Elisabet

Det bästa för mig ....

För kanske tolv år sedan arbetade jag i en liten kvartersbutik i Ystad.
Den chefen som jag då hade - en säkerligen för övrigt snäll och vänlig man -, han tyckte aldrig om när man tog egna initiativ och skyltar som jag - på eget bevåg - hade textat, rev han helt sonika ner.

Här, i lilla Hemköpsaffären, får jag härja precis som jag vill med textpennorna!
Eftersom den delen av mitt arbete är nästan det roligaste jag vet, kan ni ju ana vad den friheten betyder.

Just det: en massa glädje!

Annat som har varit bra: glädjen tillsammans med fina arbetskamrater.

En ny tös har kommit och ska nu vikariera för A-M som väntar på sin nya knäled.
Alldeles enkelt är det ju inte att ta över ansvaret för charkavdelningen, utan egentlig inskolning.
Ni som aldrig stått bakom en charkdisk, kan aldrig föreställa er hur mycket omkring-jobb som finns!

Numera ska allt dokumenteras och oj, vilken tid sånt tar .., ugnar ska rengöras .., fettunnan tömmas .., det ska beställas hem rätt mängd varor och disken ska hållas fin .., glasrutorna putsas (ni anar inte hur många småfingrar som kladdar och pekar på glaset ...) .., bufféer av olika slag ska göras .., och framförhållningen är inte minst viktig.
Ordern för julskinkor läggs månader i förväg!

Nej, i charken hade jag aldrig pallat att vara och att komma ny och ta över, så här tjopp, bara nej, då hade jag fått antingen hjärtinfarkt eller hamnat på psyket, men unga kvinnor numera, dom tycks ta det hela med jämnmod och Petra, som den nya tösen heter, hon fixade det hela med den äran.
(Jag föreslog en direkt-hjälplinje till A-M .., ungefär som i Postkodmiljonären).
På bilden står töserna och pratar med chefen .., det gällde att lösenord som plötsligt spärrats och jag stod där bakom och tänkte på hur mycket jag tycker om mitt jobb.

När klockan var ett tackade jag för mig och susade iväg hemåt.
Bråttom hade jag .., det gällde att hinna med lite hundrastning nnan damstafetten skulle börja.

Så här fint var det.
Är det.
Som den allra finaste vår-dag!

Gjorde mig en tallrik med kyckling och ris .., ställde den på rumsbordet medan jag hämtade ett glas vatten. När jag kom tillbaka tjugo sekunder senare, låg kycklinglåret på rumsmattan och Nelly åt för brinnande livet! Jo, jo, vilken rackarns liten tjuv!!

Nu sover hon gott på soffan, men inte länge till, för nu ska vi gå ut i solskenet på en riktigt, riktigt lång promenad!

Detta ..., var mitt bästa idag.
En alldeles underbar dag att få vara med om.

Ps. Nej, jag glömde en grej. Omtänksamma Cruella är i Paris och hälsar på sin syster .., och tänk .., att denna Cruella tagit en film, lagt in den på facebook och skrivit följande:
"Knoppande vår, fågelsång, trafikbrus, ivrigt samspråk och knastret av fint grus under foten - ‪#‎Paris‬, särskilt till Elisabet".  Åååå, så glad jag blev! Ds.