.. och fem händer på ett trädgårdsbord.
Två jungfrur, två stenbockar och en oxe.
Vi äter lammstek och potatisgratäng, kalasar på fruktsallad med glass till efterrätt (min storasyster älskar glass!) och så pratas det om böcker, film på tv, körkort (två damer i sällskapet saknar ett dylikt ...) .., vi pratar om gruvor i Norrbotten, Dagens Nyheter .., skev bevakning och om hundraser.
Efteråt, när damerna har återvänt till Skåne, är harry utmattad.
Han ligger i soffan och sover högljutt .., med nosen på husses arm.
På tv:n visas ett program med hundexperten Ceasar som visar hur man klipper klorna på en hund som har helt andra planer. Det har för övrigt harry också när det är dags för klotången.
Men nu blir pv inspirerad och beslutar sig för att det ska gå ..., och till min stora förvåning så fungerar det; han klipper i alla fall några klor på en till synes tämligen lugn harry.
"Allt går i Västerbotten", brukade mamma säga.
Tydligen går det bra i Halland också.
6 kommentarer:
Jag är dålig på lamm, men det är dock ett av mina förbättringsområden.
Du verkar ha haft en riktigt fin ledig lördag! :)
Kattis: ja, en verkligt bra dag! Min syster och jag har inte mycket gemensamt, förutom samma pappa. Jag avgudade henne när jag var liten; tretton år äldre var hon som en mamma för mig!
Hon är en sån sär människa som är ...., helgjuten på sitt sätt.
Vi träffas inte ofta, ett par ggr per år bara. Jag tycker väldigt mycket om henne.
Så olika det kan bli. Jag är elva år äldre än min yngsta syster. Och har två andra däremellan som jag helt vuxit ifrån och inte har kontakt med annat än undantagsvis. Men min lillasyster och jag, vår relation är unik!
Man får vara tacksam för det, det är inte för alls att ta för givet att man fungerar ihop bara för att man är född i samma familj.
Vilken härlig dag. Och så bra att pv fixade kloklippningen.
Oj. Det programmet med Milan skulle jag ha behövt se.... Har EN hund som inte går att klippa klor på själv. (Nåja hon är ung - det ska nog ge sig).
Och så har jag sex systrar jag tycker mycket om.
Monet: mellan nr 1 och 2 är det tre år och när deras mamma dog väldigt ung, så fick dom nog en väldig sammanhållning.
Sen kom jag några år senare .., då flyttade ju mina systrar hemifrån när jag var sex, sju år ..., och jag kom att tillbringa mesta tiden med min pappa.
Min äldsta syster flyttade till Karlskoga, Umeå, Luleå och Lund, nr 2 försvann till New York, Sthlm och sedan Australien.
Och så mamma då i Bolivia.
Det har varit svårt att hålla regelbunden kontakt annat än via tfn.
Men jag är nöjd ändå ,-)
Eva: ja, nu återstår några klor, men jag tror att han fixar det. Harry har ju blivit förståndigare också. Lugnare.
Dinah: ,-)
Ja, ni är en härlig familj!
Skicka en kommentar