?" och jag sa att ja, så var det.

Och jag fick lägga mig raklång på det prassliga papperet på britsen och hon tänjde och sträääckte och böjde och jag sa "aaaaaj, aaaaj!" och hon tittade allvarligt på mig och sa att .., "Elisabet, det är nästan helt löst det här ..., inte underligt att det blir bekymmer ..., jag tror absolut att det är något fel på protesen!"

Ja, det trodde hon.

Och nu har jag fått remiss till en herr Larsson som ska titta på vad som ska göras, men har jag otur måste den helt enkelt bytas ut.


På somliga ställen doftade det Grekland. Havre.

Så tackade jag för mig och haltade ut (för nu smärtade det förstås där knäet hade ruckats på) och jag kom ut på baksidan av sjukhuset och gick ner till min moped .., upptäckte att jag hade glömt jackan .., in igen .., såg en förfärligt mager kvinna ledas in av sin man till entrén och jag tänkte att ja, vad är ett trassligt knä mot för ett sånt elände ..., och sen, när jag hittat jackan som låg på plaststolen inne i entréhallen, tog jag moppen och körde hemåt.

Jag tog samma väg tillbaka, via Heagård, där almarna står döda och nakna.
Men vackert var det.
Är det.
Och jag tänkte på hur oerhört nära det var att jag hade ringt återbud och att jag nästan är benägen att hålla med Monet, som i en kommentar nämner "ett gudomligt ingripande".
Hade jag  i n t e   fått så överdjävulskt ont igår, hade nog inte läkarbesöket blivit av.
Det tänkte jag på.

Och hemma bjöd pv på kaffe och snart vankas jobb och jag har huvudvärk.
Men solen flödar.

17 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken evinnerlig tur att du åkte iväg till doktorn!!!
Kram från hedgrenskan

cruella sa...

Nu blir jag ju helt förbanand! Studie? Inget ovanligt? Var har du varit innan och efter operationen när det krånglat? Vad misskött det verkar. Tur du får hjälp nu, och vore jag du skulle jag nästan föredra en ny operation och en beprövad protes!

Rexxie sa...

Tråkigt med den krånglande protesen, men skönt att du fått en läkare som lyssnar och ser något!

Såg du appropå ingenting "I livets slutskede" på tvåan igår kväll? JÄtteintressant om ett hospice (hittar det tyvärr inte på svtplay)

Lena sa...

Aj,aj. Riktigt trist att behöva gå igenom det igen. Håller alla tummar för att det blir bra.

Rexxie sa...

Näpp, hittade just info på SvT's hemsida att den inte finns på svtplay med respekt för de medverkande och deras anhöriga...

http://www.svt.se/dokumentarfilm/i-livets-slutskede

Den var klart sevärd i alla fall!

Rexxie sa...

Det där med proteser tycker jag är lite konstigt. Min mamma (som fick en i våras) fick frågan om vilken modell hon ville ha, och då tycker jag att valfriheten har gått lite långt.

I mitt tycke är det läkaren som skall välja modell och inte patienten...

Turtlan sa...

Både du och bilen har varit på verkstadsbesök noterar jag. Men tur att det är bilen som ska skrotas av er! Tvärtom vore värre....

Nu får kära vården ta hand om dig och byta reservdel.

Ska det bli en ny bil eller ska pv också skaffa moppe?

Cecilia N sa...

Hurra att det faktiskt var något synbart fel!
Och att det finns någon sorts möjlighet till åtgärd!

Är det gammvolvon som ska till skroten eller rent av Saaben som kom efter?

Anonym sa...

"I livets slutskede" visas idag i 2:an kl 16:05 och senare i andra mer ovanliga kanaler.
/Biggan Sthlm

Bloggblad sa...

Ibland är det ju skönt när de hittar nåt som går att åtgärda. Min dotter ramlade och skadade knäet i januari, och har haft hemsk värk, och varit sjukskriven och blivit noga undersökt. Inget att åtgärdas kunde ses. Men, i sommar har värken klingat av, som väl är. Och idag börjar jobbet igen för henne.

Mian sa...

Fasen så trist att det krånglar.
Men äntligen får du en doktor som lyssnar och som inser att det inte står rätt till.

Vad är det med SAAB:en då? Skrotfärdig låter allvarligt...

Anonym sa...

Ja, käre hjärtanes ...
Men - "kommer dag så kommer råd"

KRAM

"Långt borta och nära"
Solveig och gubbe med flera proteser!

Monet sa...

Ja, du Elisabet. Det är jju så att jag hela tiden har sagt att det är något som inte stämmer med din protes.

Att jag gjort det beror ju också på på att jag varit "i branschen" under många år även om det var ett tag sedan. Från första början har din knäoperation kännts helt fel för mig.

Mitt råd är att du opererar om dig, får en vettig protes, kommer igång på rätt sätt, slipper mejeriet under längre tid med hjälp av vettiga läkarintyg och sen kan operera ditt andra knä i sinom tid. Det kan du inte nu.

Gudumligt ingripande eller inte, nu är du äntligen i rätt händer. Tala med din chef för det första och boka aldrig mera bort en läkartid! Kram till dig och detta blir så småningom hel bra!

Evas blogg sa...

Äntligen en läkare som såg att något var helt fel! Nu hoppas jag att du får rätt hjälp och att du ska bli bra i ditt knä. Kram.

Elisabet. sa...

Till er alla: när jag kom till Hässleholm frågade läkaren om jag ville delta i en studie där man skulle in ett antal stift i knäet, liksom för att se hur eller om protesen rörde sig.
Jag sa att det gick väl bra.
Och så var jag där några gånger och röntgades. Forskaren var från Lund.

Jag tycker som Rexxie att det är helt galet att patienten ska välja protes; vilken kunskap har jag som kassörska om vilken som passar bäst?

När jag kom till Hässleholm sa den vänlige läkaren "vad kan jag göra för dig, Elisabet`"

Ja, det undrar jag också .., svarade jag.

Det lät som om jag hade kommit till en butik.

Nu får vi se vad som händer .., den här Maria Eriksson var i alla fall sympatisk och tog det hela på allvar, verkade det som.

Och hon såg såå frågande ut när det gällde protesen.

Tack för tipset om filmen!
Jag ska se den i morgon; är så trött och slut på, men jo, jag ska se den!

Och tack för all uppmuntran!

Steel City Anna sa...

Låter ju helt galet. Hoppas det blir bättre.

Ruta Ett sa...

Säger som alla andra: Vilken tur att du inte avbokade! Och nu hoppas jag bara att allt ska klaffa och att allt så småningom blir bra!

(Avboka läkartid!!! - det måste vara nåt med de norrländska generna!)