torsdag 24 oktober 2013

Idag är det tvärtom ....

För någon månad sedan ryckte jag upp vissna violer. Nu .., ser det ut så här!

Igår regn och rusk och mest hela dagen låg jag på soffan Ektorp och vilade onda knän.
Livet kändes bottenlöst trist.

På kvällen pratade jag länge med min störstasyster som bor på landet i Skåne .., (sånt känns bra, storasystrar är som mjuk bomull ibland!), tittade därefter på Hospitalet från Hilleröd på Själland , och så en liten stund från ett sjukhus i Australien (snart borde jag få tjänstgöra som AT-läkare ,-) och så sist av allt, såg vi Zlatan göra fyra mål och livet återvände.
Eller glädjen.

Lillhuset hos Ecke. Det är fönstret till höger som jag brukar fånga på bild.

Idag arbetade jag förmiddag och avlöste Lena i kassan och kom då att prata med en helt svartklädd musiker - tillika stamkund i affären - som ikväll ska hålla föredrag (eller skulle han bara lyssna ...? om gruppen Tages som var väldigt populära i min ungdom.


På väggen hemma i mitt tonårsrum hade jag mängder med bilder från tidningen Bildjournalen! 
En del var större än andra och kallades för "elefantbilder" och att Tages fanns på väggen, det minns jag tydligt.

Jag berättade att Tages en gång spelade på Borgen hemma i Malå och dagen därpå cyklade min sommarkamrat Karin (från Oxelösund, hon som bodde hos sin mormor och morfar som var våra närmaste grannar och liksom var lite finare än alla andra på gatan ...., ett eget bibliotek hade hennes morfar och en skinnklädd fåtölj och i familjen fanns en husa som hette Svea) och jag själv till hotellet och fick gruppmedlemmarnas autografer.
Jag minns ännu hur dom hade skrivit sina namn, så där oerhört flådigt och uträknat.



Då säger en annan man som väntar på sin tur, att "vet ni, min son bor på samma gata i Göteborg som Tommy Blom, ja, han som var medlem i Tages ...!" och så blir det lite surr om det också.


Sen, när jag kommer hem vid halvtvåtiden, dricker jag kaffe ute på altanen.
Solen flödar!
Det blåser friskt (i Steninge slog hööööga vågor mot piren och jag blev omåttligt sugen på ett hastigt dopp!) och Harry, som hela tiden sitter intill mig och viftar på svansen på det där alldeles speciella sättet som betyder "ge-mig-en-mackabit-nuuuu!", får verkligen en liten bit (eller flera) av Bosses Rågbröd (bakat idag i affären) och sen går vi på promenad ner mot bäcken till och förbi ödehuset och jag tänker att jag måste ringa och be om ny tid för röntgen av det vänstra knäet, fort gick det att komma till skott, ja, nu när allt är igång -  men just den dagen arbetar jag och det går säkert att ändra tiden -, men telefondamen är klar för dagen och nu får jag göra det i morgon i stället.

Och biljetterna till Sverige - Portugal i fotboll såldes slut på nolltid.
Det blir till att titta på tv, men det går ju det också.

Och för övrigt känns livet bra mycket bättre idag.
Så skönt.



3 kommentarer:

Anonym sa...

Tages var mina favoriter också! Jag såg dem spela några gånger. Min kompis gillade HepStars, så vi bytte ihop bilder. Jag tror jag har kvar ett album med klippbilder från den tiden. Jag har hört nån Tageslåt på radio ibland och jag kan i regel texten än. ellem

Cecilia i Houston sa...

Vilka fina dörrar på sista bilden. Ett hus nära dig?

Elisabet. sa...

ellem: egentligen var jag nog mera Hepstars än Tages, men bilder av dem hade jag ,-)

Cecilia i Houston: jo, ett ödehus tvärs över vägen bara .., jag ska försöka få fatt i någon som vet vad det en gång användes till?